Direktlänk till inlägg 27 november 2009

2002 års böcker

Av violen - 27 november 2009 16:03

Böcker lästa 2002

(nu i bokstavsordning efter författarens efternamn)

 


Airth Rennie:Mörkrets flod (d) **** Varning! Har du nånting viktigt att göra, börja inte läsa den här boken! Du blir fast tills den är slut efter sina 416 pocketsidor. Jag använde en em. en natt och en fm i sällskap med Madden & co i 20 talet. Otroligt spännande och inte slut förrän den är slut (fundera på det ett tag!). Intressanta miljö och personbeskrivningar, särskilt av mördaren. Boken måste bara bli film, jag kan inte tänka mig annat, fast den filmen har man redan sett medan man läste boken förstås.....så var den nämligen skriven.
En liten funderation: håller jag på att bli deckarfrälst!? hu!

Auster Paul: Illusionernas bok **** Auster är alltid bra men så bra som den här boken sägs vara är den tyvärr inte. Men den har trots allt en säregen historia att berätta, och det med Austers säregna stil. Mycket läsvärd, men faktiskt, jag blev lite uttråkad ett tag där på mitten! Därav ingen femma.

Behn Ari: Trist som fan *** Javisst, noveller igen! Och tyvärr fattade jag inte alls poängen i dom flesta. Men den var inte alls illa skriven. Eller vad sägs om: "När hösten rispar löven såriga och förvandlar träden till blödande skönheter"......Inte illa hittat på! Heja prinsessmaken!

Carrere Emanuel: Doktor Romand *** En fascinerande bok! En dokumentär som man läser som en roman, spännande fast man vet hur det går. Men hur det kunde gå som det gick, det är helt ofattbart! Visar bara att psykopater finns omkring oss....

Chevalier Tracy: Flicka med pärlörhänge**** Den här boken var verkligen en riktig bok! Alltså skönlitterärt sett. Välskriven (språket liksom flöt fram), spännande (jo, faktiskt) intressant (en hel del historia om porträttmålning bl.a.) och ett oväntat slut! Bilden på framsidan bidrog till intresset. Inbillar mig att kvinnor gillar den bättre än män, men vem vet? Vill du bara koppla av under ordnade litterära former, läs den!

Chevalier Tracy: När änglar faller*** Inte lika bra som Flicka med pärlörhänge, men klart läsvärd ändå. Jag tror att jag tyckte att historien var lite väl fantastisk, och väldigt osannolik dessutom. Lite av en historia bara för att det skulle bli en bok.

Danielsson Katarina: Livet vinkar (som en Kurt) *** Bara titeln gör en ju misstänksam på den här boken! Men den var riktigt bra. Gillar du Om en pojke gillar du den här, för böckerna har (alltför?) många likheter. Men det var avstressande att läsa en bok som inte bara handlar om elände utan tvärtom om medelålders kärlek, ensamstående mammor som reder upp det (med hjälp av mormor såklart men ändå) och en bit humor däremellan. Men den röda trådan mellan de två handlingarna, var fanns den??? *blind*  

Davidsen Leif: Den lejde mördaren *** Ännu en deckare och ännu en bok av Davidsen. Det är kanske inte en deckare utan mer en thriller, spännande och välskriven om det inte varit för att: alltför många pratat jylländsk dialekt (varav en utan att verka bonnig), det vimlade för ofta av krylliska bokstäver och den nästan 10 gradiga temperaturen som återkom gång på gång. Visst, upprepanden kanske har någon funktion i en bok men börjar man reta sig på det drar det direkt ner läsmoralen. Men trots allt, även det här är en sträckläsningsbok.

Davidsen Leif:Paparazzons heder (d) *** Nu har det hänt! Jag har läst en bra deckare. Den här boken är spännande, relativt välskriven och innehåller faktiskt en riktigt bra berättad nutidshistoria. För en gångs skulle rekommenderar jag en deckare! Läs den! (Varför får den då bara tre stjärnor undrar du? Då frågar jag, kan en renodlad deckare få mer???)

Dirie Waris: En blomma i Afrikas öken **** Den här boken sträckläste jag, därav den fjärde stjärnan. Annars kunde huvudpersonens mod och engagemang i könsstympningsfrågan ha gett den också. Lättläst, ganska kul nu och då och framförallt, med ett angeläget budskap. Kvinnoförtryck tar sig många skepnader, det här är en av de grymmare.

Dirie Waris: Ökenblomman återvänder** Jag såg med spänning fram emot fortsättningen på Waris Diries bok En blomma i Afrikas öken. Tyvärr var den här boken inte alls lika bra. Det var mycket en upprepning av den förra, men nu med perspektivet lagt på den muslimska mannens överlägsenhet och Waris svårigheter att underordna sig den. Men berättelsen var ändå läsvärd eftersom hon försonades med sin far och fick besöka sin släkt.

Drakulic Slavenka: Som om jag inte vore där **** Tvekar mellan tre och fyra här. Boken är mycket bra skriven och trots sitt ohyggliga ämne (krig och våldtäkter) är den inte sensationslysten. Det blir en fyra pga att den är så välskriven. Att läsa den är att inse att drömmen vi hade på 60-talet om en värld utan krig är spolierad. Och att ett svek kan vara tystnaden efteråt. Läs den som ett stycke nutidshistoria som vi alla bör veta om....

Edelfeldt Inger: Riktig kärlek** Varför envisas jag med att låna noveller när jag verkligen inte tycker om dem? Fast Den förunderliga kameleonten var ju en riktig fyrapoängare så jag tänkte att hon kanske har gjort det igen? Men, det hade hon inte gjort......Synd!

Ekman Kerstin: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. **** Just när del två ska komma ut läser jag första delen av Kerstin Ekmans mäktiga trilogi. Om ett landskap som inte alls tilltalar mig men med människor som var jämngamla med mina föräldrar.....Om en kvinna, ett livsöde, en kärlek och ett sätt att leva som inte är så långt borta. Boken berörde mig på ett djupt sätt, saker som man hört förut många gånger beskrevs som nya. Lägg därtill att boken var lättläst och inbjöd till sträckläsning (vilket jag inte alls trodde när jag köpte den som pocket) så är fyran där. varför inte fem stjärnor? Nånstans i senare delen kom det in ett parti som väl var nödvändigt ( nazismen var ju lika verklig som tuberkulosen och måste därmed också omskrivas) men trist på nåt sätt.....Det drog ner en aning.
För övrigt, till alla som läst Ekmans Hunden. Den kommer snart på film!


Hagerup Hilde: Högst älskade (u)**(* )En till ungdomsbok. Historien är spännande, om än i mitt tyckte något makaber. Men den visar tydligt på att de vuxnas skyldighet är att ta just sitt vuxenansvar. Fast om de gjort det hade det ju inte blivit nån historia (!) Bokens huvudperson är visserligen stark men själva historien känns på något sätt overklig och lite rörig, öde hus trodde jag hörde till min generation. Trots det är jag övertygad om att många ungdomar sträckläser den här boken, och inte har några svårigheter att hänga med. Kan rekommenderas särskilt till flickor, och slutet är tack och lov, bra. Parantesen beror på att den trots allt känns overklig och aningen gammalmodig.

Harris Joanne: Choklad **(*) Den här boken var jag bara tvungen att läsa ut, fast den inte alls var speciellt bra. Den påminner om Parfymen och den nyss lästa Flicka med pärlörhänge på det sättet att den beskriver ett hantverk i utdöende, chokladtillverkning. Det kanske är därför den trots allt fångade intresset. Magi är inte min grej direkt, och tro mig, det fanns mycket av det i den här boken. Samt det klassiska Den skenheliga kyrkan. Suck, kom med nåt nytt.....Funderar på att se filmen trots allt, den kanske är bättre än boken för en gångs skull.... *förhoppningsfull*. Tredje stjärnan för att jag trots allt fångades av, och läste ut, boken......

Holmström Rune: Mannen är kvinnans huvud **(* ) Den här boken är utgiven på ett Skellefteåförlag, Ord&Visor. Och ämnet är på sitt sätt fängslande, skildring av en, icke namngiven, sekt (misstänksamt lik Jehovas Vittnen). Här finns det totalitära, patrialkala tänkandet som utmynnar i ett kvinnorförtryck som inte har några som helst likheter med den boks kärleksbudskap som det handlar om. En skrämmande bok men tyvärr säkert med en hel del sanning i. Den tredje stjärnan för det intressanta ämnet, sällan skildrat tidigare

Holt Anne:Utan eko(d) ** Deckartrenden är bruten. Den här deckaren var inte alls i min smak. Till slut var jag tvungen att börja hoppa och då är det ju kört....Ordet hottentott (igen! se Stjärnfall), och ett sakfel gjorde att jag drog öronen åt mig ännu mer......Synd, men den kostade mig bara fem kronor, bilaga till kvällstidning!

Höijer Björn Erik: Mannen på myren*** Ja nu kommer det att komma en del mystiska böcker igen eftersom jag läser en kurs som heter Norrländsk litteratur. (Det är för övrigt en webbaserad kurs och går endast över internet, blir intressant att se hur det funkar.) Nåväl, den här boken speglar det karga norbottenslandskapet och folket där. Intressant sett ur kursens synvinkel, men annars. Nej, då hade jag inte läst den!

Irving John: Den fjärde handen**** Den tredje Irving på några månader! Och han håller måttet. Med den här boken visar han på varför han är en så stor författare, han har ett stort mått av nyfikenhet och fantasi. Annars skulle han aldrig komma på att skriva en sån här bok.....som vanligt är den bisarr men den här gången med färre underliga typer än i Hotell New Hampshire och Garp och hans värld. Nånstans finns de svåra frågorna med, men det ges inga svar hur man ska hantera dom. Den här boken är väldigt samtidshistorisk, utan att för den skull ge någon speciell kritik åt nåt håll. Men det beror väl kanske på att det inte är en deckare.....(hmm). Han har lyckats igen.....

Irving John: Garp och hans värld***** När jag hade läst Hotell New Hampshire blev jag nyfiken på John Irving och beslöt mig för att läsa Garp och hans värld. Det var verkligen ett lyckokast, jag har tillbringat en stor del av sommaren 2002 i sällskap med Garp själv förstås men även hans mor Jenny Fields, hans hustru, hans vän Roberta, hans förläggare John Wolf plus en massa Ellen Jamesare, Garps barn och inte att förglömma Underst-hummern. Vidare en hel massa andra udda existenser. Har du inte läst boken säger det här dig ingenting, utom att du bör läsa den förstås, och det helt enkelt därför att du inte kan undgå att bli nyfiken, eller hur?! :-) En liten varning är trots allt på plats; du bör vara både tålmodig och fördomsfri för att kunna läsa den med riktig behållning. Den innehåller nämligen en del bisarra inslag och till slut vet man inte om man ska skratta eller gråta.

Garp och hans värld är en slags metaberättelse om författandets villkor och vånda, men den är mycket mer än så. Den speglar feminism OCH fanatism, våld och kärlek. Människorna lever helt osannolika liv, men blir trots det sannolika i berättelsen. Allt skrivet med en stil som ger en läsupplevelse som närmar sig Brott och straff , man vill inte missa ett enda ord och varje sida innehåller nånting nytt och plötsligt vävs det som sagts långt tidigare samman med det som kommer nu....Lägg därtill till att språket är mycket tilltalande, jag önskar att jag själv kunde skriva på samma sätt! Och dessutom blir man upplyst om allt vad som händer personerna på slutet, när brukar man få veta det? Allt det här kan inte bli annat än en fempoängare! Vill du ha en riktig tegelsten att bita i, läs den!

Irving John: Hotell New Hampshire **** Det var väldigt nära att den här boken blev en fempoängare. Det var länge sen jag läste en så väl sammanhållen bok, personerna lever fortfarande när jag tänker på den. Jag får en känsla av att det är den amerikanska drömmen som krackelerar inför den verklighet som vi trots allt lever i. Irving måste äga ett stort mått fantasi för att kunna hitta på allt som beskrivs i den här boken, och ändå nå fram till en slags realism som visar sig i att "sorg flyter". För det är mycket sorg och smärta i den här boken, även om det skildras lättvindigt. Och det är där den femte stjärnan går förlorad, det finns en slags nonchalant sexuell ton med prostitution, våldtäkt och andra utlevelser som genomsyrar boken och förtar allvaret, trots försöken att knyta ihop det hela på slutet. Synd. Men trots det, en bok att läsa länge! (400 sidor!)

Jacobsson Tomas: Morfin ***(*) Dags för en debutant vars bok är en riktig samtidsroman. Ja, det är nästan så att om jag skulle ha väntat något år med att läsa den skulle den ha tappat en hel del av sin charm, för den lätta flytande texten är charmig. Här stiger nutiden fram men speglat ur ett annorlunda perspektiv, trots livshotande sjukdom kan huvudpersonen leva relativt gott eftersom det morfin han får håller honom flytande. Ja, drogen spelar en central roll i romanen, men det som ger den fjärde stjärnan är en underliggande önskan att släppa in kärleken i sitt liv och hålla den kvar "tills döden skiljer oss åt".

Kadefors Sara: Sandor slash Ida (u) *** Ungdomsbok, och det brukar betyda: problem så eländiga att de aldrig tas upp i en vuxenbok (möjligtvis några rader i nån deckare), en stil som får en att rodna vid tanken på att författaren inte tillmäter ungdomarna mer förtroende (dvs halvt mästrande halvt töntig) och ett bedrövligt slut vars klump i magen sitter kvar i flera dar även på en 46 åring som jag. Så icke denna bok. Det är visserligen problem här också men inte oöverstigliga visar det sig. Och stilen är rapp och "vuxen". Dialogerna är t.ex fångade på pricken. Och slutet vackert som en solnedgång. *snyftar". Precis det ungdomar behöver höra i denna hårda värld. Inte konstigt att den fick pris! (Sveriges bästa ungdomsbok 2001) Varför inte fyra stjärnor? Jo, efter ett tag blev det liksom too much, typ! :-)

Kallentoft Mons: Pesetas (d)**(*) En till deckare som faktiskt var riktigt läsvärd. Jag läste aldrig baksidetexten så jag hade länge inte en aning om vad som skulle hända. De två första tredjedelarna var alltså riktigt spännande. De skildrade en undre värld som säkert finns (men som man bara sett på film), och detta genom några människors liv. Sen var det tvunget förstås att lägga in ett och annat bankrån som faktiskt förstörde hela historien. Där rök den tredje stjärnan! Synd!

Kertész Imre: Mannen utan öde**** Äntligen en nobelpristagare som verkligen går att läsa! Och som skriver om ett ämne som aldrig får dö ut, andra världskrigets koncentrationsläger. En bok att ta till sig eftertänksamt, och den griper tag både med innehållet men även med stilen som är lättläst. Lite humor infinner sig också, och det är helt klart att det är en sextonåring som berättar. Så här står det på bokförlaget Norstedts site: Sveriges blivande studenter får Kertész-bok! Mannen utan öde kommer att distribueras till alla gymnasieskolor under årets sista skolvecka tillsammans med en kort handledning till hjälp för såväl lärare och elever. Heja Norstedts!

Lagercrantz David: Stjärnfall (d) *** Ännu en omtalad deckare. Början var lite trög men sen blev den mer läsvärd. Överhuvudtaget är den bra skriven och har säkert förankring i verkligheten. Men att skriva ordet hottentottland? Hallå, visst är det många år försent (som väl är). Det borde ha blivit två stjärnor bara för det.....

Lauck Jennifer: Blackbird**** Först var den här boken en trepoängare, men sen sov jag på saken och vips var den en fyra! Varför? Jo, när jag vaknade tänkte jag direkt på den, och det var främst de detaljerade men lågmälda beskrivningarna av de sista åren med mamman som etsat sig fast. Det här boken är en överlevandebok, som så många andra böcker, (Pojken som kallades det osv) men med den skillnaden att här smyger sig utsattheten och övergivenheten på, på ett annat sätt. Det låter inte så farligt när man läser men vid närmare eftertanke får man ändå kalla kårar. Skickligt skrivet med andra ord! Jag ser verkligen fram emot uppföljaren!

Liffner Eva: Camera*** Ibland när man läser en bok tänker man mer på hur den är skriven än innehållet. Och ibland när man läser en bok får man bara lust att skriva om just den meningen med sina egna ord, och placera den i den där boken som man längtar efter att skriva. Och ibland när man läst en bok har man ingen koll på personerna, men kvar finns en känsla av igenkännande. Den här boken är precis så. Jag hade koll endast på huvudpersonen och en fet katt, resten var väldigt omständligt, men säkert skickligt beskrivet. Lite som Parfymen, Flicka med pärlörhänge och Choklad, den här boken beskriver som titeln säger en del om fotograferingen när den var i sin linda. Sugen på att skriva Den Där Romanen blev jag i alla fall......:-)

Lindgren Torgny: Pölsan ***** Lysande! Den här boken kan vem som helst läsa, tro mig! Början var medryckande, sen blev den lite trögare det måste erkännas men den riktigt doftar Västerbotten. Trots att jag personligen hatar pölsa så blev det en fempoängare. Den är skriven med lätt hand och humor och innehåll som kanske är lite väl västerbottnisk, men vem har sagt att det är fel att lära sig nåt om vårt avlånga land?

Lindström Fredrik: Världens dåligaste språk**** Att en bok om svenska språket kan var så intressant och rentav spännande! Jag får faktiskt lust att hitta på nya ord. Såg f.ö Fredrik Lindström på TV där han uppmanade folk att skicka in just nya ord. Kom igen allihopa och gör

MacLeod Alisatir: Ingen skada skedd*** På baksidan till den här boken citeras Michael Ondaatje (Den engelske patienten, Anils skugga) som säger: "En av vår tids stora oupptäckta författare." Detta alltså om Alistair MacLeod. Och jag håller med till viss del. Den här boken är bra skriven, språket flyter lätt, mellan tal och berättande. Saker upprepas ständigt vilket verkar trist, men det ger en viss trovärdighet till sammanhanget. Mer än tre stjärnor blir det dock inte eftersom jag inte direkt gillade historien, även om den berörde. Gruvskildringar tillhör heller inte mina favoriter. Men det är helt klart en god historia MacLeod berättar. Självklara meningar ges en slags tyngd med klichéartade uttryck som passar in helt utan märkvärdigheter. Slutet var också...oförutsägbart. Läs den för språkets skull om inte annat.

Malmsten Bodil:Priset på vatten i Finistére*** Första boken jag läser av Bodil Malmsten och den gav mersmak. Den berättar helt klart en historia men dessutom innehåller den en massa meningar (som jag tyvärr inte skrev upp och boken är 15 mil bort så jag kan inte citera nån) som säger så mycket med bara några ord. Rekommenderas om du vill njuta en stund......

Marklund Liza: Prime Time *** Jag, hör och häpna, köpte faktiskt den här boken, ny och inbunden, bara för att jag var så nyfiken på den. Och ok, den fick godkänt men inte mer. så var den också helt enkelt en deckare och inget mer. Sprängaren som jag fullkomligt slukade, hade allt det där andra också, samtidsskildringen, genreöverskridanet, en rapp stil. Men Prime Time är bara en deckare. Ingen höjdare för mig alltså. Men kanske för alla er som gillar deckare....så läs på bara

McEwan Ian: Cementträdgården *** McEwan är ju en av mina favoriter, både Kärlekens raseri och Amsterdam är något av mästerverk, men den här boken når inte alls upp till den nivån. Språket är förvisso liknande, sakligt men ändå spänningsfyllt, men historien är lite väl magstark för min smak. Trots det har den ett psykologiskt inkännande som gör att jag får bekräftat det jag alltid tyckt, att barn är barn och inte vuxna. Borde kanske ingå i studiematerialet för socionomer och liknande yrkesgrupper. En tragisk bok.

Nilsonne Åsa:Smärtbäraren*** En bok som jag sett fram emot länge. Men tyvärr blev jag lite besviken. Temat var väldigt intressant till att börja med, tanken att någon är en annans smärtbärare var väldigt tilltalande och beskrevs på ett inträngande sätt. Men sen hängde jag inte riktigt med och slutet förstod jag inte riktigt heller......Synd!

O´Farrell Maggie: Bara Alice **** Omtalad bok här och var på webben. Och den var bra, men jag har en känsla av att nästa bok av O´Farrell kommer att vara ännu bättre. Nånstans kände jag att den inte riktigt höll ihop, jag hade lite svårt med hoppen fram och tillbaka och sen blev själva gåtan lite väl förutsägbar, jag vet inte vad jag väntat mig egentligen, men nånting mer sofistikerat kanske. Boken var medryckande och jag ville bara läsa ut den men sen var den bara slut och hur slutade den egentligen? Kanske var det där som debutanten visade sig, som sagt nästa gång då kanske.......

Pelzer Dave: Pojken som inte fanns **(*)Fortsättningen på Pojken som kallades det är en osminkad berättelse om hur David får hjälp att lämna sin mammas tyranni. Den visar ärligt på vilka problem han har att brottas med i sina fosterhem, och i kampen för att frigöra sig från mamman.

Pelzer Dave: Pojken som kallades det *** En omtalad bok som höll vad den lovade innehållsmässigt. Borde läsas av alla som har med barn att göra, för att bli uppmärksam på de tecken som visar på när ett barn far illa. Den var på gränsen för vad man kan uthärda, men eftersom den redan i början visar på att den slutar relativt lyckligt, kan man härda ut

Schlink Bernhard:Högläsaren **** En riktigt bra bok! Välskriven på ett lågmält sätt, och ge inte upp om början är lite tjatig, fortsättningen är desto mer intressant med sin uppgörelse med historien, parallellt med frågor om skuld eller inte. Kanske känner jag att historiens svek kommer lite väl lätt undan, men boken är trots allt ett sätt att både förstå och skipa rättvisa.

Schwarze Erika: Kodnamn Onkel *** Ett impulslån verkligen. Är boken sann eller inte. Den var i alla fall fascinerande, som många spionromaner. Jag läste den i ett svep för den var faktiskt spännande. Men gillar du inte spionromaner kanske just du ska låta bli att läsa den......;-)

Wahlberg Karin: Sista jouren (d) ***(*) Ännu en deckare och en fyrapoängare (nästan). Jag fullkomligt slukade den och för första gången på många år undrade jag vem mördaren kunde vara. Den extra stjärnan för miljön som är ovanlig i litteraturen men aktuell i press och media dagligen, nämligen sjukhusmiljön. Att det trots allt blev bara tre riktiga stjärnor beror nog på att den bitvis är lite ordrik, det finns saker som inte hade behövt långa beskrivningar. Men trots allt, Läs den!

White Gillian:Häxvaggan*** En medryckande bok, jag var bara tvungen att läsa ut den på en gång. Fast det var nånting med den som fick mig att känna en trea fast intresset för den tangerade en fyra. Titeln förklarar en del av dilemmat, den gör anspråk på att leva upp till den men gör det inte. Nånstans förlorade den greppet. Även om en del citat skulle hålla mysticismen uppe. Men den är onekligen ett slags tidsdokument över vad som driver folk till att medverka i dokusåpor, och de följder som kan bli av det. Men nånting säger mig att författaren vill nånting helt annat med boken, jag kan bara inte sätta fingret riktigt på vad.....

Zennström Maria: Katarinas sovjetiska upplevelser ** Den här boken var relativt ordfattig, det var skälet till att jag läste ut den. Den var också upplagd på et annorlunda sätt och kanske därför intressant att läsa. Men innehållet, nej det sa mig lite.




 

Guldkornen 2002

 utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså! 

 

Maggie O´Farrell: Bara Alice ****

Imre Kertész: Mannen utan öde****

Torgny Lindgren: Pölsan *****

Paul Auster: Illusioner ****

John Irving: Den fjärde handen****

Kerstin Ekman: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. ****

Rennie Airth:Mörkrets flod (d) ****

John Irving: Garp och hans värld*****

Waris Dirie: En blomma i Afrikas öken ****

Fredrik Lindström: Världens dåligaste språk****

Slavenka Drakulic: Som om jag inte vore där ****

Jennifer Lauck: Blackbird****

John Irving: Hotell New Hampshire****

Bernhard Schlink:Högläsaren****

 Tracy Chevalier: Flicka med pärlörhänge****

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av violen - Måndag 11 nov 16:30

Bonnier, Jonas: Knutby     Deckare är beämningen på den här boken. Och ja, den är faktiskt spännande även om jag tyckte mig veta det mesta. Men jag måste erkänna att den sexkultur som rådde där i församlingen i Knutby var våldsammare än jag för...

Av violen - Fredag 8 nov 13:00

Kivelä, Malin: Hjärtat ****   I början var den här boken rörig. Och länge visste jag inte om barnet överlevde eller inte.    Men sakta letade sig texten in i mitt hjärta. Osentimentalt och självcentrerat skildras mamman som får sitt tredje ba...

Av violen - Torsdag 7 nov 14:30

Wolff, Lina: Köttets tid ****   Det finns en spoilervarning längre ner där jag förminskat och strukit över texten.               Wolffs augustprisbelönade bok De polygotta älskarna, här, gillade jag väl sådär. Jag förstod den inte...

Av violen - Fredag 1 nov 20:00

Halliday, Lisa: Asymmetri ***   En roman i tre delar sägs det om denna debut. Och det stämmer. Men jag måste säga att jag förstår inte varför. Första delen var väldigt bra men jag trodde hela tiden att den skulle kopplas samman med del två. Det g...

Av violen - Fredag 1 nov 19:45

Oktober månads läsning   Schulman, Ninni: När alla klockor stannat  Arnér, Sivar: Plånbok borttappad *** Searle, Nicholas: En man att lita på Rishöi, Ingvild H: Vinternoveller **** Engman, Pascal: Råttkungen Hadley, Tessa: Sent på da...

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se