Direktlänk till inlägg 22 mars 2011

Combüchen, Sigrid: Spill

Av violen - 22 mars 2011 19:35

   Combüchen, Sigrid: Spill ***


Det tog en väldig tid att komma igenom Spill. Mycket eftersom jag lyssnat på den som ljudbok, vilket jag som vanligt ångrar. Det är svårt att hänga med i Spill har jag hört folk säga. Ännu svårare om man som jag lyssnar oregelbundet och inte kan gå tillbaka eller märka för eller nånting.


I vart fall tyckte jag den var väldigt bra i början. Jag gillade den unga Hedda och  hennes plats i familjen, hennes sätt att beskriva sina menstruationer, något som fortfarande är ett tabubelagt ämne hos många författare (dock inte Murumaki), dock inte hos Combüchen. Så mina förväntningar som var mycket höga, växte direkt.
.

Men efter ett tag blev det jättejobbigt med alla detaljer, filminspelningen blev jag otroligt less på och även beskrivningen av rumsgrannen i Stockholm osv. med mera, med mera. Det är som att Combüchen vill visa att hon klarar av att beskriva alla detaljer detaljerat, men till slut blir det ointressant. Tyvärr. Jag skulle gärna ha sett mer av Heddas sätt att uttrycka sin konst i sömnaden t.ex

För boken berättar en historia och greppet är nytt, att blanda tider och låta den äldre Hedvig ge sin syn, vilket hon gör i breven och mailen till "Sigrid Combüchen". 
Dessutom att ge boken undertiteln damroman:

Lena Kjersén Edman beskriver i sin nyutkomna bok Böcker som samtalar (BTJ förlag) att uttrycket kommer från Edvard Brandes epitet om utvecklingsromanen Fru Marianne av Victoria Benedictson, som han kallade "dameroman", då som ett slags förlöjligande. Vilket är helt främmande för Combüchen.


Hedda behövde inte gå under vilket visar sig i att hon finner sig resignerat i det vuxenliv som hon får tillsammans med en "otadlig" make, trots att det livet inte motsvarar de drömmar som hon hade i ungdomen.
Böcker som samtalar sid 132


Det finns även en diskussion om detta i Spill, vid en tågresa som jag tack vara ljudbokslyssnandet inte kan citera i nuläget.


Så boken ÄR intressant, nya grepp om än lite förvirrande, men det är för mycket ord. Tyvärr. Men jag ångrar inte att jag höll ut! Trots att slutet var förfärligt men inte olyckligt trots allt (?), se ovan!

 
 
mimmimarieim

mimmimarieim

23 mars 2011 05:27

Efter att ha läst Charlotte Roches "Våtmarker" kan man inte klaga på brist på menssnack eller för den delen någon annan kroppsvätska.

http://mimmimarie.blogspot.com

 
Ingen bild

mig själv

23 mars 2011 08:36

Efters om jag inte kan kommentera hos dig:

ok, det finns ju alltid där, undantaget som bekräftar osv.
Andra kroppsvätskor brukar det inte finnas brist på men just beskrivningen av känslan av menstruationen (utom då smärtan) kan jag känna är ovanlig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av violen - Onsdag 13 mars 20:00

Ravn, Olga: De anställda ****   En både mystisk och egendomlig bok. Men jag gillar ju det lite oväntade så jag blev fast efter några sidor.    Det är en dystopi som rör vid något inuti en. Kanske för att det känns som att det här skulle kunna...

Av violen - Tisdag 12 mars 19:45

Widenfjord, Therese: Med bergens andetag ****   Vilken bra bok. Jag lyssnade på den och att så många timmar kan upplevas så korta är märkligt.    Jag gillar det mesta med den här boken. Ämnet, kärleken till skogen och hundar, det sociala ansl...

Av violen - Onsdag 6 mars 20:15

Virdborg, Jerker: Cirkelns fyra hörn ***   Jag har läst en del böcker av Virdborg, och tyckte så bra om flera stycken att han blev lite av en favoritförfattare. Men hans Mamma i soffan var inte så bra. Och nu har jag läst denna och känner mig rik...

Av violen - Onsdag 6 mars 20:15

Lagerlöf, Selma: Morbror Ruben *** novell   Ur samlingen "Osynliga länkar" läste jag den här novellen.    Jag valde den på måfå, men måste säga att den, likt det mesta av Lagerlöf, var lättläst och innehållsrik.  Jag kan känna igen den mora...

Av violen - Tisdag 5 mars 19:30

Lafon, Marie-Héléne: Källorna ****   Som vanligt en riktigt bra läsupplevelse.   Lafons böcker är föredömligt korta. För trots de få sidorna skildras ett helt liv. Ett våldsamt, tragiskt och sorgligt liv. Men nånstans slår skeendet plötslig...

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards