Direktlänk till inlägg 27 januari 2012
Holmberg, Jenny: Bara du finns ***
OBS Liten spoilervarning.
Jag ville gärna läsa den här boken eftersom den verkade behandla lite olika ämnen. Religion (kristen) i böcker är ju ganska ovanligt t.ex.
Men det jag känner är att det innehåller så otroligt många ämnen att det blir för fragmentariskt. Anna är såklart den intressanta och första halvan av boken skildrar hennes liv som ensamstående med fokus på sonen och hennes jobb i skolan. (Vilket hon tar med sig hem, något som jag också funderade över, går det för sig tro? Men hon utför ju underverk iofs.) Där finns alkoholmissbruk och mobbing och utanförskap och småbrottslighet, parallellt med Olle som liksom bara dyker upp där i England och uppför sig som han alltid gjort, får man veta. Eftersom han inte blir anmäld så fortsätter han tydligen, utan att någon protesterar (?).
Den andra halvan blir genast livligare, med hemligheter som kommer upp, (dåliga i den "kristna" familjen) och fullt förståeliga i Annas (den drabbades familj).
Plötsligt skulle jag dessutom vilja veta mer om den äldre generationen. Deras relationer och liv. För de blir väldigt viktiga där mot slutet...och måste framförallt ha varit det när "det" hände.
Och prologen och epilogen är än mer förvirrande. Var det inte Anna det handlade om ändå?
Jag upplever faktiskt, trots att boken är intressant, mig inte riktigt berörd. Någonstans kan jag känna att den här boken, precis som många andra, använder hämnden som drivkraft. Det darrar nånting under ytan som skulle ha gjort boken bättre om det kommit fram. Varför valde Anna att föda barnet? Vad känner hon egentligen för sin son? Och hennes familj, som vet allt, vad rör sig inom dem? Och sonen, borde inte han få veta av sin mamma? Och Olle, Olle. Sök hjälp! Eller hjälp honom någon.
Flera har hyllat den här boken, och den var lättläst. Det kändes dock lite.....vad ska jag säga gammeldags. Det kanske är de "kristna" avsnitten som gör det. Sen innehöll den kanske alltför många personer och snabb information.
Jag tror det visar på det komplexa i att försöka skildra religionen inifrån. Den slutna kretsen, allas olika värde, kärlekslösheten. Men att det ibland glimtar till som det även gör i den här boken.
Så fortsätt skriva Jenny, för det kan du. men gapa inte över för mycket. Kanske kommer det en fortsättning? Den skulle jag gärna läsa.
Läst 2012
Tack Massolit förlag för recensionsex.
Herngren, Moa: Jag skulle aldrig ljuga för dig *** Så länge sen jag läste en liknande bok. Vad kallas genren tro? Början var bra och den var lättläst och faktiskt riktigt spännande. Cecilia är framgångsrik och har det man ska ha, man m...
Läsutmaning Italien hos Enligt O Hon tänker tillbringa maj 2012 med italienska böcker, jag ska försöka läsa hela året ut. Och använder det här som inspiration: Kärleken är dödens motsats av Roberto Saviano Väntrum och Avskedsbr...
Ok, nu har jag kommit på det: Från Europa: Magris, Claudio : Som ni säkert förstår. Från Afrika Mabanckou, Alain Ett piggsvins memoarer visst blir det bra? ...
Varken Europa - Australien - Nordamerika:Marias, Javier: Alla själar (Europa) eller Asien - Sydamerika--Afrika: Kopano Matlwa: Coconut (Afrika) höll måttet, jag började läsa och Coconut var väldigt rörig. Alla själar däremot var väldigt ...
email:
h55n/at/yahoo.se

| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | |||||||||
2 |
3 | 4 |
5 |
6 | 7 |
8 | |||
9 |
10 | 11 |
12 |
13 | 14 |
15 |
|||
| 16 | 17 |
18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
|||
| 23 | 24 | 25 |
26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
31 | ||||||||
| |||||||||
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se