Stridsberg, Sara: Beckomberga ode till min familj ****

En reflektion annorlunda...

"Det här handlar inte bara om dig och Jim. Den nya världen sluter sig som en bur omkring oss. Vi kastas mellan begär och bedövning och tomhet. Och sjukdomen suger upp även de mest omåttliga och monstruösa händelser. Hiroshima. De stora krigen."

"Jag vet inte om jag förstår", säger jag.

"Det är ingen fara. Det gör inte jag heller." sid 198

Det var länge sen den här boken nämndes första gången. Redan då beslöt jag mig för att läsa den. Det tog som sagt ett tag, men nu är den här och jag har läst den.

Den var inte det jag trodde och kanske inte heller det Stridsberg trodde att hon skulle skriva. Beckomberga är i min värld en kuliss som det sagda döljer sig bakom.

Jag var vuxen när molnet drog in, Tjernobyl. Jag var vuxen när Olof Palme mördades. Men Stridsberg var i Jackies (huvudpersonens) ålder. Någonstans var det där boken grep tag i mig. När jag läser finner jag en bok som inte handlar om Beckomberga i första hand, utan om samhällets, världens händelser som stängde in den generation som var unga i en liknande, själslig institution, där fasan och rädslan över det som skett bearbetades med vackra träd och blommor, änglar i taket, men där endast de som lyckades försona sig med Tjernobyl och Palmemordet kunde komma ut någorlunda levande. Till "den nya världen." (se citaten ovan)

Är det signifikant att den sista patienten heter Olof? Och att han inte orkar med livet utanför där ett samhälle fortfarande i sorg inte förmår se varandra? Och sen formas av att det oskuldslika folkhemmet försvunnit, tryggheten är borta.

Jag ser ett tidsdokument som, likt norrmännens och tyskarnas alltid närvarande världskrig, där de som var födda på 70-talet alltid kommer att tänka Palmemordet och Tjernobyl. Liksom andra -talister tänker Estonia, Tsunamin, 11:e september. Eller aids. Som min generation tänkte med fasa på Hiroshima och världskrigen. Var rädda för en upprepning där vi levde med kalla kriget.

Tjernobyl och Palmemordet ligger hela tiden och darrar under ytan i den här boken*, och så darrar det förmodligen också innerst inne i den generation som Jackie tillhör, Beckomberga är väl inte värst om man tänker död i form av lönnmord och andetag? Kan jag tänka.

* de citat jag markerade om Tjernobyl och Palme i boken finns här:

• Jag tänkte att det var Tjernobylblommor Sid121
• Natten när Olof Palme dog var våningarna upplysta långt in på morgonen. I fönstren stod folk och skålade sid158
  
• Det är molnet från Tjernobyl som gjort honom sjuk sid163
  
• "Tror du att det blir sommar efter Tjernobyl?" frågar jag för att hon inte ska ta bort sina händer.

"Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte om det blir det."

"När kommer vi att veta?"

"Kanske aldrig. Vissa saker får man aldrig veta. Jag skulle gärna åka dit för att fotografera."

"Är det inte farligt att vara där?"

"Det är farligt att vara överallt, Jackie." sid166

• "Du vet att Olof Palme är död?"

Olof rycker till som om någon slagit honom. Han gömmer huvudet i händerna, viskar.

"Olof Palme är död. Varför säger du så?" sid227

• "Åkte du till Tjernobyl?" frågar jag[...] "Nej jag gjorde inte det", säger hon långsamt, "jag åkte hem istället." sid277f

Läst 2014

Beckomberga ode till min familj är nominerad till Augustpriset 2014.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Galgut, Damon: I ett främmande rum ****   Eftersom jag redan läst två böcker av Galgut Löftet ( Bookerpriset) och Bedragaren, är jag positivt inställd redan innan jag öppnat boken. Det här är tydligen hans debut och jag gillar den, även om både L...

Kawakami, Hiromi: Senseis portfölj ***   En egendomlig bok som jag lyssnat på. Är det en glimt av Japan det här? Eller är det en romantisk historia, som fokuserar på dryckesvanor och hur en relation mellan äldre man - yngre kvinna byggs upp?   ...

  Beskow: Flickornas katt *** novell     En smått absurd berättelse om just två flickors katt. Och eftersom den är skriven 1896 är den såklart riktigt gammaldags. Med meningar som:  Pojkarna hatade dockor . De tålde inte dockor ,  s
ade de...

  2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan      Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...

Månadsläsning mars  2024 Lafon, Marie-Héléne: Källorna ****Lagerlöf, Selma: Morbror Ruben *** novell Virdborg, Jerker: Cirkelns fyra hörn ***Widenfjord, Therese: Med bergens andetag ****Ravn, Olga: De anställda ****Arvola, Ingeborg: Kniven i elden *...