Direktlänk till inlägg 13 januari 2018

Wahlberg, Karin: Lätta ditt hjärta

Av violen - Lördag 13 jan 18:15

  Wahlberg, Karin: Lätta ditt hjärta ****

 

Än finns det hopp, första delen i serien lasarettet finns här

Livet går vidare, andra delen i serien lasarettet finns här


Och nu har den kommit, sista delen. Den knyter ihop säcken och så här går det för alla inblandade till slut. Eller är det slut? Jag hoppas såklart på en fortsättning men men, ingen sådan är utlovad. Tyvärr. 


De förra böckerna innehöll en slags innovativ ådra, där uppbyggnaden av lasaretten och där behovet av att kunna bota eller i alla fall förebygga vissa sjukdomar fick en nödvändig plats. Och det fanns många läkare som var genuint intresserade av sitt arbete. 


Här har det faktiskt börjat ske (poliovaccinets ingång ex.vis för att inte tala om penicillinet) och det är ju faktiskt början till epidemiavdelningarnas avskaffande, kan jag tänka mig.

Det berör mig mycket hur barnen fortfarande behandlades, inga föräldrar närvarande och bortklemande kom inte på fråga. Dessutom det både uttalade och outtalade kravet att vara tacksam (?) över att ha överlevt och att det alltid finns de som har det värre. Jag känner igen mig i känslan hos flickan i slutet av boken, även om jag aldrig skulle ha vågat visa det av rädsla för att inte bli bra bemött nästa gång. 


Nu var hon botad, och borde vara glad och tacksam!

   Men hon bet försiktigt i underläppen och såg uppfordrande och samtidigt ointressant på honom, han kunde inte tyda vilket. Denna stumma utstrålning besvärade honom. [...] "Vi bedömer inte att det finns någon risk att ni smittar andra", la han till.

   Hon svarade med att fortsätta stirra på honom med tydlig avsmak. Blotta tanken att hon skulle betraktas som pestsmittad föreföll henne främmande. sid 383

 

Jag gillar att Wahlberg tar upp den här problematiken, som barn och kroniskt sjuk kan man aldrig värja sig mot känslan av underlägsenhet, rädslan för att bestraffas, den minimala möjligheten att värja sig när någon kränker ens kropp och vilja. Priset man betalar för att överleva.


Jag har också insett att ur det här perspektivet är det trots allt bra att vara femtiotalist. Hade jag varit född bara fem år tidigare hade jag nog inte levt idag. Så den sista delen andas en slags optimism även om det som händer är lite fragmentariskt och kräver att man läst de tidigare böckerna.



Läst 2018

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av violen - Tisdag 17 juli 14:36


  Adolfsson, Maria: Felsteg     En ny ödeckare med karta (trevligt) och en historia som inte lämnar direkt några avtryck. Bitvis spännande dock och hippies gör sig väl alltid bra när/om den filmas. Men Jag klarar mig utan fortsättningen på...

Av violen - Måndag 16 juli 11:28


  Lykke, Nina: Nej och åter nej ***   OBS kan innehålla en form av spoiler.    Nja säger jag. Visst, boken är bra skriven och de växelvis skildrade personerna utifrån deras utgångspunkt är välgjort, men jag blir mest irriterad på är Jan som ...

Av violen - Torsdag 12 juli 02:30


  Liptrot, Amy: Utvägen - dagarna på Orkney ***   En bra biografi. Även om jag tyckte att berättelserna om Liptrops tid som alkoholist var lite ointressant så var tiden hon tillbringade på Orkney desto intressantare. Boken innehåller också en ka...

Av violen - Onsdag 11 juli 11:15


  Andersson, Lena: Sveas son ***   Essensen i Anderssons bok verkar vara skidåkningen och dess inverkan på både far och dotter. Ja även sonen utövade sport ett tag. Det var också de partierna som var mest intressanta. Visst glimtade det till i...

Av violen - Fredag 6 juli 01:30

  Jackson, Stina: Silvervägen   Det här var riktigt, riktigt bra. Sträckläsning var enda alternativet för jag ville ju verkligen veta. Dessutom är norra norrlands inland invävt som en mäktig kuliss. Eller teaterscen kanske, där aktörerna rör sig ...

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se