Alla inlägg under december 2018
Modiano, Patrick: Slumrande minnen ****
Att Modiano skriver samma bok om och om igen är sant. Sant är också att det verkligen inte gör nånting.
För det är alltid denna främmande kvinna som försvinner, upplöses ur minnet för att sedan plötsligt komma tillbaka efter efterforskningar. Och dessa män som ägnar sig åt svartabörsaffärer i ockupationens nav och periferi. Men det är också det iakttagande jaget som samlar på meningarna, orden. Hörseln betyder mycket för minnet, människornas ansikten mindre. Men minnet är ändå allt, det formar de magiska böcker som Modiano har skrivit och fortfarande skriver.
Jag brukar inte vilja citera något ur Modanios böcker, jag vill liksom inte hejda läsupplevelsen, men i denna bok fanns flera passager som jag önskat att jag markerat. Att hitta dem i efterhanda visar sig omöjligt.
Att läsa Modiano är som att ligga bland mjuka kuddar och smeka sin katt med vatten och choklad bredvid sig i sommaren skuggiga dagar. Andlöst läsa vidare och alltid få en glimt av det Paris som Modiano vistades i de där åren.
Läs Modiano. Läs!
Lästa böcker 2018
Modiano, Patrick: Bröllopsresa ****
Tänk att det alltid är en ren njutning att läsa Modiano. Språket är så omedvetet vackert att man nästan inte lägger märke till det om man inte koncentrerar sig och lämnar historien ett ögonblick.
Här tycker jag att Modiano lägger mycket (fast ändå nästan omärkligt) fokus på ockupationen och försiktigheten inför den och låter Dora Bruder svepa förbi i en intertext.
Med andra ord en mycket stark Modiano och mycket riktigt säger baksidestexten att den "intar en central plats i Patrick Modianos författarskap." Så är det.
Läst 2018
Cusk, Rachel: Transit ****
Conturer, Cusks första bok, förstod jag mig inte riktigt på. Men nu har jag kommit på hennes sätt att skriva. Huvudpersonen är liksom bara en solitär medan det hela tiden växer upp annat, väsentligare, runtomkring. Hon befinner sig i olika situationer men det är inte hon som är det viktiga utan alla andra.
Cusk skriver lättsamt men överallt finns det ord som dyker upp och skärper till texten.
Den sorgliga sanningen, sa hon, var att i vår era av vetenskap och vantro har vi mist känslan av vår egen betydelse. Vi har blivit brutala, mot oss själva och mot andra, eftersom vi inbillar oss att vi i grund och botten saknar värde. Det planeterna erbjuder, sa hon, är inget mindre än chansen att återvinna tron på människans storslagenhet: hur mycket mer av stolthet och heder, hur mycket mer av godhet och ansvarskänsla och respekt skulle vi inte ta med oss i vårt samspel med varandra om vi i hjärtat trodde på att var och en av oss hade en kosmisk betydelse? sid 6
Personernas berättelser och uttalanden är alla viktigare än huvudpersonens. Att så öppenhjärtligt dela med sig av sina liv och därmed ge Faye möjlighet att dra sina slutsatser och få delge sina insikter av det, gör boken till något annorlunda, med djup, svärta och framförallt en lyssnande röst som inte avbryter för att tala om sig själv, som samtalet nu för tiden oftast handlar om. Jag får en känsla av att de alla besöker en mycket god lyssnare till terapeut, för hos vanligt folk finns knappast detta tålamod. Det är nyskapande, det är det.
Jag ser fram emot nästa bok, Kudos, som kommer framöver.
__________________
sverige i boken
Jag frågade var hon kom ifrån och hon sa att hon var född i Sverige och hade vuxit upp där sid 172
Vargas, Fred: Cirkeltecknaren
Fred Vargas dyker ofta upp i deckartips. Och jag har faktiskt läst både Budbäraren och I de eviga skogarna såg jag när jag kollade upp det.
Den här deckaren gav det jag ville ha, en stunds avkoppling. Och gammaldags polisarbete.
Jag begär inte mer.
Läst 2018
|
Baslsjieyi: Ett brokigt band om renens horn ****
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Bäst:
Schulman, Alex: Bränn alla mina brev ****
Mindre bra:
Ingen. Alla tre var så bra.
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se