Hoffman, Corinne: Den vita massajens dotter ** Den vita massajen var väl intressant på sitt sätt, mest för att man fick veta lite om hur massajer lever, men den här var ju bara en lång försvarsskrift över hur författaren lämnar allt bakom sig.......

Läst 2005

Mpoyis, Kayo: Mai betyder vatten ****

En mäktig debut. Mycket intressant och skulle jag säga feministisk. Men ändå inte helt enkel att läsa. Släktträdet i början bådade gott och jag återvände dit nu och då. Men lyckades ändå inte riktigt hänga med i förfädernas historia.

Däremot är boken ett slags uppgörelse med kristendomens intåg i afrika. Och det har jag funderat över ändå sen jag i ssk som barn skulle lägga pengar i sparbössan med den svarte pojken. Att ge pengar var helt ok men varför skulle han bocka hela tiden? 

Adi, bokens röst, umgås med gud på ett fantasifullt sätt, hon tänker som ett barn. Och rädslan för skulden och skammen färgar snart hennes liv. Vid googling hittade jag överraskande nedanstående länk från Kyrkans tidning och den förmedlar väl det boken skildrar. 

– Att skilja kropp och själ är att skilja dess gudomlighet från dess mänsklighet. Och det var vad de kristna kolonisatörerna gjorde i Kongo. De gamla traditionerna där kropp, natur och andlighet var ett, fick göra plats för en religion där Gud var skild från människan, befann sig i himlen och var vit. Och där kroppens begär var synd. Det effektivaste sättet att förtrycka en människa är att säga: ”Du är fel”. Det är därför förtrycket ser ut som det gör.

Kyrkans tidning 20190110

Men här finns också upplysning om hur rasismen såg ut och tog sig uttryck. Jag häpnade lite och tänker på min läsning och filmtittande om Rwanda, grannlandet. Det verkar vara samma lika i Kongo:

Rasism i Kongo: Bland de svarta gällde olika regler beroende på vilket folk eller vilken etnicitet man tillhörde. 

Belgarna hade även ett prov, matrikulationstest, som kunde leda till upphöjt medborgarskap. De svarta kontrollerades utifrån deras hem, levnadsvanor och om de pratade franska. Klarade de testen kunde de slippa rasistiska begränsningar, avancera socialt och bli behandlad som europe. sid 157

Dessutom finns det kloka tankar i boken, förmedlade av en omgivning som inte lydde bibeln och följaktligen tänkte själva, ex.vis:

"En människa som tror att den bär på en förbannelse kommer att se allt som händer som ett uttryck för förbannelsen och göra ännu mer saker som gör att förbannelsen blir sann. Men det betyder också att en människa kan förändra sin värld genom att förändra sina tankar." sid 209

Och slutordet får Adis syster, som älskar sin mor men har börjat tänka själv hon också.

"Ni har alltid sagt att ondska är att inte lyda. Den stora ondskan, mamma, är att ingen av oss får vara såsom vi är. Och så säger ni att det är vad gud vill för oss." sid 251

Grytten, Frode: Rum i havet, rum i staden ***

Frode Gryttens novellsamling Rum vid havet, rum i staden är uppbyggd på så vis att alla noveller har utgått från olika målningar av Edward Hopper. Att skriva utifrån tavlor är ett ovanligt grepp, (det finns även i boken Lydia Cassatt läser morgontidningen av Harriet Scott Chessman, vilken rekommenderas) men väldigt givande då målningarna ofta skildras uttömmande och man lägger märke till detaljer.  

Det här är dessutom en slags föregångare till novellix då alla noveller är styckevis samlade i en box. Praktiskt.

Novellerna börjar som regel med första scenen i målningen och sen svävar de ut i miljön utanför. De lämnar tyvärr inte så mycket intryck, det är svårt att på rak arm beskriva någon utom att det är en man och en kvinna och varje novell innehåller någon form av erotisk scen. 

Här finns en artikel om Gryttens texter.

• Grytten har även gett ut en bok med berättelser som utgår från fotografier.
• Den helande skuggan : Noveller Lars Ardelius
• OLJA OCH ORD 45 novelletter inspirerad av 45 målningar av Per Sonerud

Jag tar gärna emot fler tips på liknande böcker. 

Ruge, Eugen: Den tid då ljuset avtar ****

En otrolig roman. Påminner lite om Brott och straff, varje sida är en överraskning. Även då samma händelse skildras utifrån olika personer känns den hela tiden ny.

Det intressanta är att läsaren tror att det här är en bok om murens fall, men den nämns knappt. Trots att dessa fyra generationer påtagligt lever i den tiden. Och i tiden före och efter. 

Boken är suveränt skriven, texten flyter som en älv och blir aldrig tråkig. Jag känner de här människorna nu, jag vet vilka de är.

Ett plus är bokens struktur, personregistret i början som jag använder flitigt. Inte för att jag är så dum att jag inte kan hålla isär människorna, nej jag tror Ruge har dem där för att läsaren ska slippa ägna tid åt det som för författaren är helt uppenbart. Och när halva boken gått känner jag likadant. Plötsligt är de uppenbara, Vilhelm, Klaus, Sajsa och Markus. Och kvinnorna.

Detsamma gäller kapitlen, årtalen. Tack för hjälpen, Ruge. Jag visste hela tiden var jag befann mig i tiden.

Jag kan inte annat än säga att du som gillar läsupplevelser, lärdomar, människor, LÄS! 

Fowler, Karen Joy: Jane Austen-klubben*** För att får full utdelning av den här boken bör man ha läst Jane Austen och inte bara, som jag gjort, sett hennes böcker filmade på TV. Jag hängde alltså inte med i de litterära resonemang som fördes i boken, men å andra sidan så var det bara en bråkdel av vad som hände så det kanske inte spelade så stor roll. Men det kunde ha blivit en fyra i så fall, nu blev det bara en vanlig kärleksroman....tyvärr!

Läst 2005

Henschen, Helena: I skuggan av ett brott ** Jag hade så höga förväntningar på den här boken eftersom jag hörde en intervju med författarinnan i våras. Men jag blev så besviken. Jag tycker inte alls att hon lyckades förklara varför brottet skedde och inte heller direkt ge någon beskrivning av varför det blev en sådan familjehemlighet. Det var mest en historisk lektion i hur arbetarrörelsen växte fram (?) och jag fick vibbar till filmen "Den store Gatsby", hur det rika folket levde, blassé på livet och med drogerna för att förgylla detsamma en aning. Synd för jag var nyfiken på boken.

Läst 2005

Hayden: Torey : Tigerungen *** Javisst var det här en bra Hayden, kanske framförallt för att man lärde känna just Hayden mer än i de andra böckerna jag läst. Lite befriande att läsa att även Den Stora Psykologen kan göra misstag, eller gör hon det egentligen? Visst, hon beskriver hur hon sviker, undanhåller upplysningar m.m Men allt blev ju ändå bra till slut eller? I den här boken inser man mer än i de andra att hon har en yrkesroll och det är därför hon orkar med dessa barn, något jag undrat över när jag läst de andra böckerna: hur orkar människan? Nu inser jag varför hon gör det.

Läst 2005

Hayden, Torey: Den mekaniska katten *** Vad var det här för bok egentligen? Vill Hayden skriva fantasy? vill Hayden skriva krim? eller vad? jag måste säga att jag förstår inte riktigt........Mest troligt vill Hayden skriva fantasy OCH krim men vågar inte fullt ut av rädsla för att förlora sina vanliga läsare. Därför är boken lätt förklädd till en psykoligisk analys bok, som hennes andra böcker. MEN ungefär hälften är fantasy i dess renaste form och slutet, ja det är det vanliga dramatiska deckarslutet........på nåt sätt blev det varken hackat eller malet men jag var ändå fascinerad.......därför tycker jag att man mycket väl kan läsa den om man gillar Hayden även om den helt klart är annorlunda.......
Länge tänkte jag att Hayden har ett budskap med boken, för eller emot kanalisering t.ex men jag kan lika gärna ha fel......

Läst 2005