Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2014

Av violen - 23 oktober 2014 13:45

   Grebe, Camilla / Leander - Engström, Paul : Handlaren från Omsk ***+


Moskva noir kallas den här serien, där bok nr ett Dirigenten-från-st-petersburg, var så pass bra att jag faktiskt sett fram emot att läsa del två, alltså Handlaren från Omsk.

Och jag citerar Magnus Utvik i Gomorron Sverige, vars recensioner brukar gå att lita på, så även i detta fall:

Det är välskrivet, det är spännande, det är politiskt raffinerande. (Betyg: fyra solgula böcker. Min anm.)


Och så är det, välskrivet javisst. Lite humor här och var lättar upp en aning och det är egentligen bara på slutet jag börjar lägga märke till att på flera sidor slår instinkten till i olika meningar (är det instinkten som gör att man uppfattar falska toner? undrar jag), jag gillar ju inte upprepningar direkt så det var väl lite väl ofta.

Det kan ju ha varit mer sånt tidigare som jag inte upptäckte eftersom det är riktigt spännande nästan ändå till slutet där de korta kapitlen ska driva upp tempot men där man inser att nu är det snart slut så då är det dags att stoppa försöket med att förstå det politiskt raffinerande, som jag faktiskt omfattar med en suck, jaha, de där vapnen är alltid ute på vift.*

Och då vill jag bara att det just tar slut så jag kan börja se fram emot nästa bok där jag tror att en ny huvudperson tar plats.


Det jag gillar med Moskva noir är namnen. Det känns så exotiskt, så....ryskt. Som att läsa Dostojevskij, nåja lite i alla fall. Dessutom gick det att skilja på karaktärerna även den här gången, som i förra boken.

Jag blev glad när jag såg en karta i början, men måste säga att jag inte riktigt förstod varför den fanns där. Svårläst var den dessutom och jag försökte hitta platser men gick bet flera gånger. Kul men inte användbar direkt.


Läst 2014

spänningsutmaning 2014



* Där pengar talar är samvetet tyst. Ryskt ordspråk, citerat i början av boken

Av violen - 20 oktober 2014 19:15

   Forsström, Tua: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön ***


Jag vet, jag läser alldeles för lite poesi. Om jag gjort det skulle jag säkert redan ha läst Forsström, och det hade varit en fördel tror jag. Hon har fått så många priser och utmärkelser, nordiska rådets litteraturpris t.ex Men knappast med den här boken. Den är liten och tunn och vacker. Och jag ville verkligen hitta just de där raderna som jag bara ville citera. De dök aldrig upp! Faktiskt inte. Synd.


Jag vill verkligen veta hur Forsströms storhet tar sig uttryck, men då får jag läsa nånting annat än En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, som jag ju dessutom valde utifrån titeln! Men med lite googlande ser jag att är rätt ute. Kanske att längtan tillbaka och försöket att återvända till barndomslandet, det känslosamma, tar över det poetiska verket,och gör det för privat.


Läst 2014

Läsutmaning Läs ett år.

Av violen - 20 oktober 2014 09:30

   Sandberg, Kristina: Sörja för de sina ****


Del två av serien om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik höll måttet! Den var lika bra om inte nästan ännu bättre än del ett, Att föda ett barn. För här finns det mycket mer: behandlingar (lite märkliga för Maj? men effektiva för Tomas), sjukdom, död, giftermål, födelsedagar, begravningar, lägenhetsflytt , konflikter och barn som växer. Var Maj vilsen och chockad i del ett, är hon vilsen och rädd i del två. Så mycket är skräck, bacillskräck efter moderns sjukdom (att hålla rent, överallt och alltid. Rädsla både för sjukdom och kritik), skräck för Tomas stora syskonskara och deras krav på henne (alla dessa kalas och bjudningar och farmor därnere), skräck för att något ska hända med barnen (Anita, var tar du vägen och din oro, var kommer den ifrån? Mig?).


Rädslan för döden. Längtan? Vad längtar man? Maj vill slippa skräcken. Den tickande oron. Kan de lugna veta hur det är att leva med tickande oro? [...] Vad bryr sig Maj om uttryck och ordstäv. De dör och Maj måste leva vidare. sid 282


Jag får lite ont i magen av den här boken. Visst, Maj drogs upp som en ung planta och flyttades till kusten. Men smaken av Jämtlands jord finns alltid i de sköra rötterna. Och den saknas däruppe i gommen hos Maj.


De är hyggliga med henne kan jag tycka, släkten. Och maken är riktigt bra med barnen och henne, för sin tid. Hon får en vacker inramning till sitt vackra yttre. Hon får ansvaret, men ingen makt. Märker hon det? Kanske... 


Läst 2014

Trepåtreutmaning



Av violen - 19 oktober 2014 13:45

   Hannah, Sophie: Monogrammorden***


Jag läste många Agatha Christie i min ungdom, tills jag kom på hennes knep. Sen läste jag inga fler.

Men nu har ju den här boken kommit och jag förstår inte riktigt varför. Att varsamt redigera och trycka upp Christies många böcker hade ju varit bättre? Eller?

Visst, den var väl kul den här boken och jag vet inte om jag i en blindtest skulle ha kunnat skilja den från andra Christieböcker i original. Även Christies vemärmördarenknep var med och historien var igenkännlig om än inte speciellt trovärdig. Omslaget var tjusigt. Och det var intressant att ha läst den.

Men 1: jag gillar inte riktigt att nån annan skriver böcker i stora (volymmässigt) författares namn, känns lite girigt.

2: Och jag gillar heller inte att jag kommit på författarens grepp vad gäller mördaren. Det förtog lusten att läsa en gång och det förtog lusten att läsa nu.

Så många deckare, så lite tid.

Säger jag.


Läst 2014

Av violen - 6 oktober 2014 15:30

  Sandberg, Kristina: Att föda ett barn ****


Så många bokbloggar som tipsat om denna bok. Och jag tänkte i början att boken = titeln, dvs det var fasligt så många bokbloggare som ska föda barn nu för tiden. Jättekul är ju det och den här boken är väl en faktaskrift om just det.


När bok två kommit insåg jag att någonting inte stämde så jag läste baksidestexterna. Tiden gick och nu kommer trean plötsligt. Och en trepåtre utmaning. Jag bestämde mig och läste och blev fascinerad.


Först över ämnet som sådant, att skriva utifrån kökets hemmafrutillvaro där Maj hamnar efter ett ögonblick av passion, eller kanske snarare längtan efter närhet i en främmande stad. Vilket ovanligt grepp, 21 år och med barn i en så rik miljö att inget jobb krävs för att hon ska överleva heller. Mannen tjänar bra och hon blir hemma med barnet, precis som många var då och flera årtionden framöver, (jag känner själv flera hemmafruar, min syster, min svärmor. Däremot var min mamma som småbrukarhustru oavlönat dubbelarbetande).


Sen skriver Strandberg väldigt bra måste jag säga. Alla dessa tankar som drar genom Majs huvud, allt hon tänker och till viss del förstår men inte kan samla ihop och sortera, vad tycker hon, vem är hon? Men vi läsare får veta och med nutidens insikter vet vi hur hon har det. Eller hur?


Och ja, det var en skam att bli med barn, och ja det röktes (så himla mycket? det var ju nästan skildrat som en sysselsättning, en hobby! vilket det kanske var). Och ja, tuberkulosen tog många liv och läkemedel fanns inte. Och ja, en främling kunde bli far till ens barn. Och ja, det fanns renlighetsfobier då också men anledningen bottnade och stavades undvikande av lort och ohyra, såna tankar gick i arv. (Jag är förvånad att Maj inte vädrar sängkläderna dagligen.) Tack och lov är Maj snygg, det överskyler mycket, att hon är klass under sina nya släktingar t.ex


Jag tycker att Maj får brottas med oförtjänt mycket, samtidigt så är hon ganska jobbig. Hur ska det gå för Maj? Jag fortsätter omedelbart läsa bok 2, och köar på bibblan för bok 3. Det tålamod som jag inte äger behöver jag inte bry mig om i det här fallet!


Läst Trepåtre utmaning

Läst 2014



Av violen - 29 september 2014 15:00

  Ekström, Åsa: Sayonara, September ***


Manga tillhör inte det jag läser regelbundet, snarare aldrig. Men ändå sen jag såg en person läsa just en sådan på bussen har jag varit lite nyfiken. Så nu har jag läst Sayonara, September i Läs ett år utmaningen.

Nu är det här inte en "äkta" manga, den läses som en vanlig bok och inte bakifrån och framåt osv. Lite synd iofs men men.


I vart fall, otroligt vältecknad, och har tagit lång tid att göra, enligt författaren själv, vilket jag förstår.


Tyvärr hade jag lite svårt att skilja karaktärerna åt och historien var lite rörig men jag tyckte ändå om den här serien så pass mycket att jag skulle kunna tänka mig att läsa både del två och tre också.


Jag läste mycket serier som barn (för länge sen jag vet) typ Seriemagasinet och Modesty Blaise och Kalle Anka förstås. Så jag är serievän sen tidigare.


Läst 2014


Läst i utmaningen Läsettår

Av violen - 25 september 2014 22:00

   McCullers, Carson: Balladen om det sorgsna kaféet ***


Ofta när jag läst, en för mig ny, författare vill jag genast läsa mer. Så var det med McCullers. Bok nr 2 alltså.


Boken är mörk och dyster och kunde betraktas som rasistisk eftersom ordet jude och neger dyker upp på de första sidorna. Men, det här 50-talet och det måste man ta i beaktande. Och bokens intention är, enligt mig, en nyckelmening:


Miss Amelia fick behålla allt som Marvin Macy överhuvudtaget hade ägt - skogen, guldklockan, vartenda litet lösöre. Men hon tycktes sätta rätt litet värde på sakerna och på våren sprättade hon upp hans Ku Klux Klan-dräkt för att hölja över sina tobaksplantor. sid 44


Miss Amelia, en stark och svag, hemlighetsfull kvinna, vad åstadkommer hon? Att ge en puckelrygg som beskrivs nästan med lyteskomik, ett liv? Nej, att med en symbolisk handling visa var hon och författaren står. Fascinerande!

Och vid den tiden...


Läst 2014





Av violen - 24 september 2014 12:45

   Lindgren, Torgny: Klingsor **** (mp3)


För att riktigt njuta av den här pärlan till bok ska man a: lyssna på författaruppläsningen. b: känna till något av mentaliteten i nni*. För det här är en tålamodsprövande läsning. Eftersom jag lyssnade på den hade jag inte möjlighet att markera sidor (en stor brist med ljuböcker vilket gör att jag helst håller mig till enbart deckare där) men kanske att det uppvägdes av författarens sätt att läsa vilket verkligen var suveränt. Gillar man konst och målningstekniker njuter man nog också av innehållet. Annars var det lite trögt utimellan och det där glaset, visst, men det kändes lite sökt, förlåt.
Även om det används som en väckarklocka.

Det finns ju meningar och uttryck och egendomliga människor, vilket nni* var fullt av vid den här tiden, som jag skulle vilja citera för att själv ha kvar, men tyvärr försvann de med ljudets hastighet. Funderar på att köpa boken framöver och då återkommer jag. Och det är just där, i människornas egensinnighet som Lindgren fångar något om nni* som det var då, då släkten följa släktens gång. Själv flyttade Lindgren som ung från dessa släkten, men de har hela tiden levt kvar inom honom, omodifierade. Nu erkänner Lindgren också ett hemma**, där han kanske t.o.m vill samsas med förfäderna i grundvattnet**, vem vet.



*norra norrlands inland

** – Det här är ”hem” för mig. Det kan hända att man av misstag benämner andra ställen för ”hem”, men det är fel. Allt här berör mig. Norran 201407019,

*** citat från Lindgrens bok Minnen: Så småningom ska vi alla mötas nere i grundvattnet. sid 207

Läst 2014

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se