Inlägg publicerade under kategorin Feminism

Av violen - 9 juli 2019 23:00

Agrell, Alfhild: Noveller ****

 


Det är många noveller och innehållet skiftar en aning. Kvinnors rättigheter och livsvillkor blandas med noveller om samerna (lapparna som de benäms).

 

Det är feministiskt, javisst, men på ett annat, inre sätt än begreppet handlar om idag. 

Begrepp som "bara en flicka" sägs för att modern inte ska ta illa vid sig (sörja) sitt dödfödda barn. Vilket hon ändå gör, djupt. 


 

Efterordet av Witt-Brattström sätter ord på mycket av  det novellerna förmedlar. 

 

[...] inget manshat, inget könskrig. Däremot kärlekslängtan, sorg och förtvivlan över att inte bli hörd eller förstådd som kvinna. sid 230

 

1880- talet är inget mindre än den litterära könsdialogens  guldålder, då såväl manliga som kvinnliga författare inför öppen ridå skrev repliker om hur moderna människor ska leva, arbeta och älska med varandra i ett reformerat samhälle. För första gången i världshistorien tvingades män tänka på sig själva som könsvarelser, och inte som normen för människa. sid 235

 

Genom att kompromisslöst insistera på individens människovärde skruvar Agrell upp tonläget och därmed angelägenhetsgraden. sid 237


Är du det minsta intresserad av tidiga, bortglömda eller förtigna, kvinnliga författare är den här läsningen ett måste. Och lägg därtill Witt-Brattströms efterord så börjar de feministiska tankarna röra på sig i skallen, i alla fall min.

 

 

Av violen - 5 juli 2019 22:20

Alderman, Naomi: Makten ****

 

Lite svårt var det att hänga med i den här boken. Samtidigt som den snuddar vid ungdomsromanen. Men temat är helt klart aktuellt, i kölvattnet på Metoo. 

 

Det är mycket feministiska vibbar här, och även om det mest är uppochnervända världen, med omvända roller som får en att bli ganska upprörd. Det ställer kvinnors utsatthet i ännu klarare dager.

Men det finns även en gåta invävd och det serveras tankegångar som fick mig att haja till och tänka, ja så kan det ju vara. Och då växte ilskan ytterligare. Lägg märke till bilderna, det är min enda spoiler. För slutet serverar de intressanta rönen.

 

Läsvärd,snabbläst och stundom intressant.

Av violen - 13 april 2019 14:45

Berg, Aase: Haggan****

 


Haggan tar hårt på krafterna. Att läsa den var nog det osentimentalaste jag läst av en kvinna. Och sannaste.

 

Jag är själv förtjust i kvinnor som tillåts känna vrede, ilska, hat. Som kämpar för sig själv och sina barn. Som ingriper i skeendet. (Som omvandlas till en rytande varg när någon försöker våldta dem).

 

För det är ju detta boken handlar om. Att Thelma/Haggan låter sitt hat gå ut över Victors fru tror jag många uppfattar som orättvist. Och det skulle ha skruvat till det ännu ett varv om Berg låtit Victor vara otrogen även mot Thelma. Men då hade det blivit för komplicerat. För, som sagt, jag uppfattar att boken handlar om nånting helt annat och där kommer igenkänning på igenkänning.

 

Förut sattes krävande kvinnor på mentalsjukhus. Numera måste de vara beredda att bli utfrysta, hånade, få öknamn (som hagga eller feminist, som i vissa kretsar innebär en benämning värre än döden). De ska spela rollen Kvinna. De ska prata med spröd, banal flickröst. Le sött. Inte skratta högt. Hålla med om att min man gör så gott han kan. Och framförallt inte vara krävande. 

 

Därför kommer Haggan inte att bli så mycket läst som den är värd. För här kräver Berg, sida upp och sida ner, att vi ska lyssna på hennes tjat om älskarinnans roll och utsatthet, hennes hårda tillvaro och framförallt hennes stora sorg när det blir ett slut på det gudomliga sexet. Och dessutom skriver Berg blixtrande smart och läsvärt och hänvisar till andra människors åsikter och texter. Hon är till och med påläst! Den .....

 

I en intervju här avslöjar Berg att hon redan skriver på fler romaner där kvinnors underordning syns tydligt. Ser fram emot det. Jag gillar klarspråk.

 


 Varför behövs en bok om haggor?


– För att jämställdheten fortfarande är urusel på det psykologiska planet, även om det inte är fullt så illa på det ekonomiska. Kvinnor är än idag otroligt bra på att uthärda och låta män normalisera oacceptabla beteenden. Ojämställdheten smygs in i det allra innersta av privatlivet. här

 


Sorry alla som tycker att det räcker nu med jämställdhet och den där metoo grejen. Haggan ger sig aldrig.


Ett tips, efter ett tag blev i alla fall jag ganska less för det kändes som att det gick bara runt runt. Men fortsätt läs. När boken var slut kände jag mig......vederkvickt. 

 

 

Av violen - 25 mars 2019 16:19

Mpoyis, Kayo: Mai betyder vatten ****


En mäktig debut. Mycket intressant och skulle jag säga feministisk. Men ändå inte helt enkel att läsa. Släktträdet i början bådade gott och jag återvände dit nu och då. Men lyckades ändå inte riktigt hänga med i förfädernas historia.

Däremot är boken ett slags uppgörelse med kristendomens intåg i afrika. Och det har jag funderat över ändå sen jag i ssk som barn skulle lägga pengar i sparbössan med den svarte pojken. Att ge pengar var helt ok men varför skulle han bocka hela tiden? 


Adi, bokens röst, umgås med gud på ett fantasifullt sätt, hon tänker som ett barn. Och rädslan för skulden och skammen färgar snart hennes liv. Vid googling hittade jag överraskande nedanstående länk från Kyrkans tidning och den förmedlar väl det boken skildrar. 

– Att skilja kropp och själ är att skilja dess gudomlighet från dess mänsklighet. Och det var vad de kristna kolonisatörerna gjorde i Kongo. De gamla traditionerna där kropp, natur och andlighet var ett, fick göra plats för en religion där Gud var skild från människan, befann sig i himlen och var vit. Och där kroppens begär var synd. Det effektivaste sättet att förtrycka en människa är att säga: ”Du är fel”. Det är därför förtrycket ser ut som det gör.

Kyrkans tidning 20190110


Men här finns också upplysning om hur rasismen såg ut och tog sig uttryck. Jag häpnade lite och tänker på min läsning och filmtittande om Rwanda, grannlandet. Det verkar vara samma lika i Kongo:


Rasism i Kongo: Bland de svarta gällde olika regler beroende på vilket folk eller vilken etnicitet man tillhörde. 

Belgarna hade även ett prov, matrikulationstest, som kunde leda till upphöjt medborgarskap. De svarta kontrollerades utifrån deras hem, levnadsvanor och om de pratade franska. Klarade de testen kunde de slippa rasistiska begränsningar, avancera socialt och bli behandlad som europe. sid 157


Dessutom finns det kloka tankar i boken, förmedlade av en omgivning som inte lydde bibeln och följaktligen tänkte själva, ex.vis:

"En människa som tror att den bär på en förbannelse kommer att se allt som händer som ett uttryck för förbannelsen och göra ännu mer saker som gör att förbannelsen blir sann. Men det betyder också att en människa kan förändra sin värld genom att förändra sina tankar." sid 209


Och slutordet får Adis syster, som älskar sin mor men har börjat tänka själv hon också.

"Ni har alltid sagt att ondska är att inte lyda. Den stora ondskan, mamma, är att ingen av oss får vara såsom vi är. Och så säger ni att det är vad gud vill för oss." sid 251

 

 

Av violen - 14 januari 2019 22:00

   Aljochina, Maria: Riot days ***

 

Aljochina beskriver Pussy Riot på detta sätt:

"Vi inspirerades av Riot Girrrl rörelsen. (se * min anm). Vi kallade oss för Pussy Riot för att det första ordet frammanar en sexistisk attityd gentemot kvinnor: mjuka, passiva varelser. Och vår "riot"  (se ** min anm) är ett svar på den attityden. Vi protesterade mot ojämlikhet mellan könen. Vi ville skapa bilden av en anti-fascistisk superhjälte, så vi behövde bära masker." sid 112 

 

 


Dagbok från fängelset kunde den här boken ha kallats. Och det var såklart intressant att läsa om Aljochinas år som fängslad och vad som hände och hur hon stod pall och lyckades ordna sitt eget "enmansriot" därinne och åstadkomma förändringar för både sig själv och andra. Men hon var också illa omtyckt hos vissa fångar, och allt skildras på ett intensivt sätt som jag inte tror jag läst förut.


Jag såg naturligtvis bilderna på TV från kyrkan och bilderna från rättegången. Och boken börjar också där, med kyrkan och förberedelserna och tiden på flykt efteråt. Och sedan rättegångnen och straffen.Tre anklagade blev två fällda men Aljochina riktar inga anklagande ord till den som lämnade gruppen. Aljochina framstår fast i sin övertygelse och att hon tar sitt straff. Vad gjorde henne så övertygad, så politiskt medveten? 


Det jag verkligen saknar är en bakgrund, varför gick dessa människor samman med sin vision? Var de inspirerades framgår, men inte klart, jag fick rådfråga Wikipedia*. Kanske det kommer klarhet i en ny bok längre fram.



 

*Riot grrrl är en feministisk undergroundrörelse inom punkrocken som uppstod i början av 1990-talet, som en reaktion mot de mansdominerade punkbanden som då var populära. 

Texterna inom riot grrrl-musiken behandlar ofta ämnen som sexualitet, våldtäkt, misshandel mot kvinnor i hemmet och kvinnofrigörelse. Kvinnofrigörelsen handlar om att kvinnorna ska få mer rätt att uttrycka sig i samhället

wikipedia

** riot betyder upplopp

 

Av violen - 10 juli 2018 22:15

Halldén, Ruth : Radikaler och viktorianer **** Jag gillar verkligen såna här böcker där man kan få riktiga rejäla boktips. Den här boken tar upp den viktorianska tiden i England, den mellan 1830-1914. De jag vill läsa är:
John Stuart Mill: Förtrycket av kvinnorna från 1869.
William Thackerys Fåfängans marknad (som jag nyss sett som film, Vanity Fair),
George Eliot (psed) Middlemarch.
Thomas Hardy: Fjärran från vimlets yra
Eliot.s går t.o.m att köpa medan Mills inte ens finns på bibblan. Är du det minsta intresserad av litteraturvetenskap och feminism och radikalism ska du absolut läsa den här boken. Jag vill verkligen äga den........

Av violen - 2 juli 2018 12:45

   Vanderbeke, Birgit: Musselmiddag ****

 

En knivskarp studie av en narcissist och dennes sätt att fullkomligt dominera sin familj. Omgivningen hålls däremot helt ovetande och hustru, dotter och son möter egentligen bara förståelse från varandra, vilket också är deras räddning i allt det dysfunktionella tillstånd som präglar deras liv.

För visst har vi alla sett dem om vi tänker efter. Mannen i snygga kläder, vältalig, framgångsrik. Och bredvid hustrun som går i gamla, omoderna, smaklösa kläder, hukar inför mannens storhet och barnen, skygga, tyr sig till varann. Så omaka, hur kan han ha fått tag i en så färglös person, så...så obetydlig. Det spelar ingen roll att hon kanske är en fena inom sitt område, hon kan aldrig leva upp till hans förväntningar. Och inte heller barnen. Och inte heller omgivningens.


Narcissismen ökar i vårt samhälle sägs det. Vanderbeke skrev boken 1990 och visst kanske många vill läsa den som en skildring av murens fall. Men jag läser den även för vad den är och ryser inombords. Mitt medlidande för familjen är gränslös och något humoristiskt kan jag inte läsa in.


Boken är skriven på ett sätt som retade mig i början men allteftersom blev jag mer och begeistrad av texten och läste i rasande fart. 

Och visst, hur det än har sig med fadern har muren ändå fallit. Det blir inte lätt men den har ändå fallit. 


Läst 2018



Av violen - 10 mars 2018 15:00

  Beard, Mary: Kvinnor och makt ****

 

Om kvinnorna inte befinner sig helt innanför maktens strukturer, då är det väl makten vi behöver omdefiniera snarare än kvinnorna?

 


Jag hoppas det kommer många fler liknande böcker framöver. För jag utbrister hela tiden, jajaja så är det, hon har rätt, intressant historiskt sett, hon äger lösningen. Och pennan stryker under och ringar in. För den här boken kommer jag att läsa många gånger framöver.


För hur det har varit är vi väl alla mer eller mindre medvetna om. Och historielektionerna får en att sucka över hur otroligt lite som förändrats. Men det absolut viktigaste är Beards framtidsvision:


I framtiden skulle jag vilja fundera närmare på hur exakt vi skulle kunna bära oss åt för att omvandla de "maktbegrepp" som nu utestänger alla utom ett litet fåtal kvinnor; och jag skulle vilja försöka bena ut själva tanken om "ledarskap" (vanligtvis manligt) som numera förmodas var nyckeln till framgångsrika institutioner - från skolor och unversitet till företag och stasskick. Men det får bli en annan gång. sid 106



Jag tror att Beard är något viktigt på spåret, och är övertygad om att det kommer mera.


Måste bara lägga in en länkt till Dukes recension på youtube här



Läst 2018

 

Tack för exemplaret Norstedts


Men ju mer jag har tittat på de hot och förolämpningar som kvinnor tagit emot, desto mer verkar de passa in i de gamla mönster jag har nämnt. Till att börja med spelar det inte så stor roll vilken linje du väljer som kvinna – om du vågar dig in på traditionellt manligt territorium kommer påhoppen i alla fall. Det är inte vad du säger som utlöser dem, utan helt enkelt det faktum att du talar. sid 48

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards