Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2016
Liksom, Rosa: Sånt är livet ***
Det här var verkligen ingen trevlig läsning. De novelliknande berättelserna innehåller bara elände, övergrepp, fördomar och skit. Och påfallande ofta väntan på döden.
Jag läste de korta styckena och blev inte gladare om man säger så. Jag gillade nämligen riktigt ordentligt Liksoms bok Kupe 6. Men den här, urrk.
Så plötsligt inser jag vad jag läser, det Liksom beskriver är verkligheten av idag. Det är ju inte bättre än såhär nu för tiden, Det är verkligen ett lysande tidsdokument i kortprosans form, som det står på baksidestexten (som jag naturligtvis inte läst innan jag läste boken, (vill forma min egen upplevelse så att säga, hm). Kryddad med insikter som inte har något bäst-före datum står det också.
Jamen, så är det ju. Så är det.
Läst 2016
______________________________________
Frankrike berättar: Där vi står nu ****
Jag läser novellsamlingar lite olika. Ibland framifrån, från början till slut. Men här vill jag läsa efter författare och koncentrerar mig på vilka som jag vill läsa mer av, dvs de som jag vill ska översättas, fler noveller romaner eller reportage. Mycket läsvärd novellsamling, rekommenderas verkligen!
Det står tjugoen noveller men hur jag än räknar blir det arton!
Författare:
Olivier Adam
Philippe Adam
Christine Avel
Salim Bachi
Karima Berger
Véronique Bizot
Jean-Marie Blas de Roblès
Marie Darrieussecq
Ananda Devi
Pierre Ducrozet
Éric Faye
Hubert Haddad
Éric Holder
Marie-Hélène Lafon
Linda Lê
Olivia Rosenthal
Marie Rouanet
Mathieu Terence
-----------------------------------------------------------------------------------------
|
Clegg, Bill: Familjen jag hade ***
Här har Clegg verkligen lyckats få med allt amerikanskt inom två pärmar. Homosexualitet, rasism, otrohet, droger, religiösa rörelser, ursprungsbefolkning, vackra kvinnor, åldersskillnader, bröllop och begravning. Och motell där allt liksom händer, eller? Även några hippies skymtar fram.
Jag önskar att jag förstått hur många infallsvinklar Clegg använder i boken, och därmed hur många personer. Då kunde jag ha gjort ett slags schema och förstått hur alla hängde ihop. Nu lyckades jag inte med det, eftersom jag gjorde ett uppehåll när jag läst början. Mitt råd, gör inte det, det straffar sig på slutet. Håll fast i sammanhanget!
Däremot kunde jag inte känna sorgen, saknaden, tomheten som skulle beskrivas. Men amerika var skildrat på ett noggrant sätt i alla fall. Fast var det det som var meningen? Jag misstänker det.
Läst att boken liknar Munroes noveller och Gone Girl, hm jag var inte så glad i dem heller. Jag vill kanske hellre se ett hörn av verkligheten istället för alla hörn.
Läst 2016
Lafon, Marie-Hélène: Annonsen ****
Fascinerande att en tätskriven bok med bara punkt och komma, raka marginaler, utan kapitel, kan vara så pass lättläst. Och så full av liv och landsbygd och motpoler.
Med hjälp av en kontaktannons flyttar Annette från norr till bonden Paul i söder med sin son. Mormodern lämnas kvar men finns i bådas hjärtan.
Lafon mejslar fram bondgårdens innevånare, Pauls syster som styr och ställer och två morbröder som vid aktningsvärd ålder bor kvar och tar hand om trädgården. Texten levandegör dessa personer och som i en film kan jag se dem framför mig. Men den som är mest framträdande är ändå Éric, som sitt dåliga fadersarv till trots, visar på en stark utveckling. Hur går det för Éric? Min stora förhoppning står till honom.
Läst 2016
Fosse, Jon: Trilogin ****
Jag har tidigare läst del ett Sömnlösa, och nu blev det även Olavs drömmar och Kvällning.
Trilogin är stark men blir mer och mer sorglig ju längre jag kommer i den.
Till slut blir det väldigt sorgligt innan det blir någon slags lugn i det hela.
Det intressanta är ändå slutet där jag förstår att Fosse sökt i sitt DNA för att få till detta. Och då faller allt på plats, och böckernas intensitet blir plötsligt förklarad, här har våndan hållit i pennan! Och skrivit ner orden i detta mästerverk.
Trilogin
Olsson, Linda: En syster i mitt hus****
Nu har Olsson äntligen gjort det igen, skrivit en bok i debutens Nu vill jag sjunga dig milda sånger anda. Tröstande handflata mot kinden bok.
Precis som i den hinner här det förflutna ikapp de båda systrarna vars relation återges så återhållsamt ömsint att osentimentala jag blev berörd. Storslaget skildrat.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Övriga lästa av Linda Olsson
Nu vill jag sjunga dig milda sånger
Sonat till Miriam
I skymningen sjunger koltrasten
Eksvärd, Elaine: Medan han lever ***
Det är både modigt, självutlämnande och angeläget att Eksvärd skrivit denna bok. Övergrepp kan vara på många olika vis, och resultera både i undandragande och utlevande. Vilket Eksvärd berömvärt skildrar.
Hon är trött på att barnen offras för vuxnas heder och anseende. Offren brottas med känslor av skuld och skam fast de inte gjort något fel. baksidestexten
Det finns såklart särskilda målgrupper för denna bok, och Röda Korsets material är publicerat i slutet av boken. Men vem som helst kan läsa och inse något om det som händer omkring oss. Och kanske hjälpa någon.
Läst 2016
Carrasco, Jesús: Flykten ****
Jag måste verkligen tillstå att Carrasco lyckats med att skildra utsattheten hos pojken vars flykt och dess orsak sakta spelas upp i all sin verklighet, aldrig någonsin förskönad, men heller inte spektaktulär på något vis. Ja, stram är ett bra ord för att skildra denna berättelse som aldrig kommer att lämna ett läsarhjärta.
Jag blir inte direkt äcklad, vilket jag förstått förekommer i bloggvärlden, jag blir intagen, tagen av bokens innehåll. Av skeendet som skildras, allt från börjans gömsle bland buskarna till slutets oundviklighet.
Tiden känns avlägsen men så mycket tangerar vår nutid, flykten, vandringen, behovet av barmhärtighet för att komma vidare, murarna, våldet, solens hetta.
En bok som träffar rakt i magen, och som man sällan finner nu för tiden. Läs!
Läst 2016
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se