Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2017

Av violen - Fredag 13 okt 16:10

  von Sivers, Malou: Mitt hjärtas oro ***

 


Om inte författaren hetat det hon heter hade jag inte läst ut den här boken. Det var alldeles för mycket ord och knepiga förvecklingar (med Hjalmar Bergman ex.vis vars citat "jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet" citeras minst en gång för mycket) och för lite innehåll. Historien om Axel och Sara blir till slut tröttsam i sin oförmåga att låta någon av dem ta tag i situationen. Och barnmisshandeln, som jag först efter lite googlande inser är den bärande punkten, känns mer som en bisak.

Jag läste ut den trots allt och ända fram till slutet hade jag tanken att inte läsa nästa del. Men så kommer där en cliffhanger av rang och nu är jag inte så säker längre. Kanske jag vill veta hur det går i alla fall.


Läst 2017

Av violen - Lördag 7 okt 22:30

  Lerner, Ben: På väg från Atocha ****

 


För första gången önskade jag att jag hade någon, en vän, en syster, en partner eller någon för litteratur brinnande, som jag kunde ha läst den här boken högt för.

Den är så pojkaktig, humoristisk, inriktad på språket, kärleken och allvaret. Kanske är händelsförloppet lite vrickat och haschdimmorna täta, lögnerna många och terrordåden lämnade utan speciell skärpa. Men ändå, att känna sig besläktad med denna omogna amerikan vars dåliga självförtroende vad gäller det spanska språket plötsligt förbyts i en bildningsromans slutsatser, det trodde jag inte var möjligt.


Kanske att omslagets bild hjälper till, inspirerad av Goyas hunden (?) som inramad och förminskad och kopierad hänger på min vägg.


Rekommenderas varmt till dig som vill följa en ärlig språkresa. Läs den, läs den!


Läst 2017


--------------------------------------------------------------

Sverige i boken

[...] och mot en av väggarna en låg säng som såg japansk ut men troligen var svensk. sid 164

Av violen - Onsdag 4 okt 15:00

  Müller, Majvor: Alla resor är en omväg hem ***


En feelgood, skriven med alla för genren igenkännande tecken, men med väldigt mycket innehåll.

Jag läser ju nästan aldrig feelgood, det ska erkännas. Men eftersom jag är nyfiken av mig så tackade jag ja till den här boken. Och faktiskt, jag läste den nästan i ett svep. Den var så lätt att läsa, med ett flöde som drev på hela tiden. Inte alls så dum om man säger så.

När jag nu funderar på varför jag riktigt slukade den inser jag att det beror på flera saker. Det händer hela tiden saker och det dyker upp personer och möten som skildras på några rader, utan att det känns krystat. De här sýstrarna lever ett gott och blandat liv. En är vackrast och en är smartast. I deras påsar är det övervägande favoriter som kommer upp när de sticker ned handen. De flesta sura har hamnat i för-alltid-askungens korg. Främlingens, den avvikandes. 

Samtidsämnen avverkas i rasande fart, otrohet, skilsmässa, utmattning, arbetslöshet, eldsvådor, demens, invandring, frånvarande fäder i olika konstellationer och tidsepoker, partyn, sjukdom, äldrevård och såklart, en känga till prästen/kyrkan. Dessutom lite undervisning i form av historiska samtidsfakta. Lite exotiskt sådär. 


Allt skrivet med god research bakom och lagom mycket känslor inblandade. 

Och på så sätt är det en riktigt bra feelgood, slutet gott. Allt ordnar sig. Läs lätt och glöm sen. 


Jag har läst en väl sammanhållen bok där författaren visste vad hon ville och säkert gjorde sina egna strykningar. Det märks i texten.


En bok jag rekommenderar till feelgood läsare som gillar norrland och afrika. Eller som bara vill ha en trevlig läsupplevelse. 


Tack Hoi förlag


Läst 2017

Av violen - Måndag 18 sept 16:00

  Westö, Kjell: Den svavelgula himlen ***

 


Det blir svårt att reflektera över den här romanen.

Jag gillar flytet som såklart finns även i Hägring 38. Det är nånting med texten som gör att jag läser även om innehållet inte riktigt tilltalar mig. Kanske är jag petig men pubertala uppväxtskildringar är inte så intressanta. Inte heller svavelgula himlar som dyker upp i klump lite oregelbundet på en del sidor. Och underbar sex med underbar kvinna med en "erotisk laddning [...] så tjock och vibrerande att den nästan gick att ta på." sid 336. 

Och så pojkgänget från förr vars personer är si och så. Många personer känns liksom planterade för att kunna få med aktualiteter som homosexualitet, invandring, omoraliska affärer, psykisk ohälsa, våld och otrohet. Och de åldrande föräldrarnas ålderdom och död. Tyvärr fick jag heller ingen känsla för Helsingfors, vilket jag sett fram emot.


Det som däremot löper genom boken är klassperspektivet. Berättarens oförstående när han som barn leker med andra barn, och tror att de kan vara jämlika. Och även den senare oförmågan att riktigt inse vad det innebär att ha pengar eller inte. Vilken status och möjlighet som följer med långt in i framtiden. Att vänskapen är på nåder. Men att till slut kan katastrofen drabba vem som helst. 


Greppet att låta författaren i boken, vara just författaren till boken kändes så uppenbart riktigt och sant att jag blev förvånad över att jag verkligen gillade det. Och ovissheten, kommer boken ut eller fegar författaren ur? Är det här en slags sann arbetarlitteratur som avslöjar allt, eller kommer han att bara gilla läget? Det är en intressant fråga, som antingen hjälper eller stjälper hela boken.


Läst 2017



 

 

 

Av violen - Lördag 16 sept 09:15

  Berry, Flynn: Sargad

 


Äntligen en deckare skriven av en kvinna för kvinnor. När jag hade läst klart var det som att jag tagit del av ett feministiskt manifest. Ett manifest där kvinnor är människor. Dvs de tillåter sig känna efter och erkänna sin vrede, avundsjuka men också sin solidaritet med sitt eget kön. 


En bok med driv och spänning, men också med trovärdiga karaktärer och genomtänkta handlingar. Ovanligt för en deckare.


Sen är det lite kul att vissa schablonbilder hänger med, någon ska ju alltid bli avstängd men här betyder det inte att fallet löses utan det betyder ingenting. Hihi.


Tack Louise Bäckelin förlag


Läst 2017


----------------------------------------------------------------------------------------

Sverige i boken

"En Nesbö och en Läckberg" Han väntar. Hennes sista böcker. "Vill du låna om dem?"


Av violen - Måndag 11 sept 14:45

  Lange, Katarina & Henrik: Bellman på en timme ***


Ja, alla har väl nåt slags förhållande till Bellman. Och han har ju skrivit fina sånger. Fjäriln vingad syns på Haga är ju vacker även om den, liksom Bellmans andra texter, alla är Stockholmsfixerade och därför inte så lätta att förstå för en i norrland boende jänta. (Trodde att Haga var omskrivning för hagen)

Jag upptäckte Bellmans sanna natur på 70-talet när Cornelis (fortfarande min favorituttolkare av Bellman) sjöng som det skulle låta. Tidigare var man helt lurad av Bellmans nästan feminina bild med peruk och sin spröda luta (förlåt, cister). 

Den här boken är ändå väldigt upplysande i sin supa-älska-dö mentalitet. Någon måste ju ändå göra allt jobb, sälja sprit, torka spyor, prostituera sig, föda barn för att göda barnadödlighetsstatistiken och så gräva gravarna förstås. Det var ingen snäll tid vid 1700-talets slut. Heller.

Inget av det här var naturligtvis Bellmans fel och att han var både poet och musiker råder ingen tvekan om. Jag lyssnar på Märk hur vår skugga med Imperiet och förundras över intensiteten i texten som talar än idag.

Se faksimil av den här


Dags för någon svensk sångare att återuppväcka Bellman kanske?

Björn Dixgård vore väl utmärkt. Kan jag tycka.


Läst 2017

 

Av violen - Torsdag 7 sept 10:00

Lange, Katarina & Henrik: Selma Lagerlöf ****

 


Ja, det är klart att det här är bra. Och nödvändigt. Alla borde läsa den här grafiska romanen (serieboken). För Selma Lagerlöf ska vi vara stolta över, hon med sitt Akademiska pris. Och sin stol nr 7.

Även i Samfundet De Nio fanns hon med, vars syfte är att främja litteratur, freds och kvinnofrågor. (De Nio är lite av en doldis och förekommer sparsmakat, deras sida finns här)


Det är ju egentligen bara att låna eller köpa boken och läsa på, och sen läsa Lagerlöfs böcker. Varför tveka om det?


Till dess ett citat av Selma, ett enkelt skrivtips
Stryk allt som inte är roligt eller nödvändigt.

 

Och ytterligare ett citat

Jag tror, att det i dessa yttersta tider

har kommit ett mörker öfver den manliga intelligensen

liksom för att visa hur nödvändigt det är

att kvinnorna öfvertar ledningen af världens öden.


Läst 2017                              

Av violen - Fredag 1 sept 23:00

 Robild, Eva: När själen får grönska **** Vn
 
 
Jag brukar inte beteckna böcker som ljuvliga direkt, men den här var faktiskt det. Lugn, fridsam, intressant, full av nyttiga tips.
 
Men har du inte varit eller är utmattad kanske den blir för lugn och fridsam. 
 
Jag kände att jag inte kunde skiljas från den så jag har nu köpt den. Och ska läsa den i omgångar på ett lugnt och fridsamt vis. 
 
 Läst 2017

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se