Inlägg publicerade under kategorin Jordenrunt - mellanöstern-09

Av violen - 13 september 2009 22:05

 

Khaled Hosseini, Tusen strålande solar ****

 

Ingen kan räkna alla månar som skimrar på hennes tak
Eller de tusen strålande solar som gömmer sig bakom hennes murar

Nu har jag läst Khaled Hosseinis Tusen strålande solar. Den var riktigt bra. Jag gillade omslaget (vilket jag nästan aldrig annars fäster nåt avseende vid) titeln (dito, så vacker titel om en så ond bok) och innehållet.
Flyga drake, författarens förra bok, var också bra, så här skrev jag om den:

Hosseini, Khaled: Flyga drake ****
En, kanske något romantiserad, skildring av en uppväxt i Afghanistan.
Men boken var välskriven och intressant och en av de bättre jag läst på länge så den får fyra stjärnor.....
Jag blir dessutom sugen på att läsa uppföljaren eller vad det nu är, nästa bok Tusen strålande solar.......

Den här boken kan man inte kalla romantiserad, ja möjligen slutet. Jag har svårt att tro att Jalil skulle falla så till föga att han gjorde avbön på det sättet. Möjligtvis för att han var ensam och ville ha någon hos sig när han dog, vilket han ju inte fick.

Ska man jämföra mer med Flyga Drake tycker jag att Hosseini lyckats levandegöra personerna mera i den här boken. Jag läste den i två omgångar, och när jag började om nånstans i senare fjärdedeeln fanns ändå alla personerna levande för mig på en gång. Mariam, Laila, Rashid, ja tom mulla Faizullah mindes jag mycket väl när han åter nämndes på slutet.


Det man kan känna är; var det verkligen så här illa? Det är ju bara några år sen! Men samtidigt är det ju vederlagt att t.ex buddhastatyerna jämnades med marken, jag minns själv när jag såg det på TV och jag blev faktiskt upprörd. Även om man inte lägger någon religiös aspekt på dessa gigantiska symboler kan man ju lägga ett kulturbevarande perspektiv på det hela. Den episoden, när de besöker statyerna var nog den enda som jag kände, hm det här är lite väl konstruerat för att få med den delen av historien i berättelsen, men annars kändes det inte så. Annars känns det också mycket som ett historiskt dokument.

Sen kan man ju också undra hur en liten flicka som får lära sig detta direkt hon växer upp kommer att se på sin omgivning: Var hennes självkänsla som kvinna ska kunna växa efter att få sig dessa ord till livs:
Nana sa: Lär dig det här nu, min dotter,
och lär dig det ordentligt: precis som en kompassnål alltid pekar mot norr,
finner en mans anklagande finger alltid en kvinna. Alltid. Kom ihåg det, Mariam.

Att jämföra med Lailas diskussioner med sin far, där han talar om hur friheten för kvinnorna är ett av skälen till att folk har gripit till vapen. Att bara nämna ordet frihet i samma andetag som kvinna är ju ett sätt att upphöja kvinnan känner jag.

Trots det hamnar Mariam och Laila hos samma man, urtypen för den onda muslimska afghanska mannen. ( Där är ju Tariq motsatsen, så det finns andra män vilket känns befriande). Deras systerskap är fascinerande läsning och när boken slutar sörjer jag Mariams förintelse och jublar över Lailas upprättelse, hon vinner ju både prinsen och hela kungariket, både barnen och hemlandet, till slut. Ett lyckligt slut? Ja kanske men med en bitter eftersmak.

Av violen - 13 september 2009 22:04

Amiry, Suad :Sharon och min svärmor ****

Den här boken skulle jag nog aldrig ha hittat på egen hand, det är det som gör Jorden runt på åtta böcker utmaningen så intressant, jag har redan läst två böcker som jag aldrig skulle ha läst annars. (tack Lyran!)
Jag har nu läst alla tre Mellanöstern böckerna och den här skiljer sig från de andra eftersom det inte är en skönlitterär roman, därför är det svårare att bedöma den. Jag tyckte den var mycket intressant men gillade inte riktigt att den var så fragmentariskt skriven, vilket iofs förklaras av dagboksformen.
Många framhåller humorn i boken och det är väl iofs en bra sak, att kunna skratta åt eländet. Ett tag tyckte jag dock att det blev nästan lite väl humoristiskt, ämnet är ju trots allt ytterst allvarligt, mycket kändes lite onyanserat, t.ex att problemet med vilken tallrik svärmor vill ha till micron ges mycket större utrymme än dödade människor, det känns lite konstigt, särskilt som man läser att författaren deltagit i fredsöverläggningar......? Det nyanserades lite mer i slutet av boken när man fick läsa om engagemanget över murens byggande.
Ibland fick jag känslan av en blogg som man läser och ena dagen är allt katastrof och nästa dag är allt glömt, trovärdigheten kan bli lite lidande. Men humorn och själva formen är säkert en förklaring till att boken blivit så uppmärksammad (även titeln) och i och med det känns det ok. Det är viktig läsning. Och då är det viktigast att den blir läst.


Av violen - 13 september 2009 22:03

Abraham B. Yehoshua: Kvinnan i Jerusalem

Även om chefen för personalavdelningen inte hade längtat efter ett sådant uppdrag insåg han nu denna stilla glänsande morgon hur oväntat betydelsefullt det var. I samma ögonblick som man översatte och förklarade den märkliga begäran som kom från den gamla kvinnan i munkkpa vid den falnande elden, kände han livsandarna vakna och Jerusalem, den sjabbiga, lidande staden som han lämnat för bara en vecka sedan, badade än en gång i en meningsfull glöd, så som den gjort under hans barndom.

Yehoshua, Abraham B: Kvinnan i Jerusalem**** Yehoshua, Abraham B: Kvinnan i Jerusalem**** Vilken bok! Mästerligt skriven, spännande, kändes både gammalmodig och helt aktuell!
Tre delar finns det Chefen, Uppdraget, Resan.
I första delen väcks genast nyfikenheten, vem är hon kvinnan? vad är det här för bok egentligen? Vem är HR-chefen?
I andra delen växer intresset, Är det en vanlig thriller det här? Kommer HR chefen att bli blåst? Var kvinnan kanske själv terrorist?
I tredje delen blir jag besatt. Jag måste bara läsa läsa läsa. Jag måste veta vad som kommer att hända med den döda. Och sen vet jag det. Och jag blev inte besviken.........


Genom boken känner jag en stilistisk närhet till Ismail Kadaris Den döda arméns general och jag får även vibbar till Kafkas Processen. Jag väntar bara att blodshämnd ska utkrävas eller att alla ska slita av sig kläderna framför HR chefen, eller emissarien snarare, och blotta sina likadana uniformer. Och att allt ska gå åt skogen. Men i stället ordnar sig liksom allt och den heliga staden öppnar sin famn. För alla.

Det som gör den här boken så intressant är nog främst att Konflikten inte nämns mer än i några enstaka rader, som t.ex när HR-chefen kör bil i Jerusalem:
När han korsade den osynliga gräns som var omöjlig att utplåna mellan de båda halvorna av staden, satte han på radion.........

Eller i början när ägarens reaktion på tidningsartikeln beskrivs:
Vad var det som hade gjort den gamle så upprörd? Varifrån kom den nästan religiösa impuls som drev honom? Kunde den vara inspirerad av de bistra tider som landet och framförallt Jerusalem just nu genomgick och som han klarat sig igenom utan problem?

Eller: ...vid en tidpunkt då det blivit rutin att fotgängare sprängdes i stycken på gatorna,.....

Inte mycket mer än så kommer konflikten fram. Däremot kan man känna på slutet att Jerusalem tillhör alla människor, och där är tolkningen öppen.

I sydsvenskan finns en recension som hävdar att boken kunde ha utspelats sig var som helst, men att den iofs också kan läsas som att den handlar om Jerusalem. Och om Jerusalem varit lika anonymt i boken som det land dit kvinnan fraktas (visserligen nånting ryskt eftersom krylliska bokstäver och tatarliknande drag förekommer frekvent i texten, det senare lite väl frekvent kan jag tycka, är det nån form av rasbiologi som skymtar fram eller vad?) skulle jag då ha tänkt Konflikt och Heliga staden osv? Ja, jag skulle nog knappast ha tänkt Sverige i alla fall, med tanke på det jag citerade ovan. Så allmängiltig är den inte alls enligt mitt förmenande.


Däremot är den mycket mer än ett inlägg i en infekterad debatt (som den också faktiskt är om man läser noga) vilket de första raderna ovan, tillika bokens första meningar, antyder. Boken visar också på hur ett medelålders aningen misslyckat liv (skillsmässa, tråkigt enahanda jobb, återflyttande till mamma, sökande av kärlek på stadens barar osv) återfår sin mening. En slags utvecklingsroman för 40+ are. Där kan man kanske se matförgiftningen (som inom parantes sagt åstadkoms på ett mycket märkligt sätt, jag kunde inte låta bli att tänka på folkdanslaget i Fröken Julie av någon underlig anledning) som ett slags reningsbad.

Boken är fylld av så väl genomtänkta meningar att jag faktiskt även tänker på Dostojevskijs Brott och straff, en bok där varje mening liksom är unik. Här flöt texten fram och jag njöt av att läsa varenda mening, villket jag som regel alltid gör i böcker. Måste jag börja hoppa och skumma är boken inte läsvärd resonerar jag. Med det inte sagt att alla meningar är läsvärda vilket de faktiskt var i den här boken. (T.o.m drömmarna läste jag vilket brukar vara de enda ställen där jag ibland skummar texten, då jag inte tycker att drömmar tillför läsningen nånting överhuvudtaget, även om de inom parantes sagt envisas med att finnas med i stort sett alla böcker till min stora förtrytelse.)

Kort sagt en mycket bra bok som jag tror innehåller mycket mer symbolism än man vid första intrycket kan tro. Precis som Hjärtdjur. Dessutom är Kvinnan i Jerusalem en riktigt bra historia, annorlunda, med ett visst mått av humor och innehållande egendomliga miljöer som ändå trots allt passerar utan att man tänker men hallå, visst är det här konstruerat?

Det enda jag inte riktigt kan förlika mig med är de kursiva delarna, varför finns de egentligen???? Det skulle jag gärna vilja ha svar på....som engagerad läsare visste jag redan det som står där kändes det som.

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se