Inlägg publicerade under kategorin Deckare

Av violen - 27 september 2021 18:30

Hawkins, Paula: Ur förtärande eld

 


Nu och då lyssnar jag på en deckare. Kvinnan på tåget av Hawkins var helt ok och det var även denna. Lite rörig, jag hade fullt sjå att lära mig deras namn och koppla det till rätt person. Lite överraskande upplösning men en hint fanns faktiskt redan i början så det finns inget att skylla på. Men lyssnarvärd ändå. 

Av violen - 23 augusti 2021 11:30

Min syster, seriemördaren: Braithwaite,Oyinkan  

 


En deckare ur ett feministiskt perspektiv, insåg jag först när slutet på boken nalkades. Den har beskrivits som en bok om yta, skönhetsideal och kanske influencekulturen. 

 

Men det här är mycket mer, under ytan sjuder kvinnors vrede och revanschlust, motstånd och systerskap. En riktigt bra "deckare" som egentligen är något helt annat än vad man tror.

 

Riktigt läsvärd.

Av violen - 4 augusti 2021 19:15

Wahldén, Christina: Nämn inte de döda

 

Det är inte ofta jag börjar på en ny deckarserie och tycker den är så pass bra att jag läser ut den första ens. Men med den här gjorde jag.

Wahldén besitter förmågan att verkligen låta Australien och ursprungsbefolkningen komma till sin rätt. Jag gillade att läsa om deras seder, traditioner och konst. Att hela tiden se och kalla varandra syster, att leva efter sina förfäders sätt att vara tänka och bete sig. Men även förmågan att beskriva den rasism som, helt öppet utövas.

 

Annars är det här en deckare som håller sig till mallen, något jag inte alls tycker om. Lägg där till en hel del upprepningar och ibland, lite tveksamheter i tid och rum. Ett ganska vanligt persongalleri och en hel del våld. Spektakulära slutscener är jag väldigt less på. 

 

Så det är tveksamt om jag fortsätter följa denna författare. Jag vill upplysas och överraskas, här är det mycket fakta och tillrättalagdhet istället.

 

 

Av violen - 24 april 2021 21:00

Highsmith, Patricia: Mings största kap ****

 

Kattnovell. Katten Ming är en katt som är som katter, bara smartare än de flesta. Och ser alltid till sitt eget bästa såklart. 

 

Highsmith låter oss följa Mings tankar och de är riktigt intressanta. 

Mings matte träffar elak man, han vill såklart röja Ming ur vägen. Men Ming låter sig inte undanröjas, tvärtom, han griper tillfället i flykten. Och allt ordnar sig.

 

För kattälskare är det här igenkännande, härlig läsning. Andra gillar den säkert också.

Av violen - 10 april 2021 16:15

Griffiths, Elly: Mordkonsulten

 

Andra boken i Griffiths nya serie. Jag lyssnar numera oftast på deckarna jag läser. Och jag gillar Griffiths, men även om Harbinder Kaur gör sitt jobb och sticker ut som andra generationens invandrare, bor hos föräldrarna och är lesbisk, så slår hon ändå inte Ruth Galloway. Tyvärr. 

 

Den första boken i den här serien, Främlingen, var lite väl pladdrig och så kan jag uppleva även den här. Det känns som att för mycket förklaras och upprepas och förenklas. Kanske är Ruths fall lite svårare eller så är det det historiska i de böckerna som väcker ett större intresse. 

 

Jag tycker ändå att den nya serien är ypperlig att lyssna på. Så jag fortsätter.

Av violen - 24 mars 2021 08:00

Moström, Jonas: Kameleonten

 

Jag lyssnar på nästa deckare av Moström.

Den var lite annorlunda och hade ett så pass stort persongalleri att jag inte hängde med riktigt, tyvärr. Men det var spännande där ett tag. Även om "kackerlackorna som sprang över stengolvet" kändes som en något överdriven mening så flöt det hela på.

 

Ja det var Uppsala och dess nationer och parker. Och framförallt lyckades Moström förvåna en stort med mördaren, än en gång.

Av violen - 13 mars 2021 07:15

Moström, Jonas: Skytten


Moströms deckare passar så bra att lyssna på. Alla har varit väldigt bra avkoppling när jag gör något annat. Det går bra att hänga med och sjukhusmiljön och städerna de ofta utspelar sig i känner jag till. Lägg därtill ett persongalleri som upprepar sig. Inga ansträngningar för att lära känna nya personer.

Även denna var bra och värd att lyssna på. Mördar* var som vanligt svårt att gissa, en bihistoria vidrörde transplantationer, och det enda som börjar bli riktigt tjatigt är psykologens och den tillresta kriminalarens sängkammarmöten. 

 

Läst 2021

Av violen - 16 februari 2021 21:15

Bussi, Michel: Se dig aldrig om

 


Den fjärde Bussi var också helt klart värd att lyssna på, precis som den andra tre här.

 

Spännande men lite för otäck då barn var med. Och att stå ut med oerhört vackra kvinnor och intimiteter med dessa  är ett måste. Annars står man inte ut att lyssna.

 

Varför lyssnar jag då på "sån skit"? Den här boken toppar nog det innehållet, men när jag väl börjat lyssna var jag tvungen veta hur det går. Så var det bara. 

 

Det bästa med Bussis böcker är miljöerna, (ofta öar) och drivet i handlingen med väldiga omkast på slutet. Det här slutet var både lite sökt och sorgligt. Som vanligt klurig story på flera sätt. 

Inte Bussis bästa men det kommer väl fler.

 

Bussi är relativt okänd här i Sverige. Men böcker finns på rean.

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards