Katapultpriset till årets litterära debutant delas i år mellan

Sami Said för sin roman "Väldigt sällan fin"

och

Eija Hetekivi Olsson som har skrivit "Ingenbarnsland".

Katapultpriset instiftades av Sveriges Författarförbund 1991 och tilldelas en dubutant. Årets pristagare får 25 000 kronor vardera. Så här lyder juryns motiveringar:

Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland överrumplar läsaren med ett konstruktivt raseri, där de invanda ordboksorden bänts sönder och satts ihop igen i språklig protest. Med lika delar omtanke och aggressivitet är romanen en rapport från villkorslöshetens nollpunkt, ett stycke intensivt frätande litteratur om hur man växer utan att förminska andra, ett bångstyrigt frankensteinfuckyoufinger rakt upp i samhällets bortvända ansikte.

Sami Said har med romanen Väldigt sällan fin uppfunnit en helt egen, kantig och rapportartad litterär stil som med virtuos precision och humorn som bundsförvant, berättar, överraskar och underhåller, dock på dristigt avstånd från dramaturgiska nöjesfält. Med skyggheten som en lågintensivt glödande röd tråd genom hela texten lyckas Sami Said, med det omöjliga: Att kombinera en stark berättarauktoritet med ett slags bräckligt tvivel över det sagda.

Hämtat här

   Lundberg, Patrik: Gul utanpå ****

När jag läst den här boken känns det som att jag lärt känna en ung man. Det kunde ha varit vem som helst som dricker, lever ut sin sexualitet på det enkla eller svåra sättet, lyssnar på musik och känner svårt svårmod. Som känner sig vilsen och mobbad men som ändå bejakar sitt skrivande och verkligen blir den journalist han vill vara.

Det händer att jag läser sådana böcker men den här boken innehåller så mycket mer. Och därför ville jag genast läsa den när den kom. För här kommer en minoritet till tals, de synligt adopterade.

Brutalt ärligt skildrar Lundberg sitt liv som adopterad, som återvändare, som rotsökande och som kritiker till systemet.

Jag sträckläste faktiskt boken, den var spännande, pubertal kanske men texten visar absolut på en begåvning.

(Här ger Lundberg ett visst hopp om att han tänker skriva mer skönlitteratur. Do it!)

En läsvärd bok för alla som vill verka för förståelse för de adopterades situation. Lundberg är också en förebild, trots allt han varit och med om går han sin egen väg och gömmer sig inte. Ärligt och modigt! Mer sånt, även om det kan svida till i hjärtat hos en mamma med unga vuxna adopterade.

Läst 2013

Tack Rabén och Sjögren för rec ex

   Jansson, Tulsa: Du har svaren *** (D)

Intressant! Det här tror jag på, det filosofiska samtalet.

För varför är den psykiska ohälsan så stor nu för tiden. Naturligtvis finns det skäl till det, men ibland kanske det skulle hjälpa att träffa en filosof som vägleder en till ens egen inre kompass och helt enkelt säger, det du känner är rätt, det du har råkat ut för gör att du känner som du gör, det är helt naturligt. Och det finns andra som tänker så och som känner som du. OM du inte kände nånting vore du verkligen sjuk. Eller du tänker så, finns det andra sätt att tänka?

I den här boken tar Jansson upp teori och praktik. Hon beskriver fallstudier både med privatpersoner och i skolmiljö.

Här tänker jag att bara det faktum att en person blir sedd och lyssnad på, inte dumgörs utan får komma till tals, kan ha en läkande verkan. Kanske slappnar vi av i huvudet när vi tryggt kan förmedla oss, precis som vi slappnar av i kroppen i en trygg miljö?

Tankens kraft är oerhörd, det är min egen åsikt.

Mer av det goda samtalet och filosofiska praktiker. Äntligen kommer det hit till Sverige, jag såg att det finns universitet som nu anordnar kurser i ämnet, för första gången!

I samtal med en filosofisk praktiker blir du inte tröstad. Du blir utmanad att tänka själv, att bli ifrågasatt. Grundtanken är att den som söker svar själv bär dem inom oss. Baksidestext

Det finns tillfällen när vi söker tröst och tillfällen när vi vill hjälpa oss själva genom att inse att vi har makt över våra egna tankar. Vid det senare tillfället kan en praktisk filosof vara till hjälp. Kanske rör det sig om olika stadier i en ångest eller nedstämdhetssituation. Kanske en viss procent av de med psykdiagnos i själva verket har filosofiska grubblerier?

Det blir intressant att följa den här utveckligen!

Jag rekommenderar boken till alla som är nyfikna på sina tankar. Den är ganska oglättig och skulle kunna vara dubbelt så tjock, det är liksom skrap på ytan. Men det är en god början! Och framförallt, är den tunn blir den läst!

Läst 2013

Lästa böcker januari 2013

Hermele, Vanja: In som ett lamm, ut som en tigrinna ****
Keret, Edgar: Åtta procent av ingenting ***
Levlin, Kurt: I en av gungorna sitter Anna ***+
Läsandets lust och magi ****
Män som hatar kvinnor - serieroman 1 ***
Grisjkovets, Jevgenij: Floder ***
McEwan, Ian: Uppdrag Sweet Tooth *** (Mp3)
Liksom, Rosa: Kupé nr 6 ****
Bäckman, Peter: I saknaden föds hatet ***

Küchen, Maria: Tiden *** Novell/Novellix

Söderberg, Hjalmar: Med strömmen *** Novell/Novellix

Många bra den här månaden
Bäst: Läsandets lust och magi

Mindre bra: De två novellerna Tiden och Med strömmen.

Visst, jag gillar noveller men de är ibland inte så mycket att bita i.

Årets bästa svenska romaner 2012
Dagensbok. com

OBS inte mina utan Dagensbok egna.

http://dagensbok.com/2012/12/31/arets-basta-svenska-romaner-2012/

Årets bästa utländska romaner 2012

   Grisjkovets, Jevgenij: Floder ***

Jag läste den här boken, jag läste om Sibirien och en barndom där, och om hur sibiriern är:

Varje sibirier vet att han är en sibirier. Det betyder att han har vissa speciella egenskaper och att han vet vilka det är. sid 120ff 

 Grisjkovets undersöker och inser vad Sibirien är för en sibirier, men han visar också på vad allas vår barndomsplats är för oss. Jag kände när jag läste boken, särskilt på slutet, en slags hemlängtan som jag inte kunde sätta ord på. På baksidestexten är det utformat såhär:

Romanens omisskännliga "sound" väcker läsarens egna minnen och känslan av att det enda man egentligen är är det som man själv har känt och upplevt.

Precis så kände jag också när jag läste, men eftersom jag aldrig/ytterst sällan läser baksidestexter fick jag ägna en del av min tankemöda att fundera på vad jag upplevde i läsningen. Precis som en bra bok ska möta läsaren.

Läst 2013

Noveller från Novellix

   Söderberg, Hjalmar: Med strömmen ***

En gammaldags novell, javisst. En liten bit av verkligheten sett genom ett temperament som varit fritt i sin ungdom och sen äktenskapets mjuka boja, mjuk eftersom hans hustru var som kvinnor skulle vara då (och nu också iofs...) nöjda med sin lott, småprata om oväsentligheter och inte alls matcha sin mans tankar, som visar sig vara alldeles för komplicerade.

Solen bränner i augusti och så går det som det går. Slutorden är sanningsenliga.

Ingen av Söderbergs bättre noveller eller? Men den flöt fram, lättläst, som om den gick med strömmen.

Läst 2013

Lyrans klassikerutmaning 2013

Plötsligt hittade jag en sida med topplistor över författare/böcker som gjort nåt slags intryck på den som listat dem.

Top 10 Existential Novels

och det finns många fler listor, film, bokomslag osv.

Men jag ser ju mest böcker jag vill läsa förstås.........