Senaste inläggen

Av violen - Tisdag 17 jan 10:45

 



Jag har väntat på den här boken sen jag läste 2015 läste Habila, Henon: I väntan på en ängel  och Cole, Teju: Varje dag är tjuvens dag.

Ja, kanske inte just Gyasis bok men en bok om ämnet, slaveriets uppkomst, genomförande och konsekvenser då och nu, som verkligen inte skildrats ofta i litteraturen. Kanske beroende på att såren tagit så lång tid på sig att läka. 


Onkel Toms stuga läste jag tidigt och blev lagom upprörd. Boken och tvserien Rötter gjorde mig bara så arg. Och ledsen. 

En nyinspelning av Rötter har kommit, vilket gått mig helt förbi. Mats Larsson skriver om det här 2016-05-24.

 

Läs mer om boken Vända hem i Norsteds nyhetsbrev här







Av violen - Måndag 16 jan 12:30

  Ferrante, Elena: Hennes nya namn ****


Vad var det som hände, vad skulle ske? Min vännina drog i sin mans arm med båda händerna. Hon tog i ordentligt, och jag som kände henne utan och innan anade att om hon hade kunnat skulle hon ha slitit loss den från kroppen och hållit den högt ovanför huvudet när hon gick genom salen, så att det droppade blod på klänningens släp, och hon skulle ha använt den som klubbe eller åsnekäke för att slå sönder Marcellos ansikte med ett välriktat slag. Ja, hon skulle ha gjort det, och vid tanken på det blev jag torr i munnen och hjärtat slog hårdare. Sedan skulle hon ha klöst ut ögonen på båda männen, slitit köttet från deras ansikten och bitit dem. Ja, ja, jag ville att det skulle ske. sid 17

 

 

Första boken av Ferrante var helt omvälvande. Det var en fullödig roman i min smak. Skildringen av flickorna, miljön i kvarteret, den lågfrekventa spänningen som vilade över sidorna, samhället som styrdes av familjens män, som i sin tur styrdes av den (verkar det som) i Italien alltid närvarande maffian. Känslorna mellan flickorna och pojkarna i kvarteret som växlade liksom studiernas framgång. Rätten och hoppet flickorna tar sig att tro på feminismens uttryck.

Citatet ovan kommer dock från det bröllop som avslutade del 1. Och speglar det raseri som Lila känner utifrån Elenas upplevelse av det hela. Och Lilas missnöje med sitt liv som gift avspeglas ingående i del 2.


Ändå är framförallt början av del 2 långsammare än förra delen. Långa sidperioder, som närvaron vid stranden, blir kanske inte direkt tråkiga, men lite handlingslösa då i stort sett samma händer var dag. I övrigt finns det mycket att citera, men det går inte att gå in på alla aspekter i boken. Det är bara att läsa den. 


Jag önskar kanske att det skulle ha varit mer om Elenas tid vid universitetet och vad studierna innehöll. Men koncentrationen fokuseras mycket på Lila, hennes äktenskap och hennes män. Långt senare får Elena komma till tals om sina erfarenheter. Men utan större åthävor, så här skildar ex vis examen:


Jag tog examen under nästa examensperiod. Jag talade inte om det för mina föräldrar eftersom jag var rädd att min mor skulle känna att hon var tvungen att komma och fira mig. Jag inställde mig framför professorerna i en av de klänningar jag fått från Franco, den jag fortfarande tyckte dög. Efter så lång tid var jag äntligen nöjd med mig själv. Innan jag fyllt tjugotre hade jag tagit en universitetsexamen i språk och litteratur, med hundratio poäng och spets. Min far hade bara gått fem år i folkskolan, min mor hade inte kommit längre än till andra klass och såvitt jag visste hade ingen längre tillbaka i släkten kunnat läsa och skriva ordentligt. Jag hade kommit enormt långt. sid 453


Sammanfattningsvis är det mesta som händer barnen/ungdomarna från del 1 att de anammar sin utstakade väg, de stannar kvar, jobbar, gifter sig och även ägnar sig åt  en hel del otrohet. Den enda som följer en annan stig är trots allt Elena, som tar steget ut i världen och den politiskt färgade framtiden. Men det finns ännu en som gör det...


Fortsättning följer i del 3.  


Läst 2017


 

 

Av violen - Fredag 13 jan 20:15

Nomineringar till Borås tidnings debutantpris

Priset delas ut den 9 februari.


Okända författare, men intressanta böcker!  Dessutom två nya (för mig) förlag. 


Tone Schunnessons "Tripprapporter" (Norstedts)

Thom Lundbergs "För vad sorg och smärta" (Bonniers)

Av violen - Torsdag 12 jan 00:00

 

2016 - nomineringar Katapultpriset

 

Pristagaren tillkännages 25 januari.

För 2016 har fyra författare nominerats:


Skuggan av Marit Furn
Albert Bonniers Förlag


Allt jag begär, av Henning Brüllhoff
Dockhaveri Förlag
 


Dagar utan ljus, nätter utan mörker av David Norlin
Weyler Förlag
 


Kriget av Durim Bekteshi

Molin&Sorgenfrei Förlag

 
Av violen - Söndag 8 jan 20:00

  Vigan, Delphine de: baserad på en sann historia ***


Bra och delvis spännande bok. Tyvärr upplevde jag den alltför omfångsrik och senare delen var väldigt förutsägbar. Att beskriva psykopater är så vanligt nu för tiden att beteendet gick att känna igen på ett tidigt stadium. Sen var allt klart och endast flödet av ord var kvar. Skeendet kan kännas sökt och ologiskt, kan detta verkligan ha hänt? Utan tvekan anser jag. Vigan beskriver världen omkring oss, den är ofta inte bättre än såhär.


Jag har läst två andra böcker av Vigan, varav Underjordiska timmar var mycket intressant. Dagar utan hunger och Ingenting kan hindra natten har jag olästa. Men jag vill läsa båda två och ser fram emot att därmed ha läst allt som finns översatt av Vigan. 

 

 

 Läst 2017

 

 

----------------------------------------------------------------------------------------------- 

No och jag 2008

Underjordiska timmar 2010

Dagar utan hunger 2012

Ingenting kan hindra natten 2013

baserad på en sann historia 2016



 

 

 

 

Av violen - Tisdag 3 jan 19:15

2016 års lästa böcker

I bokstavsordning.


De med fetstil sticker ut mer än de andra. 


Bästa bok

Ferrante, Elena: Min fantastiska väninna *****

och

Adichie, Chimanda Ngozi: Alla borde vara feminister *****

----------------------------------------------------------------------------------------------

  1. Adichie, Chimanda Ngozi: Alla borde vara feminister *****
  2. Ailhaud, Violette: Såningsmannen****
  3. Atwood, Margaret: Den frystorkade brudgummen ***
  4. Beetzen, Kristoffer von: Den som gapar efter mycket. **
  5. Billmark, Mats & Billmark Susan: Lär dig leva ***
  6. Bohman, Therese: Aftonland ****
  7. Bohman, Therese: Den andra kvinnan ****
  8. Bolton, Sharon: Daisy i kedjor *** 
  9. Boström Knausgård, Linda: Välkommen till Amerika ****
  10. Bulawayo, NoViolet: Vi behöver nya namn ****
  11. Carrasco, Jesús: Flykten ****
  12. Clegg, Bill: Familjen jag hade ***
  13. Cline, Emma: Flickorna ***
  14. Cortázar, Julio: Axolotl ****
  15. Dolan, Eva: Döda talar inte ***
  16. Doughty, Louise: Kvinna inför rätta  ***
  17. Ekberg, Stefan: Stå på dig : annars gör någon annan det ***
  18. Eksvärd, Elaine: Medan han lever ***
  19. Engdahl, Horace: Den sista grisen ***
  20. Eriksson, Bim: Det kändes lugnt när mina känslor dog ***
  21. Essbaum, J A: Hausfrau ****
  22. Ferrante, Elena: Min fantastiska väninna *****
  23. Fosse, Jon: Trilogin ****
  24. Frankrike berättar: Där vi står nu ****
  25. Griffiths, Elly: En kvinna i blått ***
  26. Hjertzell, Maja: Vad gör man inte ****
  27. Hwang, Sun-Mi: Hönan som drömde om att flyga ***
  28. Indridason, Arnaldur: Nätter i Reykjavik ***
  29. Jonsson, Magnus: Mannen som lekte med dockor  **
  30. Kerangal, Maylis de: att hela de levande ****
  31. Krook, Therese; Tala är silver ***
  32. Lafon, Marie-Hélčne: Annonsen ****
  33. Langvald, Maja Lee. Hon är arg ****
  34. Lapena, Shari: På andra sidan väggen ***
  35. Lihammer, Anna: Där gryningen dröjer ***
  36. Liksom, Rosa: Sånt är livet *** 
  37. Lönnlöv, Sebastian: Varje dag är en vårdskandal ****
  38. Marwood, Alex: Den mörkaste hemligheten ***
  39. McKinty, Adrian: Kall, kall jord *** 
  40. Modiano, Patrick: För att du inte ska gå vilse i kvarteret ****
  41. Modiano, Patrick: På den förlorade ungdomens café ****
  42. Naseh, Negar: De fördrivna ****
  43. Nesbř, Jo : Blod på snö ***
  44. O, Thiam Chin: Aldrig bättre ****
  45. Offill, Jenny: Avd. för grubblerier ****
  46. Olofsson, Elin: Gånglåt ***
  47. Olsson, Linda: En syster i mitt hus****
  48. Oswald, James: Bödelns sång ***
  49. Palmqvist, Jeanette: Det enda som betyder något ****
  50. Penny, Louise: Ett ohyggligt avslöjande ***
  51. Persson Giolito, Malin: Störst av allt ***
  52. Persson, Leif G W: Kan man dö två gånger? ***
  53. Rankin, Ian: Näbbar och klor ***
  54. Sarri, Margareta: Kedja - kvinnoliv i fem sekler ****
  55. Saunders, George: Tionde december ***
  56. Schulman, Alex: Glöm mig ****
  57. Sjón: Máni Steinn ***
  58. Strout, Elizabeth: Olive Kitteridge ****
  59. Strömquist, Liv: Uppgång & fall ***
  60. Sundin Asp, Ida: Idag vet jag inte vem jag är ****
  61. Taesler, Annika: Ända in i märgen ***
  62. Tichý, Andrzej: Eländet ***
  63. Torgeby, Markus: Löparens hjärta ****  
  64. Toscana, David: Klagosång över Miguel Pruneda **
  65. Wahlberg, Karin: Cancerland ***
  66. Witt-Brattström, Ebba: Århundradets kärlekskrig ***
  67. Wolff, Lina: De polyglotta älskarna ***
  68. Wool-Rim Sjöblom, Lisa: Palimpsets ***
Av violen - Måndag 2 jan 21:00

Berättarserien Tranan


Noveller läser ju alla nu för tiden. Här finns många intressanta. En stor del finns på mitt bibliotek.

Kommande utmaning?


Astralien berättar: Drömtidens framtid : nitton noveller

Brasilien berättar: Ljud av steg : trettiosju noveller och mikronoveller

Egypten berättar: Den rättvisande spegeln : tjugonio noveller

Estland berättar : hur man dödar minnet : 14 noveller

Finland berättar : rådjurens himmel

Frankrike berättar

Georgien berättar : Goris fästning fjorton noveller

Grekland berättar : fikonträdets sång : 26 noveller

Indonesien berättar : Tusen gevärskulor, tusen fjärilar : nitton noveller

Iran berättar: Dans på slak lina : elva noveller

Italien berättar : en förebådande dröm - sexton noveller

Kambodja berättar – Bladen faller inte långt från stammen

Kina berättar: Solskenet i munnen : tio noveller

Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen : tjugotre noveller

Lettland berättar: Människomuseet : fjorton noveller

Litauen berättar: Att avregistrera ett spöke : [tjugotvå noveller]

Moçambique berättar: Kärlekens ärr : sexton noveller

Polen berättar: Navelsträngen i jorden : sexton noveller

Schweiz berättar: Sensommarmöten : tjugofem noveller

Sydafrika berättar: En stereo i Soweto : noveller från det nya Sydafrika

Tjeckien berättar : i sammetens spår - femton noveller

Tyskland berättar: Den mindre halvan av världen : sjutton noveller

Vietnam berättar: Eldsommar, juliregn : tio noveller

Österrike berättar: Varma och kalla bad : noveller och essäer

Av violen - Söndag 1 jan 23:15

2006

 

Diski, Jenny: Främling på tåg *** Diskis första bok var en klar fyra men den här höll inte det måttet. Kanske för att det var en sådan hyllning till rökningen och tågens rökkupéer, kanske är jag så fördomsfull att jag inte tycker om när någon beskriver sin last med en sådan njutning? vad vet jag....Eller så hade jag för höga förväntningar helt enkelt. Stilen är densamma och det gör boken läsvärd men innehållet......nja jag gillar isen bättre.....Sen avskyr jag att åka tåg så kanske det också spelade in......

Diski, Jenny: På tunn is - en resa till antarktis**** Årets första bok blev något av en höjdare, den var helt klart väldigt bra. Den är två böcker i en, en inre resa och en yttre resa. Beskrivningarna av djuren på Antarktis är otroligt bra beskrivet och till det kommer författarens barndomsupplevelser. Det står att den handlar om författarens vistelser på olika psykiatriska kliniker men det är en liten del av boken.

 

2007

 

Diski, Jenny: Den motvillige resenären.**** Den här boken har hör och häpna en ren på omslaget! Mystiskt tänkte jag eftersom jag ytterst sällan läser baksidetexterna på böckerna jag läser. Jag vill upptäcka själv. Men det visade sig efter 2/3 av boken att Diski åkte till Lappland efter att hon varit i Nya Zeeland. I början tyckte jag att boken var lite trög men efter ett tag tog den tag. Diski skriver ju massor om ingenting och så kommer det lite biografiska ungdomsinslag. Jag har nu läst tre böcker av henne och känner henne mer och mer. Om det hon skriver är sant förstås men helt osant är det förstås inte. Något som föranledde mig att lägga en lapp vid sidan 95, något jag ytterst sällan gör när jag läser, dumt nog för det är ju mycket man skulle vilja komma ihåg. Nåväl där beskriver hon hur hon avundades barn med fysiska åkommor. Eftersom jag var ett sådant barn beslöt jag mig för att skriva av hennes ord för det låter så helt otroligt vansinnig dumt att avundas någon en sjukdom. 
När jag gick i skolan avundades jag de barn som hade fysiska problem - astma, håravfall, ett hål i hjärtat. De talade om sina "åkommor" med en anstrykning av stolthet. Lärarna förkunnade att de slapp simma på grund av sin "åkomma" Jag önskade mig hett en åkomma. De "led" av saker som hade ett namn. Att lida var ett tecken på att man var speciell. Jag önskade att jag, med en röst av det slag som lät som om den kom från en annan värld, kunde säga att jag led av något. 
Den motvillige resenären begav sig alltså till Lappland och hon beskriver livfullt kylan och mörkret och samernas liv. Det som retar henne mest är tydligen att det finns kristna kyrkor (jag gillar inte trossystem) och det hon helst skulle velat göra var nog att få träffa en schaman, vilket hon fick besked om att de inte fanns, men det vill hon absolut inte tro på. Tyvärr fanns det ingen schaman att uppbringa, och jag medger att jag blev lite nyfiken. Finns det schamaner nu tro? Eftersom allt hon skriver om är mig så pass nära blir det ännu intressantare. Hur uppfattar en utlänning Lappland? En renskiljning? jag har ju själv varit på en sådan. Tydligt är att Nya Zeeland gav ett mycket större intryck än kalla Lappland.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 2017

Diski, Jenny: Den sista resan ***

Jag har läst en del av Diski. Hon skriver om just ingenting gång på gång i sina böcker.

Den här boken överraskade verkligen. Det är den sista resan i den sista boken. Den ska rimligen handla om cancer, och gör det också till viss del, insprängt här och var.

Men mest handlar den om Doris Lessing vilket förvånade mig oerhört. Jag hade ingen aning om att Diski bott hos Lessing under uppväxten. Men här kommer ocensurerade (?) ärliga uttalanden om denna 2007 års nobelpristagare som får en att häpna. Vilken otrevlig person! Hu. Diski måtte ha känt en befrielse när Lessing dog så att hon kunde får berätta allt vidrigt som Lessing sa och gjorde mot alla och envar (särskilt mot Diski då) innan Diski själv drabbas av sjukdom och avlider, efter att ha plågats av alla biverkningar.

Eftersom hon äter kortison känner hon såhär: (och jag citerar det eftersom det ofta drabbar transplanterade, som äter kortison, och det är inte kul:

Jag känner mig inte direkt sjuk nu. Jag sitter fast i ett träsk av kortisoneffekter [...] Det kan hålla infektionerna i schack men har hemska biverkningar; inom tre veckor efter en "mycket måttlig dos av det svagaste kortison som tillverkas" har jag gått upp från femtion till sjuttio kilo. [...] Cushings syndrom. Ansiktet och kroppen har blivit rundare. [...] Det är som en bestraffning. Men för vad? sid 214

 

Jag är den gamla damen som faller och saknar kraft att ta sig upp. [...] Men förutsatt att jag inte ser mig i spegeln i hallen börjar jag inse (som i känna) att det inte spelar så stor roll. sid 215

 


Här skriver Diski ömsom om sin utmätta tid, och ömsom om sin tid med Lessing. Här finns det upprepningar och om man inte läst henne förut kan man frestas tro att hon faktiskt är påverkad av sin sjukdom. Men hon skriver som hon alltid gjort och tro mig, boken blir bättre och bättre allteftersom. Och slutar bara. 


Jag inser att jag kommer att sakna Diskis författarskap.



Jag har dessa två böcker olästa men sen är det slut: 

  1. Till den skrivande kvinnans försvar
  2. Allt jag inte vet om djur

 

 

 

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se