Senaste inläggen

Av violen - 14 augusti 2020 20:15

Månadsläsning juli 2020

Nors, Dorte: Karta över Kanada ***

Lindroth, Malin: Rolf ***

Lihammer, Anna & Hesselbom, Ted: Catalana

 Lykke, Nina: Nästa ****

Ikstena, Nora: Modersmjölken ****

Aubert, Marie: Vuxna människor ***

Witt-Brattström,Ebba: Historiens metoo vrål ****
Bussi, Michel: Tiden dödar långsamt 

Prinsessan Christina: Hon kallades Daisy, att finna en farmor. ***


Bäst Witt-Brattström,Ebba: Historiens metoo vrål (En bok som får mig att också vilja vråla är helt klart bäst)

Mindre bra:

Nors, Dorte: Karta över Kanada Lindroth, Malin: Rolf (Ingen av dessa lämnade något avtryck tyvärr)

Av violen - 12 augusti 2020 20:00

Sandgren, Julia: Samlade verk ***

 


Ja även jag blev såklart drabbad av Sandgrens bok. Så många sidor, så många ord. Och ändå lyckades intresset bestå boken igenom. 

 

Det här är en bok för de redan upplysta, dvs de som är kulturintresserade, som kan sin litteraturvetenskap, som vet vilket ordförråd som behövs för att hänga med. Och kanske även läst sin Jack, sin Maken, sin konstvetenskap. Och allt som betyder nånting.

 

För att vara en debut måste jag säga att den är gjord med stort intresse för människans arv, miljö och tiden. Och även möjligheterna att utöva sin konst utifrån densamma. För det är ju det personerna gör, de lever sin konst, sin forskning, sitt bokförlag. Trots allt är tiden snäll och god mot den snälla och goda i Göteborg levande trion. Och Paris är såklart med i ett hörn.

 

Men ändå känns det som att inget nytt under solen kommer fram. Ja det skulle vara citerandet av Bibeln som jag märkt figurerar i mycket kultur nu för tiden. (Det är en senare tids spaning som jag hängett mig åt. Ofta finns ett stråk av religion med, egentligen utan värdering, bortsett från att det inte är negativ värdering. Helt enkelt ganska neutral. Intressant. )

 

Annars är det en lång historia som spänner nästan över samma tid som min egen tid. Bara det är ju givande.

 

Gillar du citat, konstnärens dagliga plåga och Göteborg, läs. Annars, vet att den tar många timmar av ditt liv.

Av violen - 31 juli 2020 16:00

Prinsessan Christina: Hon kallades Daisy, att finna en farmor. ***

 

Jag kunde inte tro att jag skulle finna den här boken så intressant. Visst, jag hade en viss fäbless för kungligheter under min uppväxt, även om det försvunnit med åren, och vet en hel del om kungahusen längre tillbaka. Men just Margareta, som var Gustav VI Adolfs första fru och farmor till vår nuvarande kung och hans syskon,  har alltid varit en okänd person. Föga omtalad och så kom Louise in i bilden dessutom. Efter det blev det helt tyst verkar det som.

 

Men Margareta är ju en historisk person och hennes historia berättas här på ett lättläst sätt. Prinsessan Christina har haft god hjälp av Carl Otto Werkelid, eller om det är tvärtom. Visst, boken är såklart tillrättalagd och inga skandaler avslöjas, men det förmedlar ändå en hel del historia. . 

Av violen - 30 juli 2020 14:30

Bussi, Michel: Tiden dödar långsamt 

 

 Svarta näckrosor knockade mig totalt men den här var inte så mycket sämre. Kanske inte riktigt lika spännande men med samma grundton.

Fantasin och klurigheten tar sig oanade uttryck och inget är vad det synes vara. Men med en mycket bra uppläsare och som lyssnare ett stort intresse av att tänka efter och fundera och sen förlåta författaren för hans vidunderliga tankemönster när det plötsliga aha:et inträffar, så är det riktigt bra böcker att lyssna på.

 

Jag har inte lyssnat på Trollsländan än, men det blir.

 

 

 

 

Av violen - 14 juli 2020 16:15

Witt-Brattström,Ebba: Historiens metoo vrål ****

 

Ja, jag skulle nog ha velat vråla själv när jag läste denna i litteraturhistoriens litteraratur otroligt inträngande bok. Om jag inte redan gjort det under årens lopp eftersom jag läst och lagt märke till många av de exempel Witt-Brattström tar upp. (Och inser att jag måste prioritera upp att läsa Gunilla Thorgrens: Guds olydiga revben som jag bara kände att jag måste köpa när jag läst ett antal sidor i den. Och så kom den på sidan. Och där har den legat allt för länge. Men nu. Det var för mycket från Bibeln i denna bok för att jag ska kunna lämna det)

 

Det är fröjd blandat med äckel, uppgivenhet, ilska och sorg jag läser detta. Som jag alltså i många fall redan läst. Och ibland nämnt för andra kvinnor. Men som väldigt många inte alls har förstått.  - Men det är ju fiktion, - han är ju en så bra författare, - så skrev de ju då. - Nä, nu överdriver du. - Står det verkligen så? 


 

Det kan vara hur stor litteratur som helst, det som står det står. Och ska belysas. Och det har Witt-Brattström gjort ett nedslag i. Det tackar jag för. 

 

Men varför har inte den här boken fått mer uppmärksamhet? Det frågar jag mig och anar såklart svaret. 

Den är jobbig. Såklart. 

 

 

Av violen - 13 juli 2020 15:45

 Isaak, Betlehem: Mitt liv utan dig ****
 

David Isaak är ett namn som de flesta känner igen. Även om vetskapen om hans liv och gärning kanske inte varit så känd har de flesta, ändå sen han fängslades, velat se honom fri. 
 
Här kan man tro att läsaren ska få veta allt om Isaak. Men där tar man fel. Här är det dottern, Betlehem, som bara rakt upp och ner beskriver hur Isaak upplevs som pappa. Och hur Isaaks familj fick ha det.
 
Det är drabbande läsning. Och Betlehem Isaak besitter både mod och begåvning som förmedlar detta på ett väldigt intressant och läsvärt sätt.
 
Jag lyssnade inte på hennes Sommar, jag läste boken istället. Den är så stark.

Av violen - 10 juli 2020 13:30

Aubert, Marie: Vuxna människor ***

 


Mycket omskriven och faktiskt en intressant bok, syskonrelationer är alltid en läsning för nyfikna som vill veta mer, vilket innefattar mig. Att läsa om orättvis behandling (från föräldraskapet) avundsjuka (alltid mellan syskon) skamlöshet (att drivas till den pga den tidigare avundsjukan är något som bara syskon kommer undan med utan att bli anmälda). 

 

Allt är med. Problemet är bara att jag har läst det här förut. Jag minns inte vilken bok eller vilken författare. Jag minns bara att allt det här stämde in på båda böckerna. I alla fall den ensamma ogifta barnlösa. 

 

Det sänkte min upplevelse en aning, men jag kan ändå förstå hypen kring Auberts bok. Som sagt, böcker om syskon är alltid välkomna. 

Av violen - 9 juli 2020 13:30

Ikstena, Nora: Modersmjölken ****

 


Kvinnor, tre generationer, Lettland under Sovjet. Och en titt genom dörren till friheten. Den dörr som snart ska låta folket inträda i nya skeenden. Kan det bli intressantare? Knappast.


Lägg till att bokens språk och persongestaltning genast fångar en, hur livet levdes denna tid, hur relationen mellan kvinnorna utvecklas och motarbetas, hur villkoren förändras för varje generation. Det är verkligen värt att läsa.


Jag hoppas mer blir översatt av Ikstena

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Litteraturpristolvan 2021

Litteraturpristolvan

http://violensboksida.bloggplatsen.se/2021/01/01/11705498-litteraturpristolvan-2021/

Läser en bok som fått ett litteraturpris varje månad.


Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se