Senaste inläggen

Av violen - Söndag 6 maj 15:30


  Linnea Axelsson: Aednan ****


I ett svep läste jag denna mäktiga, vackra, sorgliga, stolta bok. En läsupplevelse att minnas.

Jag drabbades hårt, men inte för hårt, av det ömsom mjuka ömsom hårda anslaget. Texten ger och tar, tar och ger. Den är skriven för människorna, varenda en. Den vill ge oss alla en inblick i något stort, något större än vi själva. Och allt detta får vi som inte är samer helt fritt ur radernas rader. 

Och samerna får en bok som inte ska glömmas eller gömmas bort. 


Det här är en bok för dagens människor, dagens samer och dagens "svenskar". Det här är ett ursprung som djupt inom oss måste komma upp till ytan. Det här är naturens besjälade närvaro och försöket att tämja den. Det här är rasism, sexism, kolonialism. Och Axelsson lyckas binda samman historien med nuet i en aldrig sinande ström. 


Lakoniska uttalanden blandas med skimrande naturäskande dito:

(Renar som ett hav min anm)

 

Jag blir förvånad

när han plötsligt säger


Att han helst hade

börjat med renar


Blivit invald i samebyn


Och lärt sig att föra

det vandrande gråa

mjuka havet


ut över fjällvärlden

sid 375

 

(Stenen som en hud min anm)

 

Jag sitter på en sten

_


Låter fingrarna vandra

över den skrovliga

stenhuden under mig

 

medan naturen

kring oss varsamt

flyttar mig bort

_


Till ett ödsligare

landskap


Som kanske också finns

sid 492

(Ortsnamnen som en naturens förlängning, min anm)


Varje gång hon kör

förbi en av de nya

vägskyltarna


med ortsnamnet 

på både svenska

och samiska

_


Försöker jag förstå

vad det betyder

Men jag kan inte

uttyda någonting


av folkets och

markernas historia

sid 604f

 

Läs den för bildningens skull och för framtiden.

 


Läst 2018


Adlibris 

Bokus

Cdon

 


Min vana trogen har jag inte googlat på boken innan. Och märker att det jag fastnade vid som positivt, att sanningen många gånger "skrivs folk på näsan" bland vissa uppfattas som negativt.

Jag tycker att det är just det som ger boken dess klassiska anslag "att läsa klassiker är inte avkoppling, det är påkoppling" (citat mig själv). Vill du som läser känna något av samernas liv, deras hörn av verkligheten, då är det här en fullkomligt rak och otydligt tydlig (alla dessa personer som känner tänker tycker, ibland öppet, ibland dolt) skildring. 

För jag tror inte att alla känner till allt det här. Det tror jag verkligen inte. Men nu ges möjligheten. Ta den.

Av violen - Lördag 5 maj 00:15

  Aquilonius, Charlotte: Här kommer natten


Adrig trodde jag att jag frivilligt skulle läsa en bok om vampyrer! Så helt enkelt obegripligt overkligt. Men å andra sidan vill jag kanske veta varför det är så många som bara älskar den genren? 


Och jag måste säga att även om den här boken är en ovanligt slaskig historia med blodsoppor och blodiglar och blodstänk överallt så fann jag den trots allt underhållande på nåt vis. (Det närmaste vi kom genren i min ungdom var korta historier som "Teatime sa vampyren, doppade tampongen" och...ja det var väl den.)


Men det här är ju inte bara vampyrgrejen utan ta mig sjutton lyckas inte författaren flika in lite kunskap här och var, historisk sådan. Stockholm blodbad, skotten i Ådalen, bondesamhällets sömnrytm (som jag känner igen från nånting annat, mest troligt en deckare, jag nyss läst, men knappast från verkligheten?) 


Drygt halva boken flöt fram och var om än inte spännande så både delvis rolig och lättläst. Men sen blev det väldigt konstigt tyckte jag och blodiga, äckliga, vidriga scener började utspelas. Kändes som instruktioner från ett skräckfilmsmanus. Ja var det overkligt tidigare blev det helt vansinnigt nu. Det började gå trögt att läsa men jag höll ut och har nu läst en modern skräck/vampyr/historiebok. 


Jag vidhåller fortfarande att det var väldigt intressant att läsa den här genren, men det räcker nu. För jag tror den här innehåller det jag behövde bli upplyst om!


Tack modernista.


Läst 2018


Författaren har genomgående använt en iställer för man. Det störde i början och stoppade upp läsningen litegrann, men det är kanske något som kommer och snart allmänt vedertaget. 

Av violen - Onsdag 2 maj 19:46

  Bracht, Mary Lynn: Vit Krysantemum ***

 

En otroligt viktig bok som handlar om de koreanska flickor som kidnappades av japanerna under andra världskriget och tvingades bli sk trösterskor (prostituerade) för de japanska soldaterna.


Det här är nytt stoff i litteraturen och därför så angeläget. Boken är tidvis väldigt otäck, men jag har börjat tycka att de skildringar av prostitution (och våldtäkter) som finns i nutidens böcker har ett vällovligt syfte. Hur ska dessa vidrigheter förstås om de skildras på ett helt orealistiskt sätt, ja ofta som att kvinnan tycker det är ok eller rent ut sagt vill det själv.

Här förstår man fasan hos de unga flickor som tas från sina familjer.

Boken rör sig i dåtid (1943) och nutid. Skildringen av våldet och kriget mattas inte genom hela boken


Bracht har lyckats berätta en sammanhållen historia, både hur det var då och hur det förföljer de drabbade och deras familjer idag. Kanske lite väl ordrik, särskilt mot slutet, men så otroligt viktig att berätta om. 


Att det politiska spelet gjorde att Japan först erkände brottet ( Kono-deklarationen) 1993 och sen drog tillbaka densamma 2007 och att det sen blev en överenskommelse 2015 att aldrig ta upp saken igen är ett enormt svek mot kvinnorna. Det borde vara tvingande med en ursäkt och ett öppet erkännande om vad som hände. 


Läst 2018


Tack Bookmark. 

Av violen - Tisdag 1 maj 20:19

Lästa böcker april 2018

 


 

   

      
 

    

      

  

   

 
   
     

  

    

 

Lidbeck, Agnes: Förlåten ***

Dahlström, Magnus: Hemman ****

Roos, Anna: Pakt

Luiselli, Valeria: De tyngdlösa  ***

Hesselholdt, Christina: Sällskapet ****

De Jong, Nila: Trädet och vinrankan **** 

Lundberg, Ulla-Lena: Is ***

Levlin, Kurt: Dröm 19 ****

Falkenland, Christine: Själasörjaren ***

Hage, Anna: 30 år av tystnad **** Lz

Unge, Christian: Har jag en dålig dag kanske någon dör *** (Lz)

 

Bäst:

De Jong, Nila: Trädet och vinrankan ****  

och

Levlin, Kurt: Dröm 19 **** 


Mindre bra: 

En stark månad såtillvida att ingen bok stack ut som dålig.  

Av violen - Tisdag 1 maj 08:00

Johannas deckarhörna



Toppfem vecka 18 arbetarlitteratur

 

Fem giganter:


 

 

Här är en länk till både nyare och äldre arbetarlitteratur.

Av violen - Söndag 29 april 14:20

  Lidbeck, Agnes: Förlåten ***

 

Jag har inte läst Lidbecks sensationella debut Finna sig. Så jag vet inte hur den här står sig mot den.


Jag läser gärna om syskonrelationer. Men väldigt ofta är de bara skrap på ytan. Lidbeck tycker jag når lite längre, det är med en viss ärlighet som det mytomspunna systerskapet får sig en törn. Avundsjuka, markeringar, förutfattade meningar, hämndhandlingar, spydiga kommentarer. Allt finns där. Hur uppväxten aldrig liksom går över i ett riktigt vuxenliv. Hur syskonkärleken är en myt.

Där tycker jag Lidbeck lyckas och det ovanligt väl. Hon slår hål på systerskapsmyten och det ordentligt. Och det är väl  ändå på tiden att någon gör det.

Men i övrigt känns boken som ett hafsverk, föga genomtänkt. Den skulle ha vunnit på mindre upprepningar och omkringhändelser. Och ändå är mycket struket känns det som och sen är det ihopfogat utan större arbete med texten. 

Känns det som alltså. Det stoppar upp och hindrar texten att flyta fram.

Det blir liksom inget avslut heller men det känns helt logiskt. De allra flesta syskonkonflikter går inte att lösa, bara att förhålla sig till. 

Eller så kommer Förlåten 2.0 framöver. Hoppas inte det. 


Läst 2018

Av violen - Fredag 27 april 20:47

Alexander Motturi vann Sveriges Radios Romanpris. Se här


Jag har läst hans bok Broder som han fick priset för.

Och även en tidigare bok, Diabetikern


En egensinnig författare med stor potential skulle jag vilja ha som motivering. 

Av violen - Torsdag 26 april 13:01

Vinnare av Vit Krysantemum blev

Evy Callmer.

 

 


Stort grattis till dig Evy och hoppas

du får en trevlig läsning.

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se