Murdoch, Iris : Enhörningen *** Bok nr 2 av Murdoch. Mindre utlånad än Sandslottet om man ser till det gamla lånkortet, och sämre också. En slags mystisk Jane Austen, Brönte inspirerad historia med ett så stort persongalleri att jag måste säga att jag hela tiden var osäker på vem som var vem. Här fanns det i alla fall lite mer filosofiska aspekter och en slags diskussion i början av boken där dilemmat med det hela nog diskuteras. Här kommer det fram en benämning som jag måste undersöka nämligen Ate: Förlåta är ett alltför milt ord. Tänk på idén om Ate, som var så levande för de gamla grekerna. Ate är benämningen på den nästan automatiska överflyttningen av lidandet från en varelse till en annan. Makt är en form av Ate. De som är offer för makten, och all makt har sina offer, är själva infekterade. De måste då föra smittan vidare, utöva sin makt över andra. 
Låter intressant eller hur? Dagens energitjuvar, utövar de Ate?????

Murdoch, Iris : Sandslottet **** I tidningen Kulturen fanns ett reportage om filosofi, ett ämne där jag besitter alltför bristfälliga kunskaper och som jag känner att jag borde ägna betydligt mer studeier om man säger så. Där dök Iris Murdoch namn upp vilket gjorde att jag lånade hem alla böcker som fanns av henne på biblioteket och nu läser jag Murdoch. Första boken är Sandslottet. Jag förflyttades snabbt till min barndom bara av utseendet på boken, gammal biblioteksbok (naturligtvis hämtad från MAG) med många fula fläckar och rött anonymt band. Historien var intressant och boken välskriven måste jag säga. Moraliskt dilemma, säkert stort för den tiden, och många djuplodande karaktärer. Den var bra och gav mersmak, kändes kanske lite gammaldags men mänskligheten brottas väl med samma frågor nu som tidigare.

Veckans topplista hos Johannas deckarhörna

Vecka 1: Fem för mig nya författare jag upptäckte och gillade under 2017

Årets första utmaning borde jag ha anammat av mig själv tidigare år. Bara för att komma ihåg

alla nya jag läst och gillat.

Men bättre sent än aldrig. 

Dessa fem vill jag alla läsa mer av, hoppas på nygamla och nya titlar.

Ny författare..............Bok jag läst

Lerner, Ben...................På väg från Atocha

Montelius, Martina.....Ibland är man lessen ibland är man glad

Yanagihara, Hanya...Ett litet liv

Gyasi, Yaa....................Vända hem

Strout, Elisabeth........Mitt namn är Lucy Barton

Hosseini, Khaled: Flyga drake **** En, kanske något romantiserad, skildring om en uppväxt i Afghanistan. Men boken var välskriven och intressant och en av de bättre jag läst på länge så den får fyra stjärnor..... Jag blir dessutom sugen på att läsa uppföljaren eller vad det nu är, nästa bok Tusen strålande solar.......

Östman, Nan: Ett slags sällskap***En rolig, helt enkelt avkopplande bok! Som att läsa en trevlig veckotidning, där många av artiklarna är intressanta, om än inte helt trovärdiga! Den stämmer helt i tid för mig just nu, som ett avstamp inför mina kursers helt annorlunda litteratur! En riktig "tantbok"! Men med lite spets ändå! Hon tog för sig, översättaren!

Wassmo, Herbjorg: Resor. Fyra berättelser***(*) Direkt vill jag säga, jag är ingen vän av noveller. Knappt har man träffat gestalterna förrän de försvinner, utan att vilja lämna några spår. Dock inte så i denna bok. Kvinnan på lägenhetsvisningen, kvinnan som dör i cancer, kvinnan som smärtsamt minns döden på badorten och kvinnan som upplever sin fars död i en främlings kropp kanske alltid kommer att finnas kvar lika verkliga som en hel romans genomtänkta människoöden!? Medan jag läste tänkte jag att det var tur att jag köpte boken tillsammans med fem andra chansningar på rean i Sundsvall i somras! Wassmos omedelbara stil ger den fjärde, lite tveksamma stjärnan

Tryzna Tomek: Fröken Ingen **** Hela tiden medan jag läste den här boken tänkte jag, är den bra eller är den dålig? Den är skriven med stor insikt i tonårsflickors tankemönster, och visar på ett obevekligt sätt på mobbingens principer; Vi Har Rätt Att Bestämma Vem Du Är och vad du ska bli och vad du ska få........Jag känner en slags sorg efter att ha läst den här boken, men beundrar författarens skicklighet att sätta sina insikter på papper...... Sen tror jag också att författaren (1988) vill spegla sitt hemland Polens utveckling, men på ett mycket subtilt sätt. Milisen nämns på några ställen, men eftersom Marysia umgås med rika flickor, kan man inte märka att det är något land annat än vilket som helst. Möjligtvis i hennes egen familj, som hon tvingas ta avstånd ifrån. På slutet nämns också att berget är fullt av uran, det vackra landet vittrar sönder under alla föroreningar, som vi nu är väl medvetna om.....En stark bok.....

Sjögren, Lennart: Fårmannen **** En vemodig bok, som skildrar utanförskapets slutliga utpost, fårmannens trevande försök att leva sina sista dagar på jorden. Fragmentariska meningar sprider sig på bladen i boken, ibland lite obegripligt men på något sätt vackert. En bra bok att läsa i allhelgonatid!

Roy, Arundhati: De Små Tingens Gud *** Anledningen till att jag överhuvudtaget läste ut den här boken är att jag hade köpt den! Kändes lite knäppt att bara ställa in den i hyllan. Men den levde tyvärr inte upp till sitt prisade rykte. Visst är handlingen både medryckande och suggestiv, men språket får mig att tänka på händer med ringar på alla fingrar, det blir liksom för mycket ord. Att den får tre stjärnor beror enbart på att Indien trots allt fanns på bokens blad! Synd, för jag hade verkligen sett fram emot att läsa den.