Alla inlägg under juni 2011

Av violen - 30 juni 2011 17:44

Böcker juni 2011


Gallant, Mavis: Från det femtonde disktriktet **** (noveller)
Nilsson, Ola: Nattbete **
Vigan, Delphine de : No och jag *** (ungdomsbok, fransk)
Simonson, Nisse: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? *** (Fackbok Dodf Dokb)
Fredriksson, Anna: Sommarhuset ***
Meyer, Deon: Devils Peak *** (deckare, minegendeckar)
Ndiaye, Marie: Tre starka kvinnor *** (minegenafrika, fransk)
Rachman, Tom: De imperfekta **** (debutant)


1 **

5 ***

2 ****

*****

3 svensk

5 utländsk

4 man

4 kvinna


- 12 olästa svenska kvinnliga författare

Augustpriset                                  

Biografi
Bokcirkel för alla
Bokcirkel SR                                     

Bokcirkelonline
Bookerpristagare 
1 Deckare

2 Debutant                                    

1 Fackbok
2 Fransspråkig

Ljudbok                          
Lyrans jordenrunt

1 Min egen afrikautmaning 

1 Min egen deckarutmaning                                 

Nobelpristagare
1 Noveller
Nordiska rådets pris

Orangepriset
Skräck
Trilogiutmaning

Tyskspråkiga

1 Ungdomsbok


Bäst: Det var nog ändå Sommarhuset av Anna Fredriksson. Kanske för att det är sommar, kanske för att ämnet var intressant, kanske för att jag vill läsa fler böcker av Fredriksson.

Mindre bra: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, var en besvikelse. Jag vet inte vad jag väntat mig men inte det jag fick i alla fall. Synd då boken stått i hyllan länge i väntan på läsning.

Av violen - 27 juni 2011 10:45

  Rachman, Tom: De imperfekta ****

 

Min förväntningar på De imperfekta var såklart väldigt höga. Och det här var en bra bok. Den var inte perfekt men intressant. Jag ville verkligen läsa den, hela tiden.


Jag hade faktiskt inte en aning innan om hur den var uppbyggd, knappt vad den handlade om. Men den var uppbyggd på ett ovanligt sätt. Tydligen är det ok att kalla styckena noveller (?) fast de hör ju egentligen ihop ordentligt. Och det kursiva emellanåt, som en slags speakerröst, ja så kan man ju också göra.

Jag tycker boken påminner lite om filmen Citizen Kane som jag såg för nån dag sen. Och då inte bara ämnesvalet. Utan även personerna som skulle förklara gåtan och hur man eftersom lärde känna dem. Men De imperfekta saknar gåta och koncentrerar sig på människorna som får olika röst, såklart, de pratar ju med sin egen!

Det enda var att jag hade lite svårt att hålla ihop personerna fast det gjorde väl ingenting tyckte jag. Och att de trots allt saknade djup. De var som skådespelare, hämta ur varför inte Citizen Kane?.

Språket var lite schablonaktigt ibland men tidningsfolk är väl kanske inte kända för att föra oerhört intellektuella samtal på fritiden, heller. Och tidningen var väl lite av kvällstidningskaraktär om jag fattade saken rätt. Sen kanske de försökte ändra på det tror jag. Som sagt, tidningen var för mig bara en kuliss där människor rör sig och lever.


Boken var ändå en läsupplevelse och det tackar jag för. Det är inte ofta nu för tiden.


__________________


Det svenska:

[...] matsalen har en jättelik bild av tomma bord på El Bulli på Costa Brava, i salongen kan man beskåda inredningen på Skogaholms herrgård i Stockholm....[...]

sid 154



Läst 2011


Av violen - 25 juni 2011 18:30

  Fredriksson, Anna: Sommarhuset ***


En mycket bra debutantbok. Syskonproblematik brukar ju sägas vara sällsynt i litteraturen men här är det en riktigt bra historia om det. Och om en konflikt som många säkert upplevt/upplever fast man inte vill prata om det.

Personporträtten är väldigt bra, t.o.m barnen är tydliga fast de inte har så stor roll. Och historien flyter på hela tiden och jag vill bara veta mer, mer. Det vill jag också sen boken slutat faktiskt.


Är det en feel-good roman det här? Både ja och nej. Samtidigt som allt är död och bråk så blir jag lite småglad när jag läser den. Den speglar ju djupa relationer och konflikter och skulle varit mer i min smak om den varit mindre glättig. Men då skulle färre velat läsa den. (?)

Det kunde gott skrivas mer böcker om både självmord och syskonrelationer, det är svåra frågor som berör de berörda djupt. Nu trängde den här boken inte ner helt på djupet men jag tyckte ändå om att Fredriksson har skrivit om det.


Så mitt råd är: läs!


Läst 2011

Av violen - 23 juni 2011 10:37

  Meyer, Deon: Devils Peak ***


Jag har ju bara läst Död i gryningen av Meyer tidigare och tyckte inte så bra om den. Men beslöt att ge honom en till chans. Och det var rätt beslut.


Devils Peak är en deckare med ett budskap och ett socialt patos. Alkoholism, pedofili, prostitution (f´låt sexarbete var det visst) och så lite polisarbete på det. Mördaren är känd och man får veta hans tankar vilket jag kommit på är något jag gärna läser i deckare. Och så, det uråldriga vapnet, länken till historien.

___________________________________________

Så som deckare var den väl värd sina priser. Däremot kan jag känna att den innehåller något annat som jag reflekterar om här nedan, det gäller alltså inte bara Devils Peak:

Det jag inte tyckte om är som vanligt, synen på prostitution (f´låt sexarbete var det visst). Mer och mer tycker jag att man kan läsa om, kanske inte den lyckliga horan men i alla fall den hårt arbetande, självständiga och stolta horan. Hon fick mycket plats i den här boken, jag kände att pedofilin fördömdes (vilket var helt rätt, kunde ha gjorts ännu tydligare) men inte prostitutionen, Ok, det uppdagades att hon i princip inte hade något val eftersom hennes barndom var fruktansvärd, något maskrosbarn blev hon inte. Men jag kände ändå motvilja mot att hon tvingades leva det liv hon levde. Och i vilket annat arbete är det ok att utsätta sig för livsfarliga sjukdomar, så uppenbara att det kräver tester varje månad? Känns inte juste direkt.


(Och en ung flicka som blivit våldtagen av ett antal män under vidriga förhållanden går inte bara vidare med ett småleende på läpparna. Även om man önskar att det kunde vara så i denna onda värld)


Jag kan inte annat än känna att det här synsättet undergräver kvinnors rätt till sin egen kropp. Vare sig det sker i Bjästa eller i Kapstaden är det onormalt av män att tvinga sig på kvinnor sexuellt. Ingen kan få mig att anse något annat.


Läst 2011

Av violen - 23 juni 2011 09:59

  Ndiaye, Marie: Tre starka kvinnor ***


Jag hade sparat den här boken länge för att jag så gärna ville läsa den. Men jag blev lite besviken. Det är tre historier, först Norah som på bokens sidor gör en slags resa och hittar sig själv genom att besöka sin far och kanske få en slags livslögn uppenbarad. Låter intressant men jag kunde inte låta bli att störa mig på detta upprepande av flamboyanter, ett träd som heter Delonix regia. och ser ut såhär


   


Det hade visserligen en viss roll i historien och vackert ser det ut men ändå..... 


Historia två handlar om Fanta som ses ur sin mans berättelse. Han får också en slags livslögn uppenbarad. Men Fanta är i bakgrunden.


Historia tre handlar om Khady Demba som lämnats ensam i världen och går ett vidrigt öde till mötes. Den historien skilde sig väsentligt från de andra och grep mig djupt. Även om den ibland kändes lite overklig. Hur var den egentligen möjlig? Kan en kropp fara så illa och ändå ha någon styrka kvar att leva?


Tre starka kvinnor heter boken. Styrkan var annorlunda än jag hade förväntat mig, det verkade mer vara att härda ut och inte förlora sin identitet än att "lyckas" och jag fick inte riktigt grepp om boken. Särskilt del två som jag tyckte handlade mest om mannen.


På ett djupare plan sätter sig ändå kvinnorna upp mot männen, avslöjar faderns hemlighet, otrohet och nekar till sex. Men det har inte någon framträdande roll i berättelsen, det bara finns där som en markering.


Symboler i boken är träd och fåglar. De bemästras eller släpps fria på olika sätt.

Både språket, symboliken och de tre olika berättelserna bildar en ohelig allians. Orden är många men meningen måste man som läsare hitta själv.

Jag kom fram till en hel del medan jag skrev den här reflektionen känner jag.



Läst 2011


Av violen - 21 juni 2011 19:45

  Vigan, Delphine de : No och jag ***

 

Först nu läser jag den här otroligt omtalade boken. Och visst, jag gillade verkligen språket ( det bådar gott inför Underjordiska timmar av Vigan som ligger i min läsa hög), men ändå, så bra var den inte. Slutet var t.ex knepigt och jag måste säga att No intresserade mig nästan inte alls, utan det var den superintelligenta tjejen som ljuset föll på. Och det positiva som kom ut ur boken var ju att mamman började leva igen, det gjorde mig så glad.

Sen kunde jag tycka att det var jättemärkligt att allt gick så bra tills de lämnade No och sen rasade allt. Insåg de inte det? Kunde inte Lucas ha ingripit då? Mycket naivt kan jag tycka. No behövde ju nånting utöver en familj, precis som att barn i vanliga familjen ibland också kan behöva mer. Men det var liksom inte med i historien. Och Lou kunde trots sin intelligens och sina utmärkta intentioner inte heller förstå det. Det var bara pappan som skulle ha kunnat förstå. Men det gjorde han inte.

Sen tror jag också att man måste inse att det här är Frankrike och inte Sverige. Jag kände att det fanns ett slags romantiskt skimmer över alltihop och att det inte skulle ha kunnat hända i Sverige.


Av violen - 21 juni 2011 19:26

Simonson, Nisse: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? *** (Dod)

 

   Länge har den här boken stått i min bokhylla för att bli läst och därmed ändra mitt liv genom att svara på titelns fråga (nåja!). Men, jag blev besviken eftersom jag hört allt redan. En del är vettigt, t.ex att positiva tankar kan cementeras i hjärnan likväl som negativa, men en del är lite väl enkelt, skriv ut motion istället för antidepressiva medel. Hm. Ingen förståelse där inte. Och att rada upp en massa biverkningar gör ju knappast någon med psykiska problem lycklig. Dessutom tar han hela tiden sin egen övervikt i försvar, där borde väl någon också skriva ut motion kan man tycka. Men det är väl en annan sak.


Nåja nu är den läst i alla fall.



Läst 2011

Av violen - 16 juni 2011 19:30

The winner of the 2011 International IMPAC DUBLIN Literary Award, Colum McCann


Ja, det blev Colum McCann som vann årets International IMPAC DUBLIN Literary Award. Och  det med boken Let the Great World Spin, eller på svenska Världens väldighet. Jag ställde mig raskt i kö på den på mitt bibliotek.


Den verkar aningen komplicerad om man ska tro Wikipedia, men det brukar ju inte direkt hindra mig.


Här finns alla vinnare.


Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se