Griffiths, Elly: Känslan av död ***

Javisst, den här boken är lika bra som de övriga. Kanske att den förra, Huset vid havets slut var en aning bättre  vilket kan bero på att Griffiths plötsligt beslutat sig för att berätta allt som hänt tidigare i Ruths liv i en slags förkortad form. Och nu är det tre böcker som ska refereras, så det tar en stund.

Men sen drog historien igång och det var lite väl mycket fantasy/vidskepelse/riter kan jag tycka och mord* var lite krysta* men annars var det så kul. Jag gillar dottern som säger pappa till alla (inklusive Flint, katten (?)), Catbath som "kommer ut" som en liten och obetydlig man utan sin mantel (där ser man) och diverse kul intertextuella referenser åt olika håll. (Påven Johanna, Necromanser). Och sen, att rättvisan hade sin gång även på ett annat plan gillade jag mycket. Respekt handlade det om.

Kort sagt, en utmärkt bok för hängmattan, solstolen eller stranden. Sträckläsningsvarning dock.

Och sen omslaget, snyggt så in i nordens.

Tack för exemplaret Forum  / Minotaur

Läst 2012

   Griffiths, Elly: Huset vid havets slut ***

Vilken tur att jag lyssnade på alla lovord om Griffith 2010 och började läsa henne! Alla böckerna hittills har varit riktigt spännande. Jag gillar hennes sätt att skriva också. Hon beskriver hur människorna är sig själva helt enkelt. Lite stereotyper finns det, men det är kul att Nelson som är en he-mansarketyp med ovanlig smidighet för sin kroppshydda, lite sexistiska tankegångar ibland och som aldrig fryser (?), dvs aldrig mössa vantar eller stängd rock. (och definitvt inga långklasonger skulle jag tro), att det är han som är den han är! Mannen i boken. Dessutom gillar han hjärnor. Kvinnliga.

Den här boken var lika bra som de övriga, ja kanske t.o.m bättre. Trots att den innehöll andra världskriget (less!) och en våldsam (fast jag läst värre) upplösning (less). Men redan i början blev jag glad, en karta! Gillar kartor i böcker. Och det gjorde ingenting att tornet var ritat fyrkantigt trots att det faktiskt var runt. Dessutom, Balkan. En bihistoria så god som någon.

Och det gjorde heller ingenting att det var konstiga ordgåtor och gömda skrin och brev som plötsligt dök upp. Lite ungdomsmysterier typ. Många trådar att knyta ihop. Jag förlåter allt, för jag gillade verkligen boken!

Dessutom älskar jag omslagen!

Läst 2012

         Griffiths, Elly: Janusstenen ***

 Flickan under jorden var ju riktigt bra så jag fortsatte med den här, bok nr 2 i serien om arkeologen Ruth Galloway, Janusstenen. Som var sämre, mer dolsk och mystisk, mer overklig. Kändes ond. Men trots allt, det mest otroliga kan ju hända så vem vet.

Arkeologi kanske är fascinerande ändå tänkte jag efteråt. Men som vanligt är det Relationen som är mest spännande, här lite annorlunda förpackad, kommer Ruth att få hjälp med vabbandet...fortsättning följer

Läst 2012

Det kan alltså bli läst en bok till av Griffiths så småningom, Huset vid havets slut är nr 3. Jag gillar omslagen, därför använder jag bilderna frekvent...

Och faktiskt, texten flöt fram ändå till det, som vanligt, barnsligt våldsamma och underliga slutet.

  Griffiths, Elly: Flickan under jorden ***+

Faktiskt, den här deckaren var riktigt bra. Den har ju fått så pass mycket positiv uppmärksamhet att jag tänkte ok då. Jag försöker med en ny deckareserie.

Boken var faktiskt riktigt spännande. Och intressant. Fast arkeologi inte är mitt favoritämne direkt. Dessutom höll den hela boken och jag listade faktiskt ut hur det skulle sluta. Sen är jag svag för katter och universitet.

Stäckläsning, vilket sällan händer nu för tiden. Så det blir mer Griffiths:

Läst 2011