Inlägg publicerade under kategorin 1999-2008 lästa böcker

Av violen - 31 juli 2019 13:30




De bästa böckerna jag läste 2000, utan inbördes ordning, är det här. Alla böckerna är riktigt bra, men några sticker ut lite mer, dvs jag skulle kunna tänka mig att läsa om dem.

Trots de fetstilade favoriterna tror jag att den bok jag mest troligt kommer att läsa om är Anne Fadiman: Exlibris.


Dagerman, Stig: De dömdas ö ****
Trotzig, Birgitta: Dykungens dotter ****

Mare, Kandre: Aliide, Aliide****

Philip K Dick:Blade Runner****

Torgny Lindgren: Hummelhonung ****

Kerstin Ekman: Händelser vid vatten*****

Ulf Lundell: Friheten ****

Ian McEwan: Kärlekens raseri *****

Anne Fadiman: Exlibris****

Johanna Nilsson: Hon går genom tavlan, ut ur bilden****(*)

Marian Keyes: En oväntad semester****

Joyce Carol Oates: Det var vi som var Mulvaneys****

Liza Marklund: Gömda****

Janet Fitch:Vit Oleander****

Elisabeth Rynell:Hohaj****

Inger Edelfeldt: Den förunderliga kameleonten ****

Av violen - 1 februari 2019 16:45



 

2006 års böcker

 

 

Abu-Jaber, Diana: Nymåne **** Det blev en fyra till slut av den här boken, även om jag tyckte att den innehöll delar som jag inte förstod varför de var där. De delarna är den saga som huvudpersonens farbror berätta för henne i början av varje kapitel. Som tur var är den delarna föredömligt korta så jag läste dem även om jag inte förstod anledningen till att de var där. Men boken var skriven på ett så målande språk att jag bara var tvungen att läsa den. Den ger också en bild av irakiska flyktingar i USA och en balanserad (?) bild av kriget 1999. Sen är det en kärlekshistoria av rang, det var länge sen jag läste nåt liknande

Anderson, Laurie Halse: Säg något (U) ***
Melinda går i high school och är totalt utfrusen av alla ända sedan den dag hon förstörde en fest genom att kalla på polis - en totalt oacceptabel handling i hennes inskränkta och regelfixerade high school-värld.
Ett av de starkaste och mest berörande porträtt som någonsin gjorts av en ung flicka som lyckas behålla sin integritet och sin bitska galghumor, trots att hon hamnat utanför alla sociala sammanhang och måste slåss för sin överlevnad.
En ny författare att lägga på minnet!
Boken utsågs av ALA (American Association for Libraries) till ”Best Book for Young Adults” och nominerades till National Book Award och ALA Honor Book. Den låg i flera veckor bland de tjugo mest sålda på den totala bestsellerlistan för amazon com.
Jag vet inte var jag fick tipset till den här boken, den stod bara på min attläsa lista och eftersom den fanns inne på bibblan så lånade jag den. Kanske för att den skulle handla om mobbing, ett ämne som intresserar mig. Och ok, den var godkänd och hade fått skriftande omdöme av de som läst den (anteckningar fanns på försättsbladet, allt från en 2:a till en 4:a) Styrkan ligger i sättet att berätta, jag skrattade flera gånger. Och så var ju slutet gott vilket jag tyckte var bra men lite overkligt. Så lätt brukar det inte går, Men å andra sidan var det ju inte någon vanlig mobbing det handlade om heller. Jag anade direkt vad det var men vill inte avslöja nånting. Sensmoralen var så bra att det förvandlade tvåan till en trea direkt.

Anderson, Lin : Nätfångst ** Nej men vilken dålig bok! Dels var den vämjelig med de ständiga sexanspelningarna, ja inte bara anspelningar, vilket iofs hörde till mordets natur då det handlade om pedofiler, dels var den så förutsägbar att det var skrattretande. Det är första boken om Rhona MacLeod som är rättsmedicinare i Skottland, men någon rättsmedicin är det inte med och ibland undrar jag om boken handlar mer om Rhonas kvinnliga assitent än om Rhona själv. Dessutom är det inlagt ett helt omotiverat naturscenario som jag gissar är med endast för att kunna filma lite natur, om boken nu skulle blir film vill säga. Slutet är fragmentariskt precis som att deadlinen stått i dörren och väntat på att rycka till sig manuset. Nej Dukike,(som rekommenderade den) bara för att det är en kvinna i huvudrollen och en kvinlig författare som skriver hårdkokt behöver en bok inte vara bra........

Antti, Gerda : Ungjävlar *** Det är nånting konstigt med Gerda Anttis böcker. Jag gillar dem inte men ändå läser jag dem. Som den här boken, den var inte särskilt bra tyckte jag medan jag läste den, men likväl sätter den igång en del tankar. Hon skriver lugnt och avmätt och lite släpigt men så lyser det till med åsikter och meningar som får en att häpna. Snacka om att våga skildra sånt som ingen annan vågar. Vanligt äldre folks tankar och känslor.....och framförallt äldre kvinnors tankar och känslor. Och så har man läst boken och de var ju bra novellerna ju......

Auster, Paul :Resor i skriptoriet ** Faktiskt, Auster får bara två stjärnor idag. Vem trodde att det nånsin skulle hända? men den här boken var helt enkelt urtrist. Faktiskt var historien i historien, den om krigen i det okända landet, bättre. Jag minna knappt heller de personer som skulle dyka upp från Austers tidigare böcker. Hela tiden väntade jag, ja på vadå? Godot eller.......Vladimir och Estragon, nu förstår jag er ännu bättre......nej skämt åsido, jag förstod minimalt........

Auster, Paul: Dårskaper i Brooklyn**** Auster Auster Auster! Alltid är Auster Auster. Alltid skriver han en riktigt rejäl historia, alltid värd att läsa. Så även denna gång. Ett plus för bokens layout, den kändes som en av de gamla böckerna jag hittade längst in i bokskåpet när jag var ung. Gedigen med andra ord........Personer som stiger upp från bladen och lever.........Härligt!

Axelsson, Majgull: Den jag aldrig var *** Åter en besvikelse......jag tillhör ju dem som läste Axelssons reportageböcker när de kom...och jag brukar säga att man kan läsa bara en av de böckerna per årtionde, så länge tar det att återhämta sig från de skakande skildringarna. Helt suveräna.
Men med skönlitteraturen är det sämre. Resan till Nifelhejlm är bra och så även Aprilhäxan, men den här var faktiskt tråkig. Greppet att låta samma person leva två olika liv beroende på sina handlingar är iofs intressant, men jag känner avsmak för hela historien. Fast intressant kan ju vara att båda är samma människa även om de handlar olika, ja det är nästan så att den som valde det goda lider mer.......sensmoralen ger inte människorvärdet så mycket råg i ryggen, en lite farlig glidning tycker jag. Men läs den själv och tala gärna om vad du tycker om det jag just skrivit, läser du den inte ter det sig nog ganska obegripligt men vem är jag att avslöja en bok sådär rätt upp och ner???

Bernuth, Christa von: Då blev du tyst ***(* )Ännu en bra bok av den tyska deckarförfattarinnan. Slutet blev lite virrigt tyckte jag, därav den inte fulla fyran. Men innehållet var bra och tänkesättet hos författaren rätt, enligt mina bedömningsgrunder. För det måste var rätt av en tyska att skildra något av krigets fasor utan förskönande omskrivningar. Insprängt finns en hel del psykologi också. Och mördaren var sällsynt osmaklig hela tiden.......även om h*n hade sina skäl.......

Bernuth, Christa von: Rösterna***(*) Den här deckaren var riktigt bra. Den höll spänningen ändå till slutet och handlade om en tysk internatskola, bara det är ju lite exotiskt. Slutet var faktiskt lite förvånande och jag förstår att det kommer att göra sig bra som film........vilsna flickor och självsäkra gossar, har man hört det förut? Ibland vill man bara kräkas...och dessutom manipulerande vuxna vilket gör saken bara värre.......men den var välskriven och jag blev nyfiken på författaren......bara det borde gett en full fyra iofs....

Dai, Sijie : Di-Klompexet *** En märklig bok som jag nog inte skulle ha läst ut om det inte varit så att den rekommenderats av min favoritboktipsare Yukiko Duke. För i början var den jättekonstig men sen tog den sig och hade trots allt sina poänger. Särskilt om man gillar litteraturvetenskapen och dess klassiker för det är trots allt lika kul varje gång man känner igen citat från Mörkrets hjärta, Madame Bovary och Processen. Och sen känner man ju hela tiden igen alla dessa saker som skrivits om Kina under och efter kulturrevolutionen........men den var ändå inte på långa vägar värd en fyra.....och att Dai Sijie är en man kan man förstå utan att veta det när man läser boken med sina freudianska anspelningar på sex hela tiden.......kanske något som varit kvävt i kina och som nu får uttryck i böckerna därifrån......
Hans förra bok,Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan var helt klart bättre och gav också mer utifrån hur livet levdes under kulturrevolutionen. Det var också därför jag så gärna ville läsa den här, men nej......nånting fattades för att göra den riktigt läsvärd.......

Delillo, Don: Vitt brus**** Den här boken är från 80-talet men känns trots det helt tidsenligt, konstigt nog. Den är väldigt bra skriven, en sån där stil som jag gärna skulle ha själv om jag skrev. Jag njöt av att hitta ord som jag inte riktigt förstod, den var alltså aningen för svår för mig och när hittar man en sån bok bland alla deckare som väller över en........En angenäm upplevelse med andra ord. Slutet var dock väldigt överdrivet och konstigt och så vidare. Redan 1986 skrevs alltså böcker för att kunna passa in om de ev. skulle filmas. Känns det som. Och egentligen var det inget slut alls om jag tänker efter. Mer en början som höll på hela boken. Men vinklingen var fascinerande. Lite dystopisk om jag tänker efter.........

Didion, Joan: Ett år av magiskt tänkande **** Omtalad omskriven hyllad bok. Och den var värd sin uppmärksamhet. Någon har vågat och lyckats skildra sorgeåret och hur förvirrad det gör en. Joans make dör och fragmentariskt väller det tankar ur hans hustru Joan. Intressant är hur donationsförfarandet sköts, ringer man verkligen till anhöriga för att fråga om organ? visst är det personliga mötet viktigt i såna här fall? Jag vet inte riktigt varför Joan har skrivit boken, jag tänkte att det kanske var för att rättfärdiga att hon inte donerade organen (vilket skulle ha inneburit endast ögonen enligt hennes sätt att resonera) men eftersom hon inte nämner det sedan förkastade jag den tanken. Boken skulle kanske, rent stilistiskt ha vunnit på att vänta nåt år med att skrivas, mellan raderna anas hela tiden chocken över makens död, men å andra sidan är det kanske det som gör den så naken och utelämnande. Å andra sidan har den ändå en slags distans, Joan kommer aldrig riktigt nära vilket kanske visar att hon är författare till professionen.

Diski, Jenny: Främling på tåg *** Diskis första bok var en klar fyra men den här höll inte det måttet. Kanske för att det var en sådan hyllning till rökningen och tågens rökkupéer, kanske är jag så fördomsfull att jag inte tycker om när någon beskriver sin last med en sådan njutning? vad vet jag....Eller så hade jag för höga förväntningar helt enkelt. Stilen är densamma och det gör boken läsvärd men innehållet......nja jag gillar isen bättre.....Sen avskyr jag att åka tåg så kanske det också spelade in......

Diski, Jenny: På tunn is - en resa till antarktis**** Årets första bok blev något av en höjdare, den var helt klart väldigt bra. Den är två böcker i en, en inre resa och en yttre resa. Beskrivningarna av djuren på Antarktis är otroligt bra beskrivet och till det kommer författarens barndomsupplevelser. Det står att den handlar om författarens vistelser på olika psykiatriska kliniker men det är en liten del av boken. Jag kommer genast att försöka låna nästa bok av Diski, den handlar visst om Afrika. (nej det är visst Amerika, sorry!!!)

Fredrickson, George M: Rasism, en översikt **** En otroligt intressant bok som jag köpte på rea på Ikea i somras. Det är en jämförelse mellan den moderna rasismens två huvudformer - vit överhöghet och antisemitism (jag citerar från baksidan av boken) Och den var bara så bra. Det går inte att på några rader tala om innehållet, man måste bara läsa den för att få en bild av vad rasismen egentligen innehåller för komponenter. Boken Utrota varenda jävel av Sven Lindqvist kompletterar verkligen den här boken. Läser du den bör du även läsa den här för att få en klar bild. Här får man en klar historisk bild över det skeende som ledde fram till rasåtskillnaden i USA, antisemitismen och apartheid i Sydafrika. Men när man läser den snuddar tanken också vid mobbing och främlingsfientlighet överhuvudtaget. Läs den, du kan bara bli klokare.......

Gallego, Ruben : Vitt på svart ***(*) En bok som jag bara ryckte från hyllan, med en svag känsla av att ha hört talas om. Och den grep tag. speglar en handikappas pojkes situation i Sovjetunionen och hans liv på barnhemmen. Man ryser men fascineras av livsviljan och stilen som sveper över sidorna. Lite fragmentarisk för att få fyra stjärnor men 3,5 är ju också ett bra betyg. En bok som gör en tacksam för att man bor, och har bott, i västvärlden.......Hade jag bott i sovjetunionen hade jag knappast upplevt min 2årsdag........

Gavalda Anna: Tillsammans är man mindre ensam *** Boken som har sålt näst bäst i Frankrike, efter Da Vinci koden.......och mycket omskriven.......och ganska tjock......och tillgänglig i kiosken på NUS (norrlands universitetsjukhus) när jag glömt ta med mig en bok. Tja, varför inte slå till på en sån bok? och visst, jag förstår mycket väl att den sålt bra i Frankrike, den innehåller väldigt mycket av Frankrikes själ, även den själ som man som kommande utifrån betraktrare tror ska finnas i landet. Det vävs in händelser och företeelser som speglar nutidshistorien mot en bakgrund av den konst och mat som alltid betecknar landet. Och nånstans finns fortfarande aristokratins överlägsenhet kvar trots 1789 års halshuggningar.........Och att ungdomar ska leva en period i bohemisk idyll är väl självklart, eller hur? att det sen visar sig vara en chimär är väl också helt ok........eller hur?
Boken var Frankrike, helt klart, men att måsta tvinga ner en vit flicka i ett slags makabert tillstånd för att få in henne i de svartas värld, nja.......fast iofs kan det ha varit ett otroligt subtilt sätt att skildra de svartas villkor, kom jag just på......skickligt gjort i så fall. Rasismen är ju en väldigt vital del av Frankrikes själ nu för tiden så den pusselbiten saknade jag annars......

Henriksen, Levi : Snö ska falla över snö som fallit **** I Norge fick den här boken pris som årets bästa roman 2004 av de norska bokhandlarna. Och det var den sannerligen värd. Jag läste den med stort intresse, både för språkets skull men också för att den är så helt klart annorlunda mot allt som jag läst de sista 30-40 åren. Varför? Jo, Dan, mannen som återvänder efter sina två år i fängelset för narkotikabrott, har tillsammans med sin bror Jakob växt upp i en pingstvänsfamilj. Hans far var pingstpastor. När jag förstod det suckade jag och väntade bara på att denna pastor skulle ha uttnyttjat pojkarna sexuellt och eller misshandlat deras mamma och eller varit notoriskt otrogen och eller supit sig full efter varje möte. Men inget av detta händer. Nej i stället visar sig pappan vara en helt vanlig pingstvän som under vissa perioder jobbar i skogen för att familjen ska få ha det varmt och skönt på vintern. Ja hela barndomen är innesluten i denna värme från husets alla kaminer. Den religiösa uppväxten har inte gjort Dan frälst i pingstvänsmening men en förmåga att inte be om ursäkt för att ropa till gud och jesus när det yttersta verkar närma sig präglar hans vuxna liv. Helt otroligt! Detta skulle aldrig kunna hända i en svensk bok. Och mycket riktigt kallar också Dagens boks recensent Dans föräldrar för frimicklare, ett skällsord för pingstvänner. Något Henriksen aldrig tar i sin mun. Och inte har behov av att göra heller. Modigt! Mycket modigt! och det ger den fjärde stjärnan........Jag efterlyser fler modiga författare som vågar skildra kristendomen lika positivt som man skildrar andra religioner......Vi har väl trots allt religionsfrihet i det här landet??

Hoffman, Corinne: Resan tillbaka till den vita massajen:**(*) Har du läst de andra två böckerna om den vita massajen kan du läsa den här också. Då känner du igen en hel del och får en jämförelse mellan då och nu. Utvecklingen har pågått även i Kenya. Men har du inte läst de andra böckerna, avstå! Den här boken är ju trots allt bara ett sätt att mjölka ut det sista ur historien: Ja kanske kan det efter tre böcker och en film bli en bok om när dottern återvänder men det kan inte bli förrän om tidigast fyra år när hon är myndig, och knappt då eftersom hotet om omskärelse vilar tungt över henne......

Holm, Gretelise: Ömorden** En deckare som var så pass att jag ändå läste ut den. På nåt sätt gillade jag mördaren, eller förstod den i alla fall. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt.

Holmberg, Bo R: Uppviglaren *** Femte boken om Morell & co från Bredbyn! Och det är alltid lika roligt att läsa dessa böcker. Är det bara för att jag känner igen mig eller är det nåt annat? jag vet inte men jag har läst alla fem och har köpt alla fem och rekommenderar alla fem hela tiden.......så läs! har du inte läst nån ska du såklart börja med Liemannen, den finns dessutom i pocket.....

Holmberg, Stefan: Den spikraka vägen *** Fortsättningen på Lev och må lille far. Den här boken var bättre tyckte jag. På nåt sätt hade den rakare marknadsföring, den handlar om en uppväxt punkt slut. Jag kände igen mig i massor och det är ju ett plus..
Connelly, Michael : Poeten ***(*) Javisst, en riktigt bra deckare av författaren till Blodspår, som visserligen var ännu bättre. De poetiska inslagen var ju trevlig läsning men i övrigt var ju mördaren ett as och boken knappast uppbygglig läsning. Connely är ju en deckarförfattare som inte bryr sig om samtiden utan om morden, en klassisk skrivare alltså. Och ibland kan det ju också vara avkopplande. Den här boken följs av Fällan, som nyss kommit ut, och den läser jag så småningom, eftersom den hör ihop både med Poeten och Blodspår....men visst, Poeten inbjuder till sträckläsning och historien var klurig men lite väl osannolik, så en full fyra blir det inte. Ett tips är dock att satsa på att läsa alla tre böckerna, men läs då Poeten och Blodspår först. Allt vävs visst ihop i Fällan (enligt min man som läst alla tre och som tyckte Poeten var såååååå bra, karlbok??? :-)).

Housden, Maria : Flickan med de röda skorna*** Den här boken handlar om hur en treårig flicka dör i cancer. Såna här sanna historier kan ju ofta bli väldigt melodramatiska, men den här boken hade vissa kvalitéer, den var t.ex välskriven, det märks att Housden faktiskt är författare och har skrivit sin egen historia på ett litterärt sätt. Vilket gör att boken är mycket intressantare att läsa. Sen tar hon upp frågan om livet efter döden på ett lite ovanligt sätt, inte bara, nu är hon i himlen utan författaren söker i ett vidare perspektiv, på ett ärligt sätt. Själv är jag skeptisk till reinkarnation men i den här boken finns det händelser och skeenden som får en att fundera. Samtidigt som det är uppenbart att det kan vara ett sätt att hålla kvar den som dött i ett liv där den inte längre hör hemma, att acceptera att det som skett har skett.
Sen skriver Housden några väldigt tänkvärda och framförallt ärliga ord " Jag visste att det hade funnits en tid i mitt liv när jag inte alls tänkte på smärta och lidanden - varken min egen eller andras. Jag hade trott att folk själva bidrog till att dra på sig alla möjliga problem. Jag hade känt mig överlägsen och ansett att medkänsla handlade om att tycka synd om dem som inte hade lika perfekta liv som mitt eget." Oj så många människor jag mött som tänkt så, utan att naturligtvis säga det högt. Dessa människor ifrågasätter ofta nånting man gjort, underförstått, hade du gjort på ett annat sätt hade du inte varit sjuk... Och jag har även hört en kvinna säga: vad är det som gör att vissa råkar ut för allt möjligt hela tiden? och andra (underförstått jag själv) inte gör det? Om orden Ödmjukhet och Välvilja var mer utbredda tror jag inte att såna tankar skulle florera som de gör. Den som sa det fick sen ett sjukt barn, jag skulle tro att hon nu förstått vad ordet Slumpen betyder.
Jag sträckläste boken och blev faktiskt tårögd flera gånger, men kände mig konstigt nog stärkt när jag läst ut den. Kanske blev jag lite mer ödmjuk och tacksam inför det jag har.......och kan njuta ännu mer av Livet och Våren.

Indridason, Arnaldur: Mannen i sjön*** Den här boken var helt ok men inte mer. Indridasons första två böcker handlade mer om Islands natur och den här handlar mer om dess politik, och jag föredrar det som skildrar naturen. Det var exotiskt men inte den spionpolitik som skildras här och som är sig lika i alla länder. Och så detta Stasi, gör alltid att man ryser.......

Jungersen, Christian: Undantaget****(*) Ännu en otroligt bra bok! Tjock men jag sträckläste den på en och en halv dag. Och den var verkligen värd att läsa. Den recenseras som en bok om mobbing och ok, det är det. Författaren har verkligen lyckats och javisst, när jag söker på Google hittar jag genast rubriken: jag har också varit utfryst. Vilket jag förstod när jag läste. Ingen som inte varit utsatt kan förstå det subtila i utfrysningens mekanismer. Nu får man se detta från olika vinklingar vilket är intressant plus att ämnet folkmord också speglas vilket det också är intressant. Att det inte blev en femma beror på att boken trots allt är lite rörig. Nånstans blir det ändåtvå böcker i och med att den dessutom i stort sett också är en deckare och skulle kunna filmas så och slutet.......naturligtvis tillrättalagt för deckargenren. Nej det störde mig en aning. Men å andra sidan är det ju så nu för tiden att det måste till spänning för att förmedla nånting. Och om det får folk att läsa den här boken och lära sig nånting om mobbingens fruktansvärda konsekvenser så är det ändå ok för mig. Om boken hetat "mobbing på en arbetsplats" hade inte många läst den. Ett plus för diskussionen om ondskan. Ett minus för händelserna i Afrika som både skildrades och inte.......Människorna är verkligen otroligt väl skildrade och det är för väl att boken är så omfångsrik, annars hade vi inte fått veta ens hälften........

Jungstedt, Mari :Den inre kretsen *** Jungstedts böcker är läsvärda eftersom man vill sträckläsa dem. Den här historien var väl aningen skruvad så det är tveksamt om den är värd tre stjärnor, men ok, jag ville läsa ut den på direkten så det talar väl för att den var värd det.........Lite mindre Gotland än vanligt kanske men men........

Juslin, Emma : På barrikader av glas **** Efter att ha läst början av det första kapitlet i den här boken tänkte jag ge upp, eller hör här: Väckarklockans brölande prrrr ekar mellan väggarna som pistolskott vid en skenavrättning Jag ryste! skulle den fortsätta med metaforer i samma outhärdliga töntiga stil så ville jag då inte läsa vidare. (Det som fick mig att fortsätta var blott det faktum att jag börjat på och genast avslutat tre böcker på raken, en var jätteskum och två hade jag läst förut kom jag på efter ett tag. Meningen i en av dem "hon var den första som bar herrbyxor" eller nåt sånt fick mig att vakna upp för vem kan glömma en sån mening???)
Nåväl, jag fortsatte och blev mer och mer fascinerad. Jag fascinerades av språket, dialogerna och tankedialogerna, precis vad en femtonåring skulle kunna säga och tänka i dag. Reklambudskap blandat med mumintroll och ett visst mått av djuraktivism, allt som rör sig i en ung människas huvud, sagor påverkan engagemang....... Författaren kommer från Finland, och berättelsens jag är tvåspråkig. Några meningar är på finska och man fattar inte ett dugg av det men det liksom gör ingenting. Och boken är genuint finsk i sitt uttryck. Juslin har naturligtvis skrivit den på svenska men det finska finns kvar och ingen har petat i det. Alltså markerar eleverna där på gymnasiet, de räcker inte upp handen, de har hissa och matta och psykka, inte.......ja ni fattar. Och de har samma problem som tjejer i övriga västvärlden. Jag känner till viss del igen mig från min egen tonårstid för över 30 år sen. Känslan av att världens skuld vilar på ens axlar t.ex Dock var anorexi och bullemi okända begrepp på den tiden, tyvärr inte numera. Boken ger inga direkta svar men en slags öppning........Den var helt klart bra! Borde kunna platsa som en bok för ungdomar att läsa, om de läser mycket vill säga. Annars kanske den fastnar och blir facit för livet och då tror jag att den kan göra mer skada än nytta. Men å andra sidan är ju många ungdomsböcker så mörka att man trevar efter ljusknappen när man läser dem.......:-)

Kangas, Thomas: Ockupanterna **(*) En riktigt bra thriller med nutidskänsla, men skulle det verkligen kunna hända? boken innehöll en oklarhet på slutet vilket drog ner betyget, men annars spännande och välskriven.

Kieri, Katarina: Vem vågar sommaren? **** Vilken bra bok! jag sträckläste den. Innehållet är bara så bedövande vackert skrivet, så enkelt men ändå så.........kraftfullt. Formatet på boken är perfekt och typsnittet för tankarna till äldre böcker som jag slukade som barn. Det är Kieris debut och jag kommer att hålla utkik efter nya böcker av henne.
En sak som är otroligt fascinerande är likheten med Linda Olssons bok Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Hur kan två böcker vara så lika och ändå så olika? Likheten är handlingen, ensam kvinna kommer till öde hus och lär känna äldre kvinna som hon får en sällsynt kontakt med. Den äldre kvinnan är excentrisk i någon mån och är med ändå till slutet. Kvinnan som kommer till huset flyr från sitt förflutna och hittar i viss mån tillbaka. Skogen har en viss plats i berättelsen. Så likt! jag finner det omöjligt att någon läst den andras bok och då drar jag slutsatsen att här finns ett mönster, svenska kvinnor längtar efter en modersgestalt, en fri vuxen kvinna att anförtro sig åt. Det är mer uppenbart i Olssons roman, medan Kieris å andra sidan innehåller fler personer och ett vanligare liv.
Skulle jag välja mellan någon av böckerna blir det Kieris, där är språket mer komprimerat. Med färre ord skildrar Kieri en utsatt kvinnas ångest. Less is more kan man säga i det här fallet.

Krakauer, Jon : In i vildmarken ** Tunn luft av samma författare var så bra att jag beslöt mig för att läsa även denna. Men blev besviken. De Jack London inspirerade drömmande unga män som flyr ut i vildmarken tilltalade mig inte alls. Jag fick en känsla av att författaren skrev boken bara för att få ägna 15 sidor åt ett av sina egna hisnande klätteräventyr.............

Krusenstjerna, Cecilia von : En spricka i kristallen: ** Omtalad bok skriven av Gyllenhammars dotter. Stackars rika flicka med frånvarande far och hispig mor. Blir inte sedd och flippar ur. Kul? Inte alls........

Larsson, Stieg : Män som hatar kvinnor **** Javisst blev det en fyra för den här boken. Ett intressant sätt att närma sig Harriets öde. Boken var tjock men höll faktiskt hela vägen.....

Lauck, Jenniefer : Visa mig vägen ** Varför varför varför läste jag ut den här boken? Den var så dålig att jag ryser. Ett enda långt medömkande med sig själv som mamma och försök att skylla det på sin uppväxt......nej, det här måste ha varit ett sätt att suga ut det sista ur Blackbird framgången.....Blackbird var ju en väldigt bra bok, såhär skrev jag om den : Jennifer Lauck: Blackbird**** Först var den här boken en trepoängare, men sen sov jag på saken och vips var den en fyra! Varför? Jo, när jag vaknade tänkte jag direkt på den, och det var främst de detaljerade men lågmälda beskrivningarna av de sista åren med mamman som etsat sig fast. Det här boken är en överlevandebok, som så många andra böcker, (Pojken som kallades det osv) men med den skillnaden att här smyger sig utsattheten och övergivenheten på, på ett annat sätt. Det låter inte så farligt när man läser men vid närmare eftertanke får man ändå kalla kårar. Skickligt skrivet med andra ord! Jag ser verkligen fram emot uppföljaren!
och uppföljaren Som stilla vatten var nog också klart godkänd,såhär skrev jag om den: Lauck, Jennifer: Som stilla vatten *** Fortsättningen på Blackbird var inte lika bra som föregångaren. Just Blackbird har jag rekommenderat till många i genren "min olyckliga barndom och hur jag överlevde den" just därför att Blackbird var så osentimental och öppen, jag fick ingen känsla av att den dolde nånting väsentligt. Men med Som stilla vatten var det helt annorlunda, här liknar den mer andra böcker i samma genre, den kändes tillrättalagd i vissa avseenden. Trots det var det intressant att läsa om Jennifer Laucks fortsatta öden och jag blev glad när det ordnade sig till sist. Har du läst Blackbird bör du nog läsa den här också......men den här!
 nej nu måste Lauck sluta älta sitt eländiga liv och ska hon fortsätta som författare bör hon skriva om nånting helt annat, om inte annat så för att skydda sina barn.......Det hon skriver om nu gör hon som sagt inte bättre och bättre utan det går åt andra hållet........

Liffner, Eva-Marie: Imago **** En historisk kriminalroman, precis som Liffners förra bok Camera. Den var också ganska bra och hade en katt som dök upp hela tiden. I det här är det en skabbig hund som får vara den animaliska sidan om man säger så. Boken avspeglas i tre olika tidsepoker och är sällsynt välskriven, med meningar som är helt unika i alla sin enkelhet. Den är liksom både komplicerad och enkel den här boken, läs den så förstår du vad jag menar.....

Lindqvist, Birgitta: Där ingen kan nås *** Läs den här boken, inte för den "relation av svek, svartsjuka och hat -- ett mörkt passionsdrama" (citat adlibris) som den innehåller, utan för dess insikt i hur Kina var mitt under brinnande kulturrevolution. Där ligger bokens styrka, inte i historien om en naiv kvinnas isolering i en främmande stad och en upplösning 12 år senare som snarare förtar intresset än löser upp knutar som alla tänkande läsare anat ganska omgående. Annars skulle den fått en fyra, men men.
Både mor och dotter (se nedan) är fascinerade av Marguerite Duras, något som faktiskt kändes bra att läsa om, när man nu som jag gjorde, läste bådas böcker i samma veva. Igenkänningens glädje kallas det kanske......
Men som sagt, Kina är intressant nu, "hett" kanske man kan säga och den här boken gör bilden lite tydligare, blotta tanken att folk citerar Maos skrifter vid stoppljusen ger ju vissa insikter om hur stämningen var under kulturrevolutionen.......

Lindqvist, Elin: Tre röda näckrosor **(*) Elin Lindqvists bok Tokyo natt tyckte jag ganska bra om, men den här boken kändes mer som ett experiment. Det är två parallella handlingar, helt skilda från varandra, den ena utspelas i Japan och den andra i Vietnam. Man förstår ju genast att de kommer att flyta ihop på slutet men jag tror att boken skulle ha vunnit på att vara som andra böcker jag läst, att man får läsa slutet först och sen i återblickar får se vad som lett fram till början dvs slutet. Men iofs, de två historierna är så väsensskilda från varann att det kanske inte skulle ha gjort saken bättre. Det jag känner efter att ha läst boken är att skildringarna från Japan hade jag velat läsa mer om och att skildringarna från Vietnam lämnade mig ganska oberörd. Och är det så här människor möts i detta vårt globala samhälle? Jag tror att det är det Lindqvist vill skildra. Gemensamt med sin mor (se ovan ) har hon tydligen fascinationen över Marguerite Duras, hon nämns i boken.

Looft, Helena : På dina murar *** Den här boken var så pass bra att jag genast skickade efter författarens två tidigare böcker. Den var tunn och snabbläst men trängde in och bäst av allt, slutet hade ett slags hopp....

Läckberg, Camilla : Stenhuggaren*** Faktiskt så gillade jag den här boken.....jag gillade upplägget med två parallella handlingar, de var dessutom lätt att avgränsa från varann genom att den äldre historien var väl uppmärkt med årtal och allt. Språket var lätt som en fjäder, inga krångligheter alls och lite medicinsk allmänbildning kom det med också på ett hörn. Samhällets subgrupper kan aldrig få för mycket uppmärksamhet. Och vad läser folk nu för tiden? jo deckare, så det passar ju bra att få med lite sånt också. Kanske att det helt enkelt hände lite för mycket.......men det var i alla fall rejält spännande där ett tag så den får sina tre stjärnor innan den tog slut. Början var dock väldigt intetsägande så det gällde att komma sig en bit för att inte ge upp......

Malmsten, Bodil:Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig *** Ett lite originellt grepp att ge ut sin blogg i bokform, men bra. Särskilt om man som jag har läst Malmstens blogg ett längre tag men inte lika länge som den period boken omspänner. Men minst lika bra som innehållet är utsidan, boken är helt enkelt vacker med bokmärke i form av sidensnöre och allt. Men gummibandet förstår jag mig inte på alls.......Nåväl, vill man ha en bok med handling och historia och gåta och/eller kärlek är det här naturligtvis inget att läsa, men vill man ha underfundiga tankar i sakta mak så är den helt ok. Eller läs Malmstens blogg vettja

Mazetti, Katarina : Familjegraven ** Nej nej nej, Grabben.....var ju helt lysande men den här verkar vara mest en klagosång över den Olycklige Bondens Taskiga Ekonomi och Arbetsförhållanden eller hur man lyckas bli med barn gång på gång i detta preventiva samhälle......Ett bra försök och säkert med mycket sanning i men jag fick liksom bara ett tryck över bröstet och ville skicka prospekt på omskolning till bonden i fråga, kvinnan bör dock jobba kvar eftersom hon ju har mitt drömyrke!!

McCall Smith , Alexander : Kalaharis skrivmaskinsskola för män ***Alltid lika trevlig är en bok av McCall Smith. Så även denna. Att läsa något bara bara för avkoppling och trevlig samvaro med författaren och hans gestalter, det måste man unna sig för att må bra.....och så är den här boken......en mysig må bra bok som dessutom innehåller en hel del humor hör bara: Hon berättade för henne om barnen: om hur Motholeli hade mobbats och hur Puso hade gått igenom en ganska bersvärlig fas: " Pojkar har sådana perioder", sa Mma Boko. "De kan vara i femtio år." Hahahaha, säger jag bara!.......Vad säger du!?? ;-) Beror kanske på om du är kvinna eller man.......:-)

McCall Smith, Alexander: Filosofiska söndagssklubben *** Nja, vad säga om att Damernas detektivbyrå flyttat till London? Ingen lyckad flytt direkt tycker jag. Här är författaren helt klart influerad av Agatha Christie, den gamla damen som löser gåtor. Och även influerad av sina filosofiska tankegångar som den gamla damen förmedlar. Det är iofs intressant men inte så vanligt nuförtiden med den sortens moraltänkande och det av förklarliga skäl, vem vill lyssna? Ändå är det det och endast det som ger boken behållning. Själva historien haltar betänkligt och verkar skriven mest för att kunna filmas, som så mycket nu för tiden. Nä tacka vet jag den afrikanska upplagan.......

McCall Smith, Alexander: Vackra flickors lott *** Som vanligt en rar och okomplicerad bok, dock med mindre Afrika i sig än föregångarna. Men man vill liksom bara läsa mer ur dessa böcker, kanske för att de är så mysiga som Ester, som jag lånade boken av, sa.......Det är rätt ord, mysiga!!! Sånt behöver man läsa ibland också......

McEwan, Ian : Lördag ***** Det är alltid spännande innan man ger en bok 5 stjärnor, men jag kände att fyra stjärnor blir för lite och varför knussla med paranteser? Lördag får full pott, och varför? Jo den är utmärkt skriven som vanligt, McEwan skriver hela tiden meningar som är så självklara när man läser men de har säkert kostat en hel del tankemöda. "Ett hörn av verkligheten sett ur ett temperament" stämmer så oändligt väl på den här boken. Och gillar man poesi och litteratur får man en del av det också. Det enda som jag inte riktigt kände för och som skulle ha kunnat ge en (*) var dessa kirurgiska och medicinska termer. Ett tag kände jag mig förflyttad till Cityakuten med dr Pratt som medhjälpare, men det är kanske också symptomatiskt, nånstans finns det alltid stereotyper, varför skulle de inte komma in i samtidslitteraturen likväl som i såporna? Ska du läsa en bok i vår, varför inte den här?

Oates, Joyce Carol: Djur**(*) En liten bok som inte gjort så stort väsen av sig, och jag kan förstå varför. Den är faktiskt lite äcklig den här boken, påminner om Tartts Den hemliga historien och faktiskt även om Rösterna av Christa von Bernuth, se nedan. En tröst är att de fick vad de förtjänade i den här boken. Men sorgligt att läsa om hur ondskan hela tiden kan manipulera och hur vuxna människor struntar i att ta sitt ansvar och vara just vuxna inför vilsna ungdomar.Kanske är det det som händer i dag när så många ungdomar, framförallt unga kvinnor, mår dåligt. Deras förebilder, de vuxna kvinnorna, tar inte sitt ansvar utan lever i sin omogenhet bara ut sina lustar hur som helst och ger ingen stadga till det uppväxande släktet. Något som männen gjort i alla tider men nu även kvinnorna.

Olsson, Linda: Nu vill jag sjunga dig milda sånger **** En mycket omskriven bok som jag bara hittade på Ny! hyllan på mitt bibliotek. Kan man kalla en bok finstämd så är det här en finstämd bok. Om vänskap mellan två kvinnor som långsamt får förtroende för varann och sen vågar utelämna sina livs svårigheter för varann. Sådär som man önskar att det kunde gå till IRL och inte bara i fiktionens värld. För den välvilja dessa kvinnor visar varann är ju ytterst ovanlig nuförtiden. Dessutom innehöll varje kapitel en diktstrof i början, tyvärr missade jag att det fanns hänvisningar till varifrån de var hämtade längst bak i boken. Men ett tips är att titta där vid varje nytt kapitel så får du veta lite om dikterna också...... Även titeln kommer från en dikt...

Patterson, James: Smekmånad*** En riktigt romantisk thrillerkomedi om jag ska prata filmspråk, vilket jag iofs kan eftersom den tydligen ska bli film. Korta kapitel och rasande tempo gjorde boken riktigt läsvärd Som film är den säkert ännu bättre. Kvinnan som mördar sina män och agenten som ska stoppa henne = de faller för varann såklart...........Sött och bestialiskt om vartannat.....

Picoult, Jodi :Allt för min syster **(*) Hur är en bok som fram till sista sidorna är en fyra, och sen slutar som en 2,5????? jo den har ett uruselt slut.....en bok som kunde ha tagit upp den otroligt svåra frågan om dödshjälp och donation av organ från levande givare, blev ingenting till slut, ingenting. Länge tänkte jag hiva över den till andra sidan sängen så min man fick läsa den, men nu....icke!!! Synd! för den var lättläst och roligt skriven......

Ringqvist, Lena: Som en tjuv om natten **(*) Det här är en bok som jag kanske kunde ha skrivit en del av själv. Inte allt naturligtvis, min familj var inte religiös på det här sättet även om mina föräldrar gick till bönhuset ibland. Men jag växte upp inom en kyrklig rörelse och känner igen mycket av resonemanget i boken, trots att det är mer tillspetsat än det jag var med om, det handlar ju också om Livets Ord. som ju är en mycket mer extrem rörelse än den jag växte upp i.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om boken.....nån höjdare var det definitivt inte. Den var lite rörig och bitvis ansträngd på nåt sätt, men titeln visar ju på en företeelse som fanns även på min tid. Trots att Ringqvist är 13 år yngre än mig själv och har levt i nästan en annan generation så har hon ändå upplevt just detta uttryck Som en tjuv om natten på samma sätt som jag gjorde. Dvs ångestfyllt. Och det är väl som när man har hårda regler i skolan, de barn som inte skulle behöva lyssna tar till sig dem och blir ännu mer oroliga medan de som borde lyssna skiter i dem.......
Jag tror att det sätt som författaren bearbetar sina traumatiska upplevelser är fruktbara och skulle kunna användas av många med liknande erfarenheter. Dock vet jag inte om svaret är att förbjuda barn att ta del av religion överhuvudtaget. I såfall kanske barn lika väl borde slippa ha föräldrar som skilda och bråkar och har missbruksproblem och är hårda med sina barn också......... Något som jag tror har skadat författaren i lika hög grad.......Och eftersom himlen inte finns på jorden så är det inte möjligt, tyvärr.

Sánchez-Piñol Alberto: Kall hud **(* ) Så här är det, en man kommer till en ö för att vakta den. Där finns en fyr och en fyrvaktare. Natten kommer och en hel hop grodmonster anfaller vaktarens lilla stuga. Efter det blir han insläppt i fyren och varje natt kämpar de båda männen mot grodmonstren, vars blå blod flyter för deras kulor. I början fascinerades jag och anade nån slag filosofisk tanke bakom alltihop, men sen blev det mest våldspornografi av det hela. Och en form av diffust kvinnorförtryck som författaren säkert aaaaaldrig skulle godkänna.det var ju ändå bara ett grodmonster......... Den tredje stjärnan blir för språket, den karga ön beskrivs på ett inträngande sätt som berikar historien........
Den jämförs med Conrads Mörkets hjärta och visst, afrikanerna i den boken betraktades väl med samma ögon, men ingen kommer någonsin att säga: din kalla hud som man säger ditt mörkrets hjärta.........så jämförelsen haltar.......är det här en bok i skräckgenren tro.........i så fall är skräckgenren inget för mig vilket jag iofs redan visste........och slutet :-(............nej den var inte bra.........trots att Yukike Duke rekommenderat den.........

Skugge, Linda: Ett tal min systers bröllop **** Jag trodde aldrig att jag skulle ge en sån här bok en fyra. Men jag kan inte låta bli att göra det!!! Den är helt galet bra! Orden bara trillar ut från sidorna och desperationen blir värre och värre.......Jämfört med Tusen skärvor tillit är den ljusår bättre, även om den är inom samma "genre", vad den genren nu kan heta. Hon skriver ju BRA Skugge! och här finns också stråk av samtidsroman som i dessa rader, rykande aktuella:
Fredrikas filippinska barnflicka brukar passa barnen när de är sjuka. Fast det är Fredrika som vabbar, men hon är alltid på jobbet. Hon tror att det funkar så, för "vaddå barnen är ju sjuka ju och då ska man anmäla det". Vi har bråkat en massa om detta också. Trots att hon jobbar på vänsterpartiet tror hon att man får vabba trots att man samtidigt är på jobbet och får lön.
Jag gillar författare som VÅgar skriva som det faktiskt är även om ingen annan har en aaaaaning om det.....dvs ingen politiker......
Kopplingen till Sylvia Plath är jag tveksam till, jag har inte bestämt mig om det tillförde historien nånting alls. Det är naturligtvis Skugges intention att visa kvinnans ansvar att ta hand om sina barn, även under vidriga omständigheter vilket jag helt håller med om. Och kanske hon menar att man ska ha de åsikterna även om man faktiskt är konstnär och även om man är orättvist behandlad gentemot MANnen, (konstnär eller inte), så är det barnen som är viktigast. Modigt skrivet i så fall.........och mod kan också hjälpa till att ge en stjärna!!!

Smith, Zadie: Om skönhet ***(*) Oj vad bra den här boken var i början. En riktig fyra tänkte jag länge belåtet. Eftersom jag nyss läst boken om rasism (se nedan) var det ännu mer intressant att den avhandlade de svartas situation i USA idag ( och kanske på Haiti). För jag tror att det är det Smith vill skildra. Dagensboks skribent funderade över vad hon egentligen ville och det är min tolkning av det problemet. Senare delen blev dock lite väl förutsägbar och inplanterad med konstiga detaljer, som en tavla som vimsar runt och har sig. Och det vanliga otroheten och den vackraste kvinnan i världen osv. Därför sjönk den hela fyran.

Swanberg; Lena Katarina: Sorgfågel, Annika Östberg berättar om sitt liv *** Alla har ju hört talas om henne, hon som suttit så länge i fängelse i USA, helt oskyldig. Jag har alltid undrat hur i hela friden det kan gå till och nu har jag läst boken och förstår hur i hela friden det kan gå till. Boken ger sken av att berätta allt och jag tror att det mesta är med, men som alltid när jag läser böcker av människor som begått brott slås jag av lättheten i att hitta förklaringar. I den här boken var det väldigt många förklaringar om man säger så. Någon riktig sympati för offren hittar man aldrig.
Det var i alla fall en fascinerande bok och belyste både hur det kunde hända och varför straffet blev så hårt. Jag fick även en bild av Annika Östberg som gör att jag tror att hon som fri skulle kunna tillföra samhället en hel del, hon har helt enkelt blivit en mycket bättre människa i fängelset ( verkar det som i alla fall) och verkar vara en mycket mer sympatisk person än jag uppfattat henne tidigare......Boken var tjock men lättläst.......intressant!

Ullman, Linn : Ett älskat barn**(*) Ibland läser man böcker som är så pass dåligt uppbyggda att man känner att man skulle ha kunnat skriva dem själv. Jag menar, man är ju inte nån författare bara för att man läser mycket böcker och för att man önskar att man kunde skriva. Och man är ingen författare för att man har kända föräldrar heller. Tycker jag att jag märker när jag läser den här boken. Allt är liksom förutsägbart. Ingenting leder nånstans utan man vet hela tiden vad som ska hända, att pojken dör. Och kanske att författaren med det ytterst vill försöka skildra mobbing, för det är ju det det handlar om, men lyckas hon när det står i en recension att den oskyldiga leken förvandlas,,, vaddå oskyldig!?
det är nog ändå skildringen av just mobbingen som ger den halva trean. Jag har ju en teori och det är att barn som mobbar har skaffat sig tillåtelse för det av de vuxna, vilket också sker i den här boken. Det gillar jag att det kommer fram.
Annars ger boken ingenting, vissa meningar är så banala att de....just det, skulle kunna var skrivna av någon som önskar att de kunde skriva......men det stannar vid en önskan. men som sagt, ärligt skildrad mobbing är alltid motiverad att läsa om......så......
Boken har fått uppmärksamhet enbart för att det är Bergmans dotter och man tror att det handlar om honom, men bortser man från det så är den ointressant. Som någon skrev att boken borde ha börjat där den slutar, när de tre döttrarna återvänder. Jag håller med!!!!

Wahlberg, Karin : Blocket*** Som alltid en bra Wahlberg. Universitetsvärlden som jag känner till sen förut och sjukhusvärlden som jag känner till sen förut...kan det bli högre igenkänningsfaktor? Kanske att intrigen var lite konstig, men samtidsskildringen står över den......

Winspear, Jacqueline : Maisie Dobbs ***(* )En ny deckarstjärna är Jacqueline Winspear. Det här är tydligen första boken om Maisie Dobbs, en deckare med psykologisk inriktning i 1930- talets england. Och det är just den där psykologiska inriktningen som ger den mer än tre poäng. Tidvis var den tradig, mest när hennes bakgrund skulle rabblas upp ( vilket gör att jag tror att det är första boken av flera) men själva gåtan var inte så dum. Och så de där psykologiska slutsatserna............nästa bok (om det kommer nån) ska jag verkligen också läsa......

Woodrell, Daniel, Gryningen kommer aldrig åter**** Usch vilken otrevlig bok det här var. Och ändå så läsvärd. Det är som att lojt titta på en svår misshandel genom en ljudisolerande, dåligt putsad ruta. Man kan inget göra och den som misshandlas vill inte ha hjälp, känns det som. Därför att det som sker är det vanliga det invanda det trygga trots allt våld och smärta. En bok som inte lämnar en oberörd men som man önskar att man inte hade läst........Och ok jag håller med: den är en hårdkokt tragedi för tjugohundratalet. Välskriven och krass så man slutar med ett hål i magen.......ett ångest hål.

Zweigberk, Helena von: Tusen skärvor tillit ** Nja, inte var det här någon höjdarbok direkt. Varför läste jag ut den då? jo därför att jag tror att von Zweigberk lyckats med att skriva en samtidsroman. Det är lite såhär många förhållanden fungerar idag. Och jag måste säga att jag tycker att föräldrautbildning skulle vara obligatorisk för alla, inte bara för adoptivföräldrar. Nån skulle ju verkligen ha talat om för pappan i det här sammanhanget att han är viktig för sitt barn och barnets mamma, hela tiden!!!!



De bästa böckerna 2006


Bernuth, Christa von: Då blev du tyst ***(* )


Connelly, Michael : Poeten ***(*)


Diski, Jenny: På tunn is - en resa till antarktis****


Abu-Jaber, Diana: Nymåne ****


McEwan, Ian : Lördag *****


Auster, Paul: Dårskaper i Brooklyn****


Skugge, Linda: Ett tal min systers bröllop ****


Kieri, Katarina: Vem vågar sommaren? ****


Didion, Joan: Ett år av magiskt tänkande ****


Olsson, Linda: Nu vill jag sjunga dig milda sånger ****


Woodrell, Daniel, Gryningen kommer aldrig åter****


Liffner, Eva-Marie: Imago ****


Juslin, Emma : På barrikader av glas ****


Jungersen, Christian: Undantaget****(*)


Delillo, Don: Vitt brus****



Smith, Zadie: Om skönhet ***(*)


Fredrickson, George M: Rasism, en översikt ****


Winspear, Jacqueline : Maisie Dobbs ***(* )


Henriksen, Levi : Snö ska falla över snö som fallit ****


Larsson, Stieg : Män som hatar kvinnor ****




Av violen - 1 februari 2019 16:45

 2005 års böcker

 

 

Airth, Rennie : Blodröd våg*** Den fristående fortsättningen på suveräna Mörkets flod, som jag brukar benämna en av de bästa deckarna jag läst. Den här boken var inte lika bra men helt ok om man säger så. De fick tag på mördaren till slut men det satt hårt inne.....och slutet var dramatiskt som alltid nu för tiden, är det inte jordbävning så är det eldsvåda eller nån annan form av fruktansvärd olycka som ofta ändar mördarens liv eller i alla fall skadar personen allvarligt....väldigt verklighetsfrämmande skulle jag vilja påstå. Vad hände med "gripandet gick odramatiskt" som man så ofta läser om IRL?????? En fördel med den här boken var längden, den tog inte slut direkt och var ändå inte tradig att läsa. Men intrigen, tja........

Ali Monica :Brick Lane: **** Äntligen en riktigt riktigt bra bok! Intressant historia och mycket bra skriven! En sån där bok där man vill läsa varje mening för att inte missa en rolig formulering eller en underfundig replik. Och hela boken håller samma höga standard! Den beskriver både en muslimsk kvinna och en invandrad kvinna, i samma person. Parallellt löper hennes systers historia hemma i Bangladesh och tillbakablickar ger deras uppväxt och hur deras mamma hade det. Sen är det huvudpersonens döttrar som tar vid och deras problem i det nya samhället. Nånstans ser man en utveckling i dessa historier, kvinnans utveckling. Allt väl maskerat i en underbar prosa.
Jag rekommenderar verkligen att läsa den här boken. Det är en befrielse att få läsa en mer nyanserad bok om islam. Sensommarens bok helt klart!!!

Auster; Paul: Orakelnatten **** Historien i den här boken tilltalar väl alla som läser böcker, författaren som skriver om en som författar.Här har Auster också med fotnoter, dvs författaren i boken skriver mer uttömande om olika saker i fotnötterna. Detta fanns även med i Idéernas grotta och jag undrar om det är ett nytt stilgrepp inom litteraturen. I vart fall tillför det faktiskt berättelsen en hel del, jag uppskattade det i alla fall. Auster är alltid Auster och alltid bra, så är det bara.....

Bourdouxhe, Madeleine : Gilles kvinna ** Märklig bok som jag lånade av impuls.

Caldwell, Ian & Thomas, Dustin: Den sista hemligheten**** Vet du nånting om renässansen, har du läst vid universitet och gillade du Da Vinci koden, då är det här boken för dig. Jag tillhör dem som läste Da Vinci koden direkt den kom, innan jag fick veta (hm) att den var så fantastisk som den var (hm) så jag var inte påverkad utan tyckte att den var bara medelbra.
Den här boken är alltså bättre än den i mitt tycke. Kanske för att den hör serverar en historia som faktiskt skulle kunna vara trovärdig och är den inte det spelar det ju ingen roll, intressant var det i alla fall. För en renässansälskare måste det ju vara en guldklimp, en massa filosofer och andra nämns och citaten haglar. Så om man känner till dem måste man ju få en igenkänningschock. Själva historien är faktiskt också intressant och personerna betydligt mer komplexa än i Da Vinci koden. Jag lyckades inte riktigt hålla isär alla, mest för att jag slöläste boken i början, vilket var synd. Jag gillar forskning och här får man verkligen en inblick i dess väsen!
Det här är boken för dig som vill ha nånting att bita i! Och så räcker den ju ett tag också!

Coupland, Douglas : Hej Nostradamus *** Jag har ju börjat gilla Coupland väldigt mycket, mest för att han sätter fingret på nutiden på ett väldigt utmanande sätt. Den här boken var inget undantag men den nådde liksom inte ändå fram. Det är ju alltid ett bra grepp att låta människor komma till tals från sin egen synvinkel men jag undrar om inte Coupland gör upp med sin egen religiösa ungdom???? Jag vet inte hur dokumentär den här boken är, har nån massaker liknande bakgrund eller? men det är inte massakern som är det viktiga utan religionens (onda) makt över människor. Intressant iofs men det blev lite spekulativt efter ett tag....jag hade väntat mig mer av boken måste jag säga.......

Det finns 43 träffar på boken i Google. Kanske att jag skulle ha läst dem innan jag skrev här men jag kan inte låta någon tid gå till spillo för att tipsa om den här boken. Den är utgiven av En bok för alla och kostar 35 kr hos Bokus. Tro mig, det är den verkligen värd!!!! Signaturen karin har tydligen haft samma upplevelse som jag av boken..........och jag håller med henne: Läs den!!!!!
(Att den inte får fem fullt ut beror på att de litterära kvalitéerna inte riktigt håller måttet och att man ibland inte vet vad som är nu och då.........)

DeWolf, Rose: De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör.**** Det här är en bok för alla och då menar jag alla....Men ska du läsa den, ta god tid på dig! Såvida du inte läser bara de misstag som passar bäst in på dig....För här hittar alla igen sig själv. Genom att svara på påståenden i början på boken kan man nämligen få en vink vad för slags person man är och sen får man goda råd för hur man ska göra för att, förhoppningsvis, må lite bättre. Något som jag gillade var att skaffa sig en försvarsadvokat! Har man som jag haft en åklagare på axeln sen tonåren, så behöver man nog en försvarsadvokat!! när åklagaren säger: varför gjorde du så och si och hur kunde du? då säger försvarsadvokaten, men stopp där, så här var det ju, då var det si och så för dig och det var ju inte konstigt att du handlade som du gjorde och så inser du att det faktiskt fanns förmildrande omständigheter även för dig! Jag brukar ju säga att välviljan är borta i samhället, men i det här fallet ser du på dig själv med största välvilja och tolkar allt till det bästa.....Låter bra eller hur? om du nu är en sån person alltså, vissa skulle behöva en åklagare istället för de äger visst bara försvarsadvokaten, dvs de som aldrig någonsin tycks göra nåt fel!!!! men de har säkert inte höga poäng på frågan som rör just det heller (såvida man är ärlig och är man inte det är det ingen mening att läsa boken!!)

Dirie, Waris : Smärtans barn*** Jag har läst de två andra böckerna av Waris och därför läste jag även den här. Intressant och upprörande, även om det är en fackbok skulle jag vilja säga. Könsstympning är fruktansvärt och det står en hel del om Sverige i den här boken också. Vill du bli upprörd så läs den, annars kan du läsa den för att få veta lite om sakernas tillstånd, nu här år 2005 i Sverige och över världen.

Ekman, Kerstin: En stad av ljus **** Sista delen av kvinnorna i staden. Den har tagit lite tid att läsa men den var lika bra som de andra tre. Fast att den drog ut så på tiden gjorde att jag inte riktigt mindes början. Jag rekommenderar att läsa alla böckerna efter varann på en gång (det kanske tar ett par månader men det är det värt, tro mig).

Enquist, P-O: Boken om Blanche och Marie*** Den här boken var lite förvirrande men i dessa feministdagar måste jag säga att den var ändå intressant, den utspelar sig ju under suffragetternas tid och de är ju några jag beundrar, så då kan man ju förstå vad Blanche och Marie levde under för betingelser. Och det att kvinnor var hysteriska och experimenten med kvinnors kroppar, nånstans ringer det ändå en klocka att kvinnokampen är på tillbakagång....eller hur mycket har hänt på dessa år sen Marie Curie fick sina nobelpris och förlorade sin heder och kvinnor hölls instängda för sitt utlevandes skull. Nu för tiden hålls många instängda i arbetslöshet, förtidspensioner och lugnande tabletter, vad är egentligen skillnaden??? så tänkte jag när jag läste boken och det var intressanta tankar för nånstans har kvinnorna fått ta ett rejält steg tillbaka och vad beror det på??? tål att tänka på.....men boken var lite.....konstig! Vet inte riktigt vad som gjorde mig betänksam men lättläst var den inte......

Eriksson Kjell: Prinsessan av Burundi ** Prinsessan av Burundi såg jag verkligen fram emot att läsa då den varit mycket omtalad, bästa deckare 2002 osv. Men då var det inte många bra deckare som skrevs det året måste jag säga. Jag skulle vilja säga att Eriksson vill beskriva klasskampen men lyckas inte....eller klasskampen och klasskampen, arbetaklassen kanske och hur en brottsling blir till men det blir liksom inte bra.

Fossum, Karin : Mordet på Harriet Krohn ** För första gången har jag köpt en bok enbart på titeln........jag gillar ju egentligen inte Fossum och den här boken var väl sådär. Ska jag vara ärlig så hoppade jag lite på slutet t.o.m Den gör sig säkert väldigt bra som film däremot, eller TV serie om det kommer en sån. Men jag blev lurad av Namnet!!! :-)

Fowler, Karen Joy: Jane Austen-klubben*** För att får full utdelning av den här boken bör man ha läst Jane Austen och inte bara, som jag gjort, sett hennes böcker filmade på TV. Jag hängde alltså inte med i de litterära resonemang som fördes i boken, men å andra sidan så var det bara en bråkdel av vad som hände så det kanske inte spelade så stor roll. Men det kunde ha blivit en fyra i så fall, nu blev det bara en vanlig kärleksroman....tyvärr!

Gardner Katy:Att förlora Gemma: ** Även den här boken har jag sett fått höga betyg och visst, jag sträckläste även den här men tycker att den är lite väl tonårsaktig för min smak. Fast faktiskt, jag tror att den skulle kunna vara sann, tyvärr.

Haushofer, Marlen : Väggen ****(*) Det är inte ofta jag läser en bok som jag säkert vet att jag aldrig kommer att glömma men det här är en sån bok. Den kom ut redan 1968 och har väl legat i min mentala att läsa lista sen dess men först nu har jag läst den......och du som också tänker läsa den....avsätt tid för du vill bara veta hur det går. En fascinerande skildring, som det står på försättsbladet: Är detta en skräckvision av världen efter en kärnvapenkatastrof eller en psykologisk studie av ett slags sjävvald autism, en plågad människas sista förtvivlade försök att rädda sig från att bli vansinnig? Eller an parabel om den gudomliga nådens under, som vid världens ände låter människa finna sig själv - trots att det sker med negativa förtecken?

Hayden, Torey : Skymningsbarn**** Den nya boken av Hayden och en till lysande bok av henne. Spännande som en deckare under första halvan, sen blev det liksom lite avslaget, för det här är ju sanna historier och inga påhittade thrillers......
Men som vanligt tänker jag: att hur kan hon bara jobba med dessa sargade barn utan att bryta ihop? Och som vanligt lärde jag mig en hel del också.........Läs den!

Hayden, Torey: Den mekaniska katten *** Vad var det här för bok egentligen? Vill Hayden skriva fantasy? vill Hayden skriva krim? eller vad? jag måste säga att jag förstår inte riktigt........Mest troligt vill Hayden skriva fantasy OCH krim men vågar inte fullt ut av rädsla för att förlora sina vanliga läsare. Därför är boken lätt förklädd till en psykoligisk analys bok, som hennes andra böcker. MEN ungefär hälften är fantasy i dess renaste form och slutet, ja det är det vanliga dramatiska deckarslutet........på nåt sätt blev det varken hackat eller malet men jag var ändå fascinerad.......därför tycker jag att man mycket väl kan läsa den om man gillar Hayden även om den helt klart är annorlunda.......
Länge tänkte jag att Hayden har ett budskap med boken, för eller emot kanalisering t.ex men jag kan lika gärna ha fel......

Hayden: Torey : Tigerungen *** Javisst var det här en bra Hayden, kanske framförallt för att man lärde känna just Hayden mer än i de andra böckerna jag läst. Lite befriande att läsa att även Den Stora Psykologen kan göra misstag, eller gör hon det egentligen? Visst, hon beskriver hur hon sviker, undanhåller upplysningar m.m Men allt blev ju ändå bra till slut eller? I den här boken inser man mer än i de andra att hon har en yrkesroll och det är därför hon orkar med dessa barn, något jag undrat över när jag läst de andra böckerna: hur orkar människan? Nu inser jag varför hon gör det.

Henschen, Helena: I skuggan av ett brott ** Jag hade så höga förväntningar på den här boken eftersom jag hörde en intervju med författarinnan i våras. Men jag blev så besviken. Jag tycker inte alls att hon lyckades förklara varför brottet skedde och inte heller direkt ge någon beskrivning av varför det blev en sådan familjehemlighet. Det var mest en historisk lektion i hur arbetarrörelsen växte fram (?) och jag fick vibbar till filmen "Den store Gatsby", hur det rika folket levde, blassé på livet och med drogerna för att förgylla detsamma en aning. Synd för jag var nyfiken på boken.

Hoffman, Corinne: Den vita massajens dotter ** Den vita massajen var väl intressant på sitt sätt, mest för att man fick veta lite om hur massajer lever, men den här var ju bara en lång försvarsskrift över hur författaren lämnar allt bakom sig.......

Holm, Gretelise: Ett hjärta till Maria ** Jag har länge tänkt läsa den här boken eftersom den handlar om en flicka som väntar på ett nytt hjärta. (Och böcker om transplantation och transplanterade är ju högprioriterade som intressanta hos mig.) Den har t.o.m en bild av ett riktigt hjärta på omslaget. Men ämnet var mer en ursäkt för att författaren skulle kunna skriva en samtidskritisk ungdomsroman, inget fel på såna böcker men det intressanta ämnet (transplantation) kom liksom bort i allt det andra....nu är det säkert rätt skildrat iofs, i den åldern är det inte sjukdomar som upptar ens tankar direkt. Jag har ju varit sjuk själv i hela mitt liv men kan inte påminna mig om att jag funderade särskilt mycket över det under tonåren. Ok jag orkade inte som andra men eftersom jag var befriad från gynmastik så behövde jag inte jämföra mig med andra så mycket, och mina intressen var tidigt att läsa och skriva och lyssna på musik så jag led inte speciellt av min sjukdom. Det är nog samma för flickan i boken och därför är den trots allt trovärdig.

Hussaini Safiya: Dömd att stenas *** Nu har jag läst minst tre böcker om Afrika och förundras över att det nu, på 2000 talet, är så fullt av vidskepelse och övergrepp och fundamentalism. Den här boken handlar om kvinnan som alla läst om, hon som dömdes till stening pga att hon blivit gravid utom äktenskapet. Men sen frikändes hon (tack och lov). Boken var bra, väldigt upplysande om hur man ser på sexualitet i Nigeria. Safiya stod länge emot den gifte mannens påtryckningar men sen han väl gett henne kärleksnötter (?) försvann allt motstånd och hennes fötter gick till hans hydda, trots att han inte talat med hennes far om äktenskap. Ganska oskyldig var hon med andra ord.........Och han behövde ju bara neka till faderskapet, blodprov för att fastställa sånt verkar inte ha nått fram till Afrika än...........Ok, jag låter fördomsfull men hallå! hur ligger det till egentligen?
Indridason, Arnaldur : Änglarösten *** Den tredje Indridason som jag läser på kort tid, och den här boken var också bra. Inte lika bra som Kvinna i grönt som jag tycker varit den bästa hittills, men i klass med Glasbruket. På nåt sätt är det mindre Island i den här romanen än i de förra vilket jag tycker är synd. Det blir mer bara deckare då. Historien var också väldigt medioker med lite väl mycket vanliga deckaringredienser, väldigt lite island där. Men bortser man från det var den helt klart läsvärd, vilket jag förstod att den skulle vara. Därför såg jag till att låna den snabbt!!!

Indridason, Arnaldur: Kvinna i grönt ***(*) En riktigt bra deckare som utspelar sig på Island. Bara de ovanliga namnen gör den intressant och den var faktiskt spännande i stort sett hela tiden. Kanske att kringhistorien med kriminalpolisen Erlendurs privatliv känns aningen krystad och det var nog mest den som gjorde den fjärde stjärnan tveksam, det finns en gräns för hur många gånger man kan skriva Hur mår Eva Lind? innan det blir för tjatigt......Alltså tvärtom mot många andra deckare där själva kringhistorien är det intressanta. Ok, slutet var kanske förutsägbart men ändå inte riktigt trots allt......nej den var bra den här boken.......

Indridason; Arnaldur : Glasbruket*** Visst, den här debutromanen är också bra men jag förstår varför "Kvinna i grönt" också fick pris, den är faktiskt ännu bättre! Jag kanske skulle ha uppskattat den här boken mer om jag läst den först, men trots det så var den bra. Helt klart en läsvärd deckare

Ingemarsson, Kajsa: Den ryske vännen** Ok, visst, den här boken var lite annorlunda och gav viss insyn i spionarbete, men efter att ha sett otaliga spionfilmer så var det på spionfronten intet nytt för min del i alla fall. Och dumma blondiner känner man ju till redan, både manliga och kvinnliga och med varierande hårfärg. Nä, min första Ingermarssonbok tenderar att bli min sista om ingen lyckas övertyga mig om motsatsen

Isaksson, Ulla: Boken om E **(*) En bok som jag länge tänkt läsa eftersom den handlar om författarinnans make som har Ahlzeimers sjukdom. En fruktansvärd sjukdom är det, och det var mycker som jag kände igen i boken eftersom min egen mor gick bort i den sjukdomen 2000. Den var såklart bra skriven, Ulla Isaksson är ju författare, men något som jag inte kunde med är alla dessa drömmar som tar upp massor av sidor och vilket jag personligen inte tycker tillför nånting till berättelsen. Det finns ju även en film ( En sång för Martin) baserad på boken och en del gick att känna igen från den......men ändå lyckades inte boken beröra mig riktigt.....Jag vet inte varför, kanske för att den ändå, trots ett visst mått av självutlämnande höll en slags distans.......Intressant var dock kapitlen om hur det tidigt visat sig att blodtrycksfall gjort E lite förvirrad, kanske ett sätt att tidigt upptäcka sjukdomen och sätta in bromsmedicin nu när det börjar finnas sådan.

Ishiguro, Kazuo: Never let me go*** Den här boken var jag så nyfiken på att jag t.o.m köpte den för att få läsa den snabbt! Den sägs handlar om donationer av organ, men ju mer jag läste desto mer inser jag att det bara är ramhandlingen. Den här boken är helt enkelt en dystopi (mörk framtidsskildring) om hur en framtid kan se ut när etiken och moralen gett vika för andra värden. Sen är det också en slags kärlekshistoria mer än en donationsskildring. Dessutom bör ju en njure vara det första man donerar, hur kan man då ha problem med njurarna efter den tredje donationen??? dålig research eller vad? men det talar också för att det här är inte ett inlägg i donationsdebatten utan det handlar om nånting helt annat. Jag gissar kloning av människor men jag kan ha fel..........(vilket jag inte har efter att ha hört boken debatteras på radion den 4 november)
Varför titeln inte är översatt förstår jag inte heller, är det början på att boktitlar kommer att gå samma vägar som filmtitlar, dvs sluta att bli översatta???

Janouch, Katerina : Anhörig **(*) Tja, vad säger man om den här boken? Först var det underbart och sen blev det samma samma samma hela tiden, ömsom vacker man, ömsom full man. Sen när boken nästan var slut blev det vårdsökande man på några sidor och så plötsligt var allt underbart igen......och bara vacker man blev kvar. Hur det gick till får man däremot inte veta, ok några behandlingshem och så var det klart.......Den skildrar mycket väl hur det är att leva och ha barn med en alkoholist men inte hur det går att komma ur det. En förklaring kommer när man inser att den vackre mannen själv har läst och godkänt allt som står där......Trots det har boken ett driv som gjorde att jag ville läsa ut den, därav den sista stjärnan. Men det är nog snarare en bok för den som vill titta på en alkoholistfamilj än en bok för den som är mitt i det och vill ha goda råd.......

Jungsted, Mari: I denna stilla natt *** Deckare nr 2 av Jungstedt. Och den här var lite bättre än den förra, men mer en bok att läsa som avkoppling än att den ska ge något mer. Kärlekshistorien som fortsätter från den förra boken blev liksom bara tjatig tyvärr, men i övrigt var det en oväntad upplösning (kanske!) Den handlar ju om Gotland och där har jag aldrig varit och jag måste säga att jag blir inte så sugen på att åka dit heller, böckerna ger ett kargt intryck och vem vet, de kanske skildrar ön på pricken??

Klackenberg, Tove: Påtaglig risk att skada ** Belönad med deckarakademins debutantpris är den här boken, varför kan jag inte riktigt förstå. Fanns det inte så mycket konkurrens kanske? Ok, den handlade om en vårdnadstvist och det kan ju vara intressant, det har ju kommit fler böcker om åklagare på slutet, så det finns väl ett behov av att se den sidan av saken kanske. Men, nej. Den här färgade kvinnan med sin hund som ständigt lägger tassen över hennes (eller hennes älskares) vänstra (eller var det högra) fot tror jag att jag klarar mig utan. Och slutet, hallå! Har alla deckarförfattare nu för tiden läst Sprängaren tio gånger eller vad? Nej, nästa bok av Klackenberg får nog vara för mig även om den redan kommit ut......

Krakauer Jon:Tunn luft: **** Att jag läser den här boken är ganska otroligt. Jag har aldrig någonsin varit intresserad av bergsklättring och/eller Mount Everest. Men jag har läst en del positivt om den här boken och så hittade jag den på loppis och slog till. Och sträckläste den! Vilken fascinerande bok!!! Aldrig trodde jag att jag skulle fångas så till den milda grad av en samling vansinniga äventyrares öde. Boken är spännande helt igenom och jag kom på mig själv med att kolla in kartan i början för att se vilka ställen författaren beskrev, helt otroligt. Vill du läsa nånting väldigt annorlunda ska du läsa den här boken.......

Krauss, Nicole : Kärlekens historia**** En bok som fått så mycket goda recensioner måste jag ju bara läsa.......och den var faktiskt riktigt bra. Ingen sträckläsare kanske vilket gjorde att jag tappade bort mig litegrann i mitten och var tvungen tänka efter riktigt för att veta vem som var vem, men den var lite annorlunda och väl värd den tankemödan.

Lindgren, Torgny : Dores bibel **** Det här är nummer tre i Torgny Lindgrens triptyk (altartavla med en mittdel o två fasta el rörliga flyglar, tredelat (bild)konstverk i allmänhet, enligt Bonniers svenska ordbok 1990) som speglar västerbottens inland med dess invånare. Första delen, Hummelhonung, fick det här omdömet av mig 2000:
Torgny Lindgren: Hummelhonung **** Vilken fantastisk bok! Den speglar det västerbottniska kynnet på pricken! Och det är tack vare det som den får sina fyra stjärnor, de olika kroppsvätskorna hade jag gärna avstått ifrån....
och del två Pölsan var bara ännu bättre 2002:
Torgny Lindgren: Pölsan ***** Lysande! Den här boken kan vem som helst läsa, tro mig! Början var medryckande, sen blev den lite trögare det måste erkännas men den riktigt doftar Västerbotten. Trots att jag personligen hatar pölsa så blev det en fempoängare. Den är skriven med lätt hand och humor och innehåll som kanske är lite väl västerbottnisk, men vem har sagt att det är fel att lära sig nåt om vårt avlånga land?
Hur är då trean, Dores bibel? Såklart är även den sååå bra, men riktigt fem poäng blir det inte ändå, kanske för att historien inte lyckades beröra mig som de föregående gjorde. Och bilderna var malplacerade tyckte jag liksom namnteckningen....även om jag inser att det finns djup i boken som kanske gått mig förbi.......men hur många böcker har en lista på att-läsa-böcker? inte så många men ändå........jag är glad att jag äger den bara pga det, även om den just för tillfället är utlånad så jag inte kan ge er det titlarna........Mitt råd är: läsa alla tre och lär er något om västerbottens inland och dess innevånare......

Lindqvist, Sven: Terra Nullius **(*) Efter "Utrota varenda jävel" var jag väldigt nyfiken på den här boken. Men den var något av en besvikelse. Ok, man får veta en hel del om australiens historia och hur aboriginerna behandlats på det mest avskyvärda sätt, men sista delen flummade ut i en massa om konst och obegripligheter. Jag vet inte men det intresserade mig inte alls......

Lindqvist, Sven: Utrota varenda jävel.**** Den här boken har jag haft liggande länge och med jämna mellanrum har jag läst positiva reaktioner på den, men först nu har jag läst den och det berodde på att jag såg att författaren skrivit en ny bok om australiens aboriginer. Då tänkte jag att nu läser jag den......och jag blev helt fascinerad!!! såhär skrev jag på bokpris.com:
Utrota varenda jävel
Sven Lindqvists bok är en kombination av faktabok, essä ,reseskildring, och skönlitteratur. Den handlar om kolonialismen under slutet av 1800-talet och skildrar även författarens resa genom öknen i nutid.
Hur spännande låter det egentligen? Ok, inte spännande alls!
Men tror du att boken är en torr historiebeskrivning misstar du dig grundligt! Här får du veta framförallt två saker: hur rasismen uppstod i västvärlden och hur Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta ska tolkas....
Vill du ha en total läsupplevelse föreslår jag att du först läser Mörkrets hjärta och sen Lindqvists bok......jag lovar dig oförglömliga timmar!
Det här är en bok som jag verkligen rekommenderar! Jag fick insikter i rasismens uppkomst som jag aldrig haft förut, rysliga insikter kan jag säga. Hur i hela friden kunde man tänka som man gjorde då????? Enligt Lindqvist var det mycket Darwins teorier om det naturliga urvalet som gav impulser till tankegångarna. Att de finns nu kommer sig naturligtvis av att de fanns då, historien finns fortfarande kvar, liksom inom många andra områden. Men läser man den här boken inser man att ett oerhört snedvridet resnomenang fick fäste och det har inte gjorts upp med det än........Lindqvist ska ha heder för att han gör ett försök!!!

Lundquist, Ulla Carin: Ro utan åror **** Den här boken har fått massor med beröm och jag trodde aldrig att den skulle leva upp till det. Men det gjorde den. Välskriven, med en lågmäld ton och en uppriktighet som får det att krypa efter ryggraden när man läser. Jag hade med mig den och läste på lasarettet medan jag fick järn och miljön kanske förstärkte känslan. Trots att jag lyckas känna en tacksamhet till livet för det mesta, måste jag erkänna att jag kände mig ännu mer tacksam när jag läst ut boken......Läs den! Livet blir aldrig detsamma efteråt.....

Márai, Sándor:Glöd ** Den är skriven på ett lite högtravande sätt som jag absolut inte gillar i vanliga fall men jag blev så fängslad av den att jag bara fortsatte att läsa.......det var rena njutningen och när var det så sist när man läste en bok???? Men så plötsligt blev den jättetrist och förutsägbar och jag var tvungen hoppa och sen blev det bara två i alla fall......

Mayle, Peter: Hotel Pastis: *** En riktigt rar bok för omväxlings skull. Jag har läst författarens namn lite nu och då sista åren och fick för mig att jag skulle läsa nåt av honom. Och den här boken var som en romantisk komedi med två handlingar som plötsligt tangerar varann. Ja det var som att se en romantisk komedi på film, väldigt mysigt för stunden men ger inga varaktiga intryck! Ren avkoppling m.a.o Och det är väl inte att förakta....

McCall Smith, Alexander : Giraffens tårar *** Visst, jag läser den här också fast jag inte gett Damernas detektivbyrå speciellt mycket beröm. Men faktiskt så var den här lite bättre. Och det är ju Afrika som gör dessa böcker läsvärda, afrika som tittar fram mellan och i raderna........

McCall Smith, Alexander: Damernas detektivbyrå *** ????? Den här boken köpte jag i julklapp till min man för att jag så gärna ville läsa den.....och den har ju varit mycket omskriven. Jag läser ju ofta såna böcker just för att jag blir nyfiken. Och det var nyfikenheten som fick mig att läsa den klart. Det enda som jag kunde tänka mig har gjort den till en kultbok (?) är nog att den utspelar sig i Afrika, denna kontinent som fortfarande framstår som vild och vacker, men skrämmande. Och behållningen i boken är just det vilda och vackra, afrika helt enkelt. Gammalt och nytt blandas och damen som har detektivbyrån blir språkrör för alltihop. Däremot är mysterierna helt oväsentliga, på gränsen till banala.......Men som TV serie skulle den helt klart tillföra världen nånting nytt, det moderna afrika med hembygdsstuk!!! Därför ska du läsa den, för afrika i den!!!

Nazer, Mende och Lewis, Damien, Donna: Slav *** I början var den här boken väldigt lik andra man läst, visserligen alltid intressant att läsa om andra kulturer, men könsstympning har man ju läst om många gånger förut så jag var inte så imponerad i början, men efter ett tag började jag förstå att det här händer nu, idag i Sudan och andra länder i Afrika!!!!!! Överfall och kidnappning av unga flickor till slavar i förmögna familjer i stan. Det som amerika gjorde för 150 år sen försigår alltså idag! I Afrika! Mellan folk! Helt otroligt! Helt otroligt!!

Nilsonne Åsa: Vem är det som bestämmer i ditt liv *** En intressant bok i självkännedoms genren. Jag kände dock igen väldigt mycket i boken, mest troligt för att jag jobbat med mig själv under flera år och försökt tillämpa en hel del av det Nilsonne skriver om. Men har man aldrig tänkt i de banorna kan det nog bli lite av en aha upplevelse att läsa den.....

Nilsonne, Åsa: Kyskhetsbältet ** Nej men titeln på den här boken avslöjade för mycket........Nånstans vill man kanske tänka själv vem som är mördaren.

O`dell Tawni: Avvägar *** En bok om en familj i upplösning och om en unga man med orimlig börda eftersom han måste ta hand som sina systrar medan mamman sitter i fängelse för att hon skjutit hans pappa. Inget är vad det synes vara........, det är bara mycket värre.....

Oates, Joyce Carol: Fallen**** Den kära Oates skriver på sitt eget sätt och sina egna historier. Nu en fyra igen. I början var den här boken lite konstig och inte alls intressant tyckte jag men sen blev det ju en annan historia av det hela. Kanske är Oates en amerikansk arbetarförfattare, för det handlar ofta om sånt som man inte ofta läser i andra böcker. Här finns det flera parallella historier och vilken hon verkligen vill berätta vet jag inte riktigt. Men ett vet jag att hon skriver på sitt eget sätt som sagt, om pistolen syns på första sidan är det inte alls säkert att den avlossats innan slutet om man säger så. Det är det som gör det så njutbart att läsa henne, inget planteras utan du får bara helt enkelt lov att tänka själv!

Oates, Joyce Carol: Våld en historia om kärlek**(*) Den här boken kastade jag mig över för Oates är ju alltid Oates...Eller? Jag blev grymt besviken, den kunde lika gärna vara skriven av anonyma Jenice Carson Ohlson, jag fattar inte vad Oates var ute efter med boken egentligen. Hennes böcker som brukar var tjocka och härliga och fulla av intressanta personer. Och den här historien skulle ha kunnat var hur djup och inträngande som helst men det är mer som ett filmmanus utan repliker, de skriver man på plats när man spelar in. Typ. Boken var minst 50% för kort men andemeningen gillade jag trots allt men besviken blev jag. Å det grövsta......

Parrisch, P.J :Spår i snön **(*) En riktigt bra deckare faktiskt, eller kriminalroman som den ju kallas. Visserligen kunde man ana ganska omgående hur det låg till, trots att jag inte läst baksidestexten (vilket jag för övrigt nästan aldrig gör, vill ju upptäcka allting själv ju....). Den var så pass fängslande att jag läste ut den i ett svep....historien var väl sådär och slutet våldsamt som vanligt men den var bra skriven, med enkla medel och framförallt meningar lyckades författaren förmedla en bra bild av det som hände och allt runtomkring, även om det fanns en del klyschor som renderar parantesen kring den tredje stjärnan......

Persson, Leif G W: Linda som i Lindamordet*** Mellan sommarens längtan och vinterns köld förstod jag inte alls, En annan tid ett annat liv var väldigt bra och den här ligger däremellan. Dvs den gick bra att förstå men den hade inte där det lilla extra som En annan.... hade. Dessutom får det sexistiska och lata äcklet Bäckström alldeles för mycket plats. I förra boken var han kul men i den här var han inte ens det. Men ok, den var rolig att läsa och trots sin tjocklek inbjöd den till sträckläsning och det är gör en bok helt ok.......

Pohl, Peter: Sekten *** Eftersom jag är stor motståndare till sekter av alla de slag, blev jag intresserad så fort jag läste om den här boken. Var bara tvungen att köpa den och nu har jag läst den. Men jag tycker inte Pohl lyckas riktigt. Den benämns en sann historia och ska alltså bygga på sant material och det är säkert riktigt, men själva historien är skriven med ett slag återhållet raseri som den inte vinner på. Dessutom känns karaktärerna inte riktigt trovärdiga, jag kan inte sätta fingret på vad det är men kan tänka mig att de sanna personerna har fått byta kön och karaktärer för att inte bli igenkända. Personerna kommer en inte nära och därigenom blir man inte berörd på det sätt som man kunde ha blivit.Något riktigt svar på varför människor söker sig till dessa sekter och blir kvar får man inte heller. Synd för ämnet är onekligen intressant.

Sengül Güvercile: Offrad för hederns skull **(*) Böcker om hedersmord finns det gott om, och den här berättar väl i stort sett samma historia som alla andra, med ett undantag, den danska staten får nästan mer kritik än släktingarna som utförde mordet på författarens ungdomskärlek...på det sättet blir den också mer ett nutidsdokument än andra böcker jag läst i ämnet.

Sjöberg, Lina : Resa till Port Said *** Det är inte ofta jag är så sugen på att läsa en bok så att jag köper den, men det var jag med den här....Så många lysande recensioner jag läst, och då inte bara i Sjöbergs hemmatidning Norra Västerbotten utan överallt. Så jag skickade efter den direkt och läste den omgående....men! Den var inte alls så bra som jag trodde. Ok, visst det är ett vackert språk och en annorlunda historia men jag måste erkänna att jag inte riktigt förstod den.....var det sanning eller lögn eller vad????? Mina förväntningar var en femma men det blev en (knapp) trea......

Somoza, José Carlos: Idéernas grotta: **** Jag tyckte att den här boken var riktigt bra! Jag är ju lite småintresserad av filosofiska frågor, borde nog läsa lite filosofi har jag insett nu, och tycker att boken har en hel del intressanta vändningar och kloka meningar. Dessutom är det ju en deckare med en lite oväntad upplösning....En blandning av filosofi, litteratur och krim. Jag tror inte att den passar alla, men mig passade den!!! På dagensbok finns en recension som kan vara värd att läsa för att få en uppfattning om vad boken handlar om, ifall du nu tvekar!!!

Virdborg, Jerker: Landhöjning två centimeter per natt: ***(*) Noveller som liksom ger en rysningar. Jag brukar inte gilla sånt som slutar i ett tomrum men det här var riktigt bra ändå. Virdborg verkar ha fantasi men också en längtan att skildra relationer, en bra kombination.

Woolfolk Cross, Donna: Påven Johanna **** En riktigt klar fyra var det här! En tjock pocket, över 400 sidor och det kan ju vara alldeles för mycket om boken är tråkig men det var verkligen inte den här.....Den hade ett driv som höll hela vägen! Den var spännande och inte nog med det, man fick sig en historielektion på köpet. Den handlar om 800 talet, medeltiden. En tid som jag avskyr men här blev den plötsligt intressant. Johanna lyckas förklädd till man ta sig ändå upp på påvestolen. Hennes väg dit är kantad av äventyr, mycket för historiens skull förstås, men faktiskt finns det en möjlighet att Påven Johanna har funnits, villket författaren klargör i slutet av boken. Då blev den genast ännu bättre! Sen får man en inblick i den tidens kvinnoliv också.
Jag undrar om det ändrats så mycket på alla dessa år, nu säger vi ju: för att få högre lön, byt kön! det gällde även på medeltiden tydligen! fast då var det för att få människovärde och studier........
Ska du satsa på en bok i sommar så tycker jag du ska läsa den här. Den var mycket bättre än jag trodde........

Voors, Barbara : Mina döttrars systrar *** Tjock var den här pocketboken, och jag sträckläste den, kanske för att bli av med den, jag vet inte själv.......Påminner mycket om Älskade du av samma författare men spänner över för mycket känns det som. I början var den helt klart en fyra men allt eftersom orden blev fler och fler och samma mening återkom gång på gång (något jag har svårt att acceptera) och det kom fler och fler problemställningar att beskriva samt att det yttersta sveket hela tiden svävade över innehållet, förutsägbart från första omnämnandet av namnet XX (intertext Mörkrets hjärta eller,) ........nej till slut ville jag bara att den skulle ta slut. Hon skriver väldigt bra Voors, men till slut blir det för mycket.  minns inte vem........Vad ska det tillföra tro???? Undrar jag......Nån som vet?....

Voors, Barbara: Syster min** Den här boken var väldigt bra fram till mitten ungefär, sen blev den bara bladdrig och pratig och förutsägbar och helt onödig.

Voors, Barbara: Älskade du. ***(*) . Den här boken var riktigt bra, jag blev berörd på ett sätt som jag sällan blir nu för tiden då jag läser böcker. Det är en kärlekshistoria men kan lika gärna vara en historia om relationer...

Östergren, Klas: Gentlemen**** Tur att jag inte läste den här boken när den kom ut 1980, då hade jag missat mycket av de litteraturvetenskapliga intertexterna och begreppen. Men det är ändå märkligt att Östergren använder sig av det vid den här tiden. Boken vänder sig till en helt annan målgrupp än Jack, och det är kanske därför den fallit lite i glömska och vaknar till liv först nu när fortsättningen, Gentlemen, kommer. Jack var folkets roman, det här var elitens. Eller? Rätta mig om jag har fel men så känner jag det i alla fall. Nåväl, det här är en stark roman, välskriven med humor, även om den del saker är lite väl fantastiska, grävandet under huset t.ex Men då ska man ju komma ihåg att det här var överklassens domäner, och den har ju alltid hittat på de mest underliga saker för att slippa ledan och tristessen. Jag läste i Sighsten Herrgårds biografi om hur det på fina partyn i Stockholm ställdes fram en stor gryta med tomatsås, och däri kastade damerna sina handväskor och kokade dem under glada tillrop....så att gräva tunnlar under Stockholm är väl inte värre än det..........

Östlin, Lillemor: Hinsehäxan ** Det här var väl inte en bok som jag tänkt läsa direkt men den fanns i hyllan på bibblan så jag slog till. Och den var på sitt sätt fascinerande. Det som jag fascineras av när jag läser böcker om och av brottslingar är att de beskriver sina brott som den naturligaste sak i världen. Påfallande ofta är det oturen som gör att de åker dit och varför Östlin har skrivit den här boken förstår man när hon indignerat beskriver hur hon blev oskyldigt dömd och nu vill ha upprättelse. Men boken var medryckande skriven och jag drog på munnen lite nu och då faktiskt.




De bästa 2005


 Lindqvist, Sven: Utrota varenda jävel.****

 DeWolf, Rose: De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör.****

 Hayden, Torey : Skymningsbarn****

 Ekman, Kerstin: En stad av ljus ****

 Haushofer, Marlen : Väggen ****(*)

 Lindgren, Torgny : Dores bibel ****

 Woolfolk Cross, Donna: Påven Johanna ****

 Ali Monica :Brick Lane: ****

 Krakauer Jon:Tunn luft: ****

 Somoza, José Carlos: Idéernas grotta: ****

 Auster; Paul: Orakelnatten ****

 Lundquist, Ulla Carin: Ro utan åror ****

 Östergren, Klas: Gentlemen****

 Caldwell, Ian & Thomas, Dustin: Den sista hemligheten****

 Krauss, Nicole : Kärlekens historia****

 Oates, Joyce Carol: Fallen****

Av violen - 1 februari 2019 16:45

2008 års böcker

 

 

Ali, Monica: Sommaren i Mamarrosa*** Jag gillade verkligen Brick Lane och det var en klar fyra men den här, nja. Efter ett tag växte den fram men jag kände ingen riktig mening med den som jag gjorde med Brick Lane. Ok så är det i en by i Portugal men hur är det???? tänker jag efteråt.....

Bergqvist , Elaine :Härskarteknik *** Blev nyfiken på den här boken då jag råkat ut för många människor som kört över mig under årens lopp. Fick en hel del förklaringar i den här boken, som ändå inte var riktigt vad jag väntat mig. Min erfarenhet är väl ändå att härskare faktiskt uttövar sin härskarteknik fullt medvetet och att hela tiden tro det bästa fungerar inte riktigt i längden. Kanske att en del erfarenhet ändå fattas hos författaren.....

Blunt, Giles: Fruset offer *** En deckare som fått så bra betyg att jag beslöt mig för att läsa den. Men usch så otäck den var. Så plågade offer har jag sällan läst om. Huvva jag vill glömma den så fort som möjligt faktiskt. Men den var iofs bra skriven och så.......men inget för den räddhågade.......

Capote Truman: Frukost på Tiffany´s *** En omtalad bok som kändes verkligt omodern, Sällan har jag läst ordet neger så många gånger i en text. Och förhärligande av prostitution har jag aldrig kunnat med. Så innehållet var en etta men språket var trots allt levande med en egen ton så jag får ge mer för det då........

Claudel, Phillipe: Grå själar *** Någon på SVT Gomorron gillade verkligen den här boken och gav den fem poäng (står det på omslaget) vilket jag har lite svårt att förstå,plus att den blivit utsedd till bästa utländska kriminalroman. Utmärkelser brukar göra böcker läsvärda och iofs också i det här fallet. Den var helt klart annorlunda och det gillar ju jag, men ibland var den nästan för annorlunda. Vill man läsa nånting utanför den vanliga mallen så rekommenderar jag den faktiskt. Nån vanlig deckare är det inte.

Cleeves, Ann: Vita nätter *** En riktigt bra deckare faktiskt. Jag vill läsa fler av henne. Ångrar att jag inte började med den första, det här är den andra i serien. En något konstruerad historia som glänste till nu och då. Och det kändes faktiskt som man var där.

Coben, Harlan : Den enda lögnen *** En bok som fått mycket bra recensioner men.......nä jag tyckte den var medioker, ganska mycket vanlig deckare ändå.

Dahlgren, Eva F: Farfar var rasbiolog:**** Jag köpte den här boken för länge sen men när jag läst Ola Larsmos bok (Djävulssonaten : ur det svenska hatets historia) så blev jag intresserad av att läsa den här också. Den var inte som jag tänkt mig, den handlade lite om rasbiologin men desto mer om farfar och farmor och synen på raserna som den framstod i sin fulla glans i Uppsala på 30 och 40-talet. En tillfällighet att även Larsmos bok speglar Uppsala vid den tiden?
Jag är nyfiken på hur detta framställdes ute i landet vid den här tiden, det står att Ossian Dahlgren åkte ut och höll föredrag om sina växter ute i landet, och då kom han kanske in på rasbiologin också.......Jag har nämligen en gång förut i mitt liv hört uttrycket: Det är inte bra att blanda raser. Det var en kvinna född 1932 som sa det för mer än 20 år sen till mig. Jag blev förvånad då och hade det varit nu hade jag blivit fly för-----ad. Men nåstans hade hon fått det ifrån såklart, säkert från sin barndom för såna uttryck är väl inte sagda på massor av år.
Nåväl boken var hela tiden intressant fast den innehöll massor av brevväxling mellan farfar och farmor och det brukar man ju fort tröttna på....men konstigt nog inte här
Att dessutom läsa om hur elitmänniskan ska vara utformad gör ju att man får rysningar. Jag borde dock kvala in pga mitt stora huvud....:-)

Dardenne, Sabine: Jag väljer livet *** En bok om kidnappad och fången flicka. En bok om en pedofil som fick 13 år för övergrepp på barn och unga flickor men som släpptes fri redan efter tre år.
Han kidnappar och mördar fyra flickor innan han tar Sabrine och sedan en flicka till som gör att polisen hittar gömstället.
Den här boken har inte varit så uppmärksammad tycker jag. Men jag läser iofs inte gärna sådana här böcker, så jag kanske inte har lagt märke till den. Var den kom ifrån vet jag inte men jag hade med mig den och läste den och blev berörda av den. Utan att skildra ett enda av övergreppen lyckas hon förmedla sin utsatthet och sina svårigheter, hur hon bröts ner och hur hon reagerade. De som vill ha smaskiga berättelser får inget sånt här, kanske därför boken varit lite anonym.
Det hon vill är att tala om hur pedofiler är och hon lyckas. Hon vill ha strängare straff och jag hoppas hon får det. De döda kan inte vittna men det kunde hon.

Davidsen, Leif: Den okända hustrun ** Davidsen har ju skrivit flera bra böcker under årens lopp. Men den här var en av de sämre även om första delen var mycket spännande. Sen blev det helt overkligt och våldsamt och så vidare så då sjönk den som en sten. Tyvärr!

Fitch, Janet : Saknaden **** Den här boken har jag längtat efter ändå sen jag läste Vit Oleander. Inte för historien för den är väl en hyfsad trea, men som vanligt språket! Fitch skriver meningar som man faktiskt aldrig läst förut. Läs både den här och Vit Oleander och njut av språket.

Hagerfors Lennart: Längta hem*** Den här boken har jag tänkt läsa väldigt länge. Kanske för att jag som barn ofta satt i bönhuset hemma och såg bilder från afrika där alla mörka barn var med och så ett enda vitt, missionärens. Jag kanske tänkte hur de egentligen hade det där nere i värmen. De verkade ha så många kompisar också dessa vita barn, de verkade så omtyckta av de andra barnen, de mörka, de svarta som det kanske sas. Att de fick åka bort och bo på internat fick jag lära mig långt senare och jag trodde att det skulle vara en våldsamt kritisk skildring av hur hemskt allt detta missionerande var. Istället fick jag läsa en rolig ömsint berättelse om en svensk pojkes lite annorlunda uppväxt. Visst var det jobbigt att lämna föräldrarna och visst var det en längtan hem, men ändå. Vilket äventyr!

Halldén, Ruth : Radikaler och viktorianer **** Jag gillar verkligen såna här böcker där man kan få riktiga rejäla boktips. Den här boken tar upp den viktorianska tiden i England, den mellan 1830-1914. De jag vill läsa är:
John Stuart Mill: Förtrycket av kvinnorna från 1869.
William Thackerys Fåfängans marknad (som jag nyss sett som film, Vanity Fair),
George Eliot (psed) Middlemarch.
Thomas Hardy: Fjärran från vimlets yra
Eliot.s går t.o.m att köpa medan Mills inte ens finns på bibblan. Är du det minsta intresserad av litteraturvetenskap och feminism och radikalism ska du absolut läsa den här boken. Jag vill verkligen äga den........

Henschen, Helena : Hon älskade *** Den tredje boken som jag läser på kort tid som handlar om tiden före under och efter andra världskriget, och här i Sverige dessutom. Fascinerande att krigets barnbarn börjat berätta sina föräldrars och morföräldrars historia. Saker kommer igen i böckerna och jag lägger ett pussel om tiden när mina föräldrar var unga och när mina syskon föddes. Räknade ut att min äldsta bror måste ha kommit till nån gång vid tiden för tyskarnas intåg i Polen 1 september 1939 och en av mina systrar föddes vid krigsslutet! Kriget var bara 9 år bort när jag föddes! Ok detta var en parantes, åter till boken.
Henschens förra bok var jag inte odelat förtjust i och det är samma med den här. Dock var den intressant eftersom den speglade tidsandan och även den kvinna som vågade leva sitt eget liv, hon som älskade!

Holmberg, Bo R: Återvändarna **** Det är alltid fest när det kommer en ny bok i serien om Morells från Anundsjö. Den här boken var riktigt bra, om än den kanske kändes lite obearbetad. Lite anundsjömål, lite romantik, ett mystiskt mord och mycket Anundsjö igen.....allt jag begär!!!!!

Hosseini, Khaled: Flyga drake **** En, kanske något romantiserad, skildring om en uppväxt i Afghanistan. Men boken var välskriven och intressant och en av de bättre jag läst på länge så den får fyra stjärnor..... Jag blir dessutom sugen på att läsa uppföljaren eller vad det nu är, nästa bok Tusen strålande solar.......

 

Karlsson, Sven Olov: Italienaren**** Kanske är det för att jag är uppväxt på landet. Kanske är det för att jag under en tioårsperiod mist tre nära anhöriga, varav två var mina föräldrar. Jag vet inte men det var länge sen jag läste en bok som berörde mig så djupt. Slutet fick mig både att få tårar i ögonen och knottror på armarna, och när det hände senast jag läste en bok minns jag inte ens. Alla dessa människor, alla som är på var sitt vis och mitt i allt den unge huvudpersonen som visar vilka krafter som kan finnas inom en människa som vill göra gott, kanske utan att ens vara medveten om det själv. En bok om döden men lika mycket en bok om livet....
Jag gratulerar denna debutant som kan skriva så ömsint om så svåra frågor. Ok jag tänkte att nu är det kört när det kom flygande tefat in i bilden men t.o.m det passerade utan att nagga fyran. Också detta att slutet blev så kort och koncentrerat. Lysande Karlsson! Det var tre ord som däremot kunde ha fått mig att ge upp: Där ser man. Jag avskyr såna upprepningar, och de var för många.......Fast iofs så består ju mycket av vanligt tal av just sånt dödkött till ord, så varför inte......Och en sak till, titeln! Får nog många att ställa tillbaka boken tyvärr......

Khadra, Yasmina: Sirenerna i Bagdad *** Jag läste Efter attentatet och blev intresserad av den här författaren och av ämnet, självmordsbombare. Efter attentatet gav inga ledtrådar till varför folk blir självmordsbombare men den här boken gjorde ett försök. Länge tänkte jag att författaren verkligen förespråkar attentat men slutet talade emot det. Jag tror att Khadra har försökt skriva neutrala böcker, att skildra något som ingen som inte varit där kan förstå. Han skriver bra och trots att boken innehåller mycket metaforer blir det aldrig klychigt. En mycket läsvärd bok, mest för språket iofs.

Kolterjahn Jessica: Ut ur skuggan *** Jag tyckte riktigt bra om den här boken. Även om huvudämnet, lesbisk kärlek kanske inte är något som jag tycker är speciellt intressant, tycker jag att författaren lyckats med att skriva en kärleksroman. Man känner riktigt att kärleken är utan gräns i den här boken. Dessutom var den välskriven, skildrade inträngande hur en kvinna från ett rikt hem hade det på 20 och 30 talet i Sverige....hur identitet och meningsfullhet var nånting helt annat än idag när de flesta yrkesarbetar. En intressant debut.

Larsmo, Ola: Djävulssonaten : ur det svenska hatets historia *** En historisk skildring av 1939 års studenter i Uppsala och deras rasistiska (läs judefientliga) åsikter. Åsikter som enligt Larsmo finns i den politiska debatten om invandringen än idag. Jag upplevde boken som lite tjatig och lite överdriven om än intressant. Och visst, de rasistiska strömningar som fanns i Uppsala var starka och kanske finns kvar där än idag? med stigande ålder har jag upptäckt att man inte ska förakta historiens inflytande på nutiden.......
Boken är nästan en avhandling och jag gillar ju när bakgrundsarbetet är bra i en bok så det var positivt men kan göra boken lite svårläst om man inte är van vid såna texter. Den är heller inte skönlitterär utan står på Kc.5
En andra historia om en jude kändes lite malplacerad men var också intressant eftersom det visar sig att alla fick inte komma över svenska gränsen som väl många trott i alla år.

Lundberg-Wahlberg: 17 typer av män *** Tja, visst var det intressant att höra hur olika typer av män visar sig vara de små pojkar de är. Och hur psykologen hjälper dem att förstå det......Godkänt men inte mer.

Läckberg, Camilla :Tyskungen *** Läckberg är inte min favorit direkt även om Stenhuggaren var riktigt bra. I motsats till Janet Fitch, se nedan, är språket väldigt torftigt och ibland nästan fånigt och definitivt bara en tvåa men just den här historien var intressant och det hela vägen, där fanns trean, snudd på fyra faktiskt.
En av Läckbergs bättre skulle jag tro.......även om det, som jag läste på en blogg nånstans, inte är så trovärdigt att demenssjuka kvinnor i 75 års ålder tänker att deras hårddisk raderas eller att ettåringar uppträder som tvååringar..........hmmm kanske var Läckbergs barn ovanligt "börj" så hon talar av egen erfarenhet vad vet jag......Men historien höll ihop och var trovärdig, som jag sa, ändå till slutet och den våldsamma scenen fanns där såklart men inte lika utstuderat som den brukar vara, ja mer säger jag inte......läs själv vettja. Om du inte redan gjort det, vilket är ju mycket troligt så populär som Läckberg är. Synd bara att hon inte är någon författare vad gäller språket, ibland ryser man faktiskt....
Lite kuriosa är att jag, när jag började läsa boken kände igen den! Precis hur det beskrivs i början, upptäckten av mordoffret och sen kistan med minnena, jag tänkte bestört har hon plankat nån annan bok? Eller har jag läst den utan att minnas det????? är jag förvirrad........men efter ett tag kände jag inte igen mig och då började jag minnas att den följde med ett litet häfte i Svensk Bokhandel tror jag det var i fjol somras. Där läste jag alltså början, som var det som var med. Och kom ihåg den så väl! Bra betyg till Läckbergs första sidor faktiskt........

Matar, Hisham: Ingen i världen *** Boken var bra, speglar Libyen genom en liten pojkes ögon. Lite annorlunda mot allt man läst i den genren på sista tiden, därför helt klart läsvärd. Och omslaget.....omslaget!!!

McCall Smith, Alexander: Den gode maken på Zebra Drive *** Vad är det som gör att om man har tio böcker som väntar på att läsas och så får man ett mail från bibblan att Den gode maken på Zebra Drive finns att hämta, så störtar man dit och skyndar sig hem och bara läser och läser och läser tills boken tar slut? Så är det för mig och så är det säkert för andra också. Och ändå är den ju lite fånig egentligen, med massor av hänvisningar till andra böcker i serien och inte går det framåt speciellt mycket heller om man ser till bok ett. Men ändå........jag måste bara läsa!!!!!

Mohsin Hamid :Den ovillige fundamentalisten ** Jag vet inte varför jag trodde att den här boken skulle vara så bra.....jag har snappat upp det nånstans kanske. Men den var konstig rent ut sagt, kanske för att den inte var som jag tänkt mig. Fast jag vet inte vad jag tänkt mig, kanske förföljelse av huvudpersonen, men han bröt ju som ihop av andra saker.......

Murdoch, Iris :Enhörningen *** Bok nr 2 av Murdoch. Mindre utlånad än Sandslottet om man ser till det gamla lånkortet, och sämre också. En slags mystisk Jane Austen, Brönte inspirerad historia med ett så stort persongalleri att jag måste säga att jag hela tiden var osäker på vem som var vem. Här fanns det i alla fall lite mer filosofiska aspekter och en slags diskussion i början av boken där dilemmat med det hela nog diskuteras. Här kommer det fram en benämning som jag måste undersöka nämligen Ate: Förlåta är ett alltför milt ord. Tänk på idén om Ate, som var så levande för de gamla grekerna. Ate är benämningen på den nästan automatiska överflyttningen av lidandet från en varelse till en annan. Makt är en form av Ate. De som är offer för makten, och all makt har sina offer, är själva infekterade. De måste då föra smittan vidare, utöva sin makt över andra.
Låter intressant eller hur? Dagens energitjuvar, utövar de Ate?????

Murdoch, Iris :Sandslottet **** I tidningen Kulturen fanns ett reportage om filosofi, ett ämne där jag besitter alltför bristfälliga kunskaper och som jag känner att jag borde ägna betydligt mer studeier om man säger så. Där dök Iris Murdoch namn upp vilket gjorde att jag lånade hem alla böcker som fanns av henne på biblioteket och nu läser jag Murdoch. Första boken är Sandslottet. Jag förflyttades snabbt till min barndom bara av utseendet på boken, gammal biblioteksbok (naturligtvis hämtad från MAG) med många fula fläckar och rött anonymt band. Historien var intressant och boken välskriven måste jag säga. Moraliskt dilemma, säkert stort för den tiden, och många djuplodande karaktärer. Den var bra och gav mersmak, kändes kanske lite gammaldags men mänskligheten brottas väl med samma frågor nu som tidigare.

Person, Leif G W: Den som dödar draken ** En lite tveksam trea blev det här. (se för övrigt slutet längre ner) Boken var tjock och lättläst men så full av fördomar att man undrar ju om det verkligen är möjligt att hitta på allt detta?? Eller tänker författaren så??? jag undrar....eller vad sägs om dessa rader: Kriminalinspektör Tomas Singh, som var adoptivbarn från Malaysia, och hans kollega kriminalassistenten Gustav Hallberg, trots namnet adoptivbarn från Sydafrika, hade kastat sig i bilen osv osv. För att få med färgade måste man ta till adopterade tydligen, finns kanske inte så många invandrare bland polisen eller? så det är flera adopterade som figurerar. Det mest konstiga är att Tomas heter Singh, han är alltså adopterad till en familj med efternamnet Singh, i Sverige (?)kanske möjligt iofs......men ännu märkligare är att Gustav med efternamnet Hallberg anses ha ett efternamn att ifrågasätta, eftersom det är så svenskt!!! Hallå! svenska familjer som adopterar barn, tar upp dem som sitt eget (vilket att adoptera betyder) och då får det naturligtvis familjens efternamn och jämställs med biologiska barn i allt. Men det vet tydligen inte Leif G W. Svagt! Så alla dessa fördomar sänkte boken en hel del. Sen har jag aldrig gillat Bäckström och alltid hoppats slippa honom och så var det han hela boken.....Nä nu när jag tänker efter blir det en tvåa ändå.........

Pessl, Marisha: Fördjupade studier i katastroffysik**** När jag skulle läsa den här boken gjorde jag nånting väldigt ovanligt, jag kollade upp lite recensioner (bl.a. SvD,) och bokbloggar om den! och fick väldigt varierade reaktioner. Många bloggar gillade den inte och från Dagensbok.com fick den endast 6av 10. Men jag gillade den! Jag gillade alla hänvisningar till böcker, även om det tydligen är mest falska sådana. (?) Fast de som jag kände igen var ju äkta vad jag kunde se.
(Insåg något som jag redan visste att jag inte har jättekoll på amerikansk litteratur. Måste läsa Stormen och vreden av Faulkner t.ex då jag dessutom har den i bokhyllan. Han nämns ofta överhuvudtaget i amerikanska böcker.)
Imponerande att ha sån koll på litteraturen som författarinnan har. Historien var väl lite väl lik Donna Tartts Den hemliga historien men det finns ju intertexter överallt, mest i böcker men även i film faktiskt. (T.o.m i Mamma mia som jag såg på bio (sist av alla?) i helgen. Både Hair (dansen på bordet) och Aristocats (krypandet längs takmuren) fanns ju med. Säkert annat också......)
Så läs inte boken för att historien är så unik, det är den inte även om den faktiskt var riktigt spännande ett tag. (Ett tips, läs koncentrerat i början, där finns en del av nyckeln till slutet. Jag fick läsa om.) Nej den här boken ska man läsa för att den är så annorlunda skriven. Pessl måste verkligen ha funderat ordentligt inför varje mening känns det som. Mycket tänkvärt står det också som jag iofs redan glömt men just då jag läste det var det bara så bra. Ja jag läste varje mening i denna tjocka bok (vilket jag oftast alltid gör iofs) Faktiskt en bok som jag skulle kunna tänka mig läsa om nån gång i framtiden, och hur många böcker känner man så inför nu för tiden? Många iofs om man ser hur bokhyllorna svämmar över, men det är nog mest för att jag tycker om böcker överhuvudtaget och har svårt att göra mig av med dem.
Och visst, den här boken skulle jag ha velat läsa som ung. Ja jag skulle vilja läsa en svensk motsvarighet med hänvisning till svenska författares verk, vem skriver den?
Gillar du litteratur och genomtänkta meningar läs den här. Annars låt bli.

Radge, Anne B: Eremitkräftorna **** Hon har gjort det igen, Anne B Radge! Hennes bok Berlinerpoplarna var ju bara så bra, jag har tänkt på den flera gånger sen jag läste den. Och när jag nu läste uppföljaren kände jag igen varenda karaktär direkt. Hon skriver så bra, texten bara flyter fram även om det är fullödiga beskrivningar av allt möjligt från svinskötsel till matlagning. Det enda jag kan tycka är lite väl skruvat är bögparet som gråter hela tiden, känns aningen konstruerat. Fast Erlend kanske är en otroligt känsligt person iofs. Det måste ju komma en tredje bok med den cliff-hanger som Radge kryddat slutet med.

Radge, Anne B: Vila på gröna ängar **** Efter att ha läst ut boken får den den fyra, men början var lite väl mycket Erlend och för lite Neshov för att den skulle hålla samma standard som de andra två böckerna. Senare delen var dock lika bra som alltid. Är det verkligen slut nu. Ja, tyvärr. Radge har lyckats förmedla en känsla av hur bondesamhällets barnbarn möter den nya tiden fullt ut och smärtsamt måste acceptera att med sorg se sina förfäders livsverk överlämnas till en ny era. Vem som drar vinstlotten är svårt att veta i början av böckerna, men i med att personerna förändas är det också en utvecklingsroman för några av de inblandade, en resa som familjen gör, på gott och ont och inte utan en stor vånda och smärta. Precis som många med dem tvingats göra.

Rubenfeld, Jed :Analys av ett mord **** En mycket annorlunda deckare. Gillar du Freud och Shakespeare så är det här en bok för dig. Både litteraturanalys och psykoanalys finns med i den här boken. Och en märklig men fängslande historia dessutom. Vill du läsa en lite klurigare deckare som utspelar sig i sekelskiftets New York så läs den här. Jag tror inte att du blir besviken....!! Den har också utsetts till en av årets mest läsvärda böcker i England, och sånt är inte att förakta har jag lagt märke till. Påfallande ofta är sådana böcker läsvärda......

Schlink, Bernhard: Hemkomsten *** Jag känner en sak nu; jag måste nog läsa Odysseus. För om jag gjort det kanske den här boken levt upp till förväntningarna. Jag hörde nämligen den omtalas när den var ny, av författaren själv eller om det var någon annan kulturvetande, jag blev i alla fall våldsamt intresserad av den. Och nu lånade jag den. Men som sagt, Odysseus dyker upp här och där och boken griper inte riktigt tag förrän på slutet och då är den rumphuggen. Långt inne finns ondskans väsen som en utgångspunkt, tror jag.....men säker är jag inte. Trots det var historien så pass annorlunda att jag inte gav upp och jag har en känsla av att den kommer att efterlämna någon slags insikt och förståelse.

Shields, Carol :Mary Swann, en litterär kriminalgåta **** En ovanlig bok, verkligen. Fyra personer presenteras, alla med anknytning till en kvinnlig, död (mördad) poet. Man tror hela tiden att mordet är gåtan men är det det? Sista delen är skriven som ett filmmanus som äger rum på ett symposium. Gillar du litteraturvetenskap, forskning och/eller kriminalgåtor är den här boken helt klart läsvärd. Jag gillade den skarpt men måste medge att den kändes aningen omodern (skrevs 1987). Det är alltså ingen klassiker för en klassiker upplevs ju aldrig som omodern eller hur? se där ett sätt att beskriva klassikergenren, om det nu finns en sådan. Men att läsa ordet katharsis i en deckare, bara det är ju stort!
Det var nära att slutet förintade den fjärde stjärnan men so what, jag är generös idag.....!

Sigurdadottir, Yrsa: Aska**** Det kan inte hjälpas men den här författarens böcker sticker ut. Jag kan inte riktigt säga varför den här boken var så bra, men det var den. Ok, historien var ju lite väl mycket men det gör liksom ingenting. För nutid och dåtid vävs samman på ett riktigt väl genomtänkt sätt. Och så får man ju lära sig en hel del om vulkanutbrott och botox och anorexi osv. Precis som en modern deckare ska vara. Eller precis som en modern deckare ofta är. Mordet är liksom inte prio ett.

Sigurdadottir, Yrsa: Det tredje tecknet **** En riktigt bra deckare från Island. Den var riktigt spännande men tappade lite i slutet. Historien var lite väl fantastisk men jag tror faktiskt att det skulle kunna hända då intresset för gamla tiders trolldom ju faktiskt finns. Det blodiga, som brukar komma i slutet kommer i början som omväxling och allt blir förklarat på bokens sista sidor.Historia och nutid vävs samman på ett intressant sätt och Sigurdadottir kan sitt ämne. Nästa bok i serien hamnar på läsa listan, den har just kommit ut för övrigt....Den som gräver en grav.........

Sigurdardottir, Yrsa :Den som gräver en grav **** Bok nr 2 av Sigurdardottir, Yrsa. Och den här var nog snäppet bättre än den förra faktiskt. Den borde ha fått 3,5 stjärna om den här får fyra men jag har ju tänkt gå bort från 0,5 så då får jag göra det här och nu. Början var något av det vidrigaste jag läst på länge, jag mådde illa länge efteråt faktiskt.......men nu skriver Sigurdardottir både lättsamt och humoristiskt och framförallt är historien lite annorlunda. Den förra, Det tredje tecknet, var ju väldigt underligt tyckte jag men helt klart bra ändå........en ny islänning att spana efter alltså....

Wahlberg, Karin: Tröstaren **** Jag kan inte låta bli att ge Wahlbergs bok en fyra. Hon är min favorit bland svenska deckarförfattare. Hon är ju sällan nämnd och får därmed inte så mycket reklam men jag tycker hennes böcker är så läsvärda. Och den här var en av de bättre tycker jag. Riktigt spännande och med ett riktigt väl genomtänkt slut.

Winblad Ewonne: Frälst, förmögen, förskingrad *** Det här är historien om Hanna Lindmark och Margaretaskolan. En företeelse som jag aldrig hört talas om innan jag hörde Ewonne Winblad berätta om den på radion. Ibland tycker jag det är kul att läsa såna här böcker, böcker som handlar om hur det var i slutet på förrörra seklet och början på förra......Att man då sålde barn till lägstbjudande, bara 40 år innan min egen pappa föddes 1911. Hänger man upp det på sånt förstår man hur utvecklingen varit i Sverige de sista 150 åren. Nåväl denna fattiga flicka blev frälst, och sedan förmögen genom att hon byggde upp dessa Margaretaskolor som fanns över Sverige, dock inte i norrland vilket kan förklara att jag aldrig hört talas om dem. Efter hennes död förskingrades hennes förmögenhet och det är väl egentligen den biten Winblad vill skildra, men den största delen av boken handlar om Hannas liv och leverne. Man kan ju förledas tro att det var de fyra missionsföreningarna som förskingrade pengarna men som jag kan förstå det var det en mans verk. Däremot var alla med på att lägga locket på iofs. En intressant bok fast inte på det sätt som jag förväntade mig.

Winspear, Jacqueline : Lögnen *** Tyvärr blir inte Winspears böcker om Maisie Dobbs bättre och bättre som jag hoppats. I den första boken, som hette just Maisie Dobbs, fanns en slags magi som gav mersmak, lite psykologi och lite London och en mordgåta. Men den här boken var rörig och med en lite väl fantastisk historia som trots det var förutsägbar. Nej nästa bok beställer jag inte på bibblan utan väntar tills den finns inne......


De bästa böckerna 2008

Wahlberg, Karin: Tröstaren **** d

Radge, Anne B: Eremitkräftorna ****

Sigurdadottir, Yrsa: Det tredje tecknet **** d

Holmberg, Bo R: Återvändarna **** d

Murdoch, Iris :Sandslottet ****

Sigurdardottir, Yrsa :Den som gräver en grav **** d

Rubenfeld, Jed :Analys av ett mord **** d

Halldén, Ruth : Radikaler och viktorianer ****

Fitch, Janet : Saknaden ****

Hosseini, Khaled: Flyga drake ****

Shields, Carol :Mary Swann, en litterär kriminalgåta **** d

Dahlgren, Eva F: Farfar var rasbiolog:****

Karlsson, Sven Olov: Italienaren****

Radge, Anne B: Vila på gröna ängar ****

Sigurdadottir, Yrsa: Aska**** d

Av violen - 1 februari 2019 16:45

2004 års böcker

 

 

 

 

Atwood, Margret: Den blinde mördaren ***** 2003 års bästa bok var ju en fempoängare, så även det nya årets första! Efter tips började jag läsa Den blinde mördaren som ju är en riktigt tjock och lite egendomlig bok. Att den är tjock beror kanske på att den egentligen är tre böcker i en, dels nutid med en gammal dam, bokens jag, som berättar om dåtiden då hon var ung och i den historien ingår en tredje historia som handlar om nåt slags populärfiktivt SF land. Denna historia berättas allt eftersom i boken och ska jag vara ärligt förstår jag inte riktigt varför. Hänger man inte med kan man läsa halva boken utan att fatta vad som är den rätta historien eller inte.....Men trots det så var boken otroligt bra skriven, varje mening känns vägd på guldvåg och gång på gång tänker jag, javisst precis exakt så är det ju, helt suveränt beskrivet.......Faktiskt ville jag inte att den skulle ta slut och det säger väl allt??? Tack Margareta för tipset!

Brodin, Ylva :Kantorns änglar ** Det var länge sen jag läste en så riktigt usel bok, i början var den väl någorlunda, det var det som gjorde att jag fortsatte. Historien var iofs ganska intressant, men otroligt överdriven åt alla håll och kanter. Titeln anspelar på flera saker, både på kören och på de änglar som den dynamiske (?) och sextörstige (sex med nyförlösta kvinnor måste väl bero på ett enormt och okontrollerat sexbehov tycker jag) kantorn Peo tillverkar och kastar utför ett stup. Vrickat så det förslår......Stilen var dessutom ömsom utbredande, ömsom helt nybörjaraktig. Nej, Brodin har mycket fantasi men kanske hon bör skriva kärleksromaner istället inom nån annan genre.

Brown, Dan: Da Vinci koden*** Den här boken var som att se en konståkare som får 6.0 i det tekniska men 1.0 för det konstnärliga. Ok, att se en massa konstiga och svåra hopp kan väl vara kul men bara det ger ju inget i längden.
. Författaren till den här boken har ägnat all sin tid åt att leta reda på och producera en hel massa "fakta" som presenteras i en rasande fart och ger sken av att vara helt vedertagna. Nåja, vill man tro på det han säger är det en sak, många recensenter jag läst uttrycker att boken lärt dem en hel del (?), så författaren har verkligen lyckats presentera fiktion som en sanning. Dock har han misslyckats helt med resten, personbeskrivningen är helt ovidkommande, jag får en känsla av dataspel med kantiga figurer, och de ständiga cliff-hangers som slutar i stort sett varje kapitel tycker jag är otroligt tröttsamt. Men greppet är helt klart vinnande. Tre parallella historier som hålls i sär med kapitelindelningen för tankarna till TV-såpan, där det konceptet visat sig mycket vinnande.
Och varför får den då en trea ? Jo, den lyckas aktivera folk, när jag läste boken ville jag se konstverket Nattvarden med egna ögon, det var nära att jag plockade fram måttbandet och spegeln osv. Hur många böcker klarar av det? Den är skriven som ett film manus och gör sig nog bäst som det, men tyvärr kommer den inte att kunna presenteras som den dokumentär många bokläsare önskar.

Bulgakov, Michail : Mästaren och Margarita*** En ovanligt vrickad bok!! Jag var tvungen att läsa den i två omgångar för det gick iofs bra i början, snackande katter har jag inte så stora problem med men kvinnor som börjar åka på kvastar....nä då var jag tvungen att ta paus. Sen läste jag den klar och måste säga att jag fattar ganska väl syftet med boken, särskilt som det i slutet fanns ett efterord av Lars Erik Blomqvist som var mycket intressant att läsa. Med satir och ironi kan man komma långt här i världen......

Chevalier, Tracy: Damen med enhörningen **** Nu har Chevalier äntligen gjort en ny "Flicka med pärlörhänge"! De två sista böckerna, När änglar faller och Den blå färgen var inte alls i min smak, men nu har hon återvänt till Konsten! Här beskriver hon hur en svit av tapeter blir till, dessa tapeter finns dessutom i verkligheten så det är bilder av dem i boken. Allt beskrivs utifrån en kärlekshistoria, såklart, men det är arbetet med tapeterna som verkligen fascinerar......Vill du läsa en söt och rar bok och lära dig lite om konstens 1400 tal, läs den här boken!!!

Claesson, Stig : Följ Alltid Cecilias Exempel: **** På dagensbok.com skriver man apropå den här boken att det hör till allmänbildningen att ha läst en bok av Stig Claesson, och att den här boken är ett bra exemplar. Och jag håller med, Claesson skriver precis som jag anade, mycket om ingenting, och han gör det bra! Dessutom med ett stänk av vemod. Ett gott råd: läs den här boken!

Coban, Harlan : Berätta det inte för någon*** En riktigt spännande och bra deckare. Lite onödigt blodig var den iofs men men, det var en riktig sträckläsare.....vill du försjunka i en semesterbok, läs den här!!!!

Connelly Michael: Blodspår ***(*) Det här var en thriller det. Om ett ämne som börjat bli mer och mer aktuellt, hjärttransplantationer. I takt med att fler transplanteras blir möjligheten att känna någon som är det större. Så var fallet för Michael Connelly som har en vän som hjärttransplanterades 1992. Tack vare honom fick Connelly idén till den här boken. En thriller som höll greppet nästan ändå till slutet. Det var, som så ofta, alldeles för dramatiskt och konstlat. Den fjärde stjärnan blir för ämnet, som är relativt ovanligt, och för att det skildras mycket trovärdigt. Har man som jag erfarenhet av transplantation vet man att medicineringen är oerhört viktig, något Connelly lyckas spela på till en viss del. Att det inte blev en hel fyra beror på slutet och att jag inte är nån sån där riktig thrillerfan.

Davidsen, Leif: De goda systrarna*** Davidsen är alltid läsvärd, så även denna gång. Ett intressant ämne, Danmark under andra världskriget. Händelser som i alla fall jag aldrig hört talas om. Och så det nya nuförtiden, Stasi! Såklart. Men lite nutidshistoria är aldrig fe,l fast det handlar om Danmark, även om storyn var aningen tjorvig.

Drabble, Margaret :De sju systrarna**** En riktigt bra bok! Det är såklart en klar fördel om man vet vem Vergillius är och har man dessutom läst hans sånger måste den ju vara helt underbar, såvida man gillar sångerna förstås! För det är vissa avsnitt där Vergilius är mycket inblandad och det kan ju vara tröttsamt om man inte känner till nånting om karl´n i fråga.....Annars är den humoristiskt skriven med en undertext som ställer djupa frågor om vänskap och förmågan att inte förlora hoppet. En riktigt härlig bok för kvinnor 40++.......Och alla andra också!

Ekman Kerstin: Häxringarna **** Första delen i Stadsserien. Efter att ha läst trilogin Vargskinnet (och naturligtvis Händelser vid vatten) blev jag helt såld på Kerstin Ekman. Länge har jag planerat att läsa den här serien och till slut hittade jag alla fyra böckerna hos Bokhans. Så nu har jag läst den första och den var lite trög i början men när så Tora väl tagit över gick den inte att släppa ifrån sig. Så många böcker man läst om landsbygden vid den här tiden, men det här med kvinnorna i staden är nytt för mig.( Ok. Fågelströms Stockholmsserie i alla ära men den handlade väl mest om män har jag för mig.....) En av de finaste dödscener jag läst också........Den författare som kan få mina ögon att tåras gör det bra....Bra gjort Ekman!

Ekman, Kerstin: Springkällan**** Fortsättning på Häxringarna och lika bra. Staden växer, samhället växer. Intressant.

Ekman, Kerstin: Änglahuset**** Den är också i samma stil som Häxringarna och Springkällan och helt klart mycket läsvärd.

Enquist, P O: Livläkarens besök *** Vinnare av Augustpriset och allt bör väl den här boken vara utomordentlig??? Eller? Ok, den var bra, och eftersom jag kan ett enda historiskt årtal utantill, nämligen 1789 (Franska Revolutionen) så kunde jag ganska väl tidsbestämma boken vilket underlättade. Dessutom var den ganska spännande fast man ju vet hur det går. Men ändå....den där riktiga höjdaren är det inte. Det historiska perspektivet var intressant men att försöka vara nyskapande i en historisk roman vet jag inte om jag tycker om (dvs utropstecken i mängd och här och var dessutom t.ex) Nej, faktiskt blir det inte bättre än tre *.........

Falkenland, Christine: Öde **(*) Falkenlands två tidigare böcker har gett mig kalla kårar, de har varit så utstuderat onda att jag väntade mig nåt liknande med den här. På ytan är den här boken inte alls så, den handlar om en kvinna som går i psykoanalys. Men på djupet handlar även den om ondska, religiös sådan. Oförsonlighet, skam, skuld, fördömanden. Och en förskjuten människa med sitt krossade olyckliga liv. Osökt går tankarna till Knutby, även om själva historien ter sig lite annorlunda så är det samma utfrysningsmekanismer som verkar ha slagit till där.......de kristna människornas utfrysning......
Varför det inte blir tre hela stjärnor beror på att inget riktigt slut finns, jag hade innerligen hoppats på mer ljusning för huvudpersonen, och kanske det ljusnade men det var bara sånt man fick komma på själv i så fall.......

Flygt Torbjörn: Verkan *** En sak är säker, den här boken får inget augustpris. Den får knappt godkänt kände jag nu och då när jag läste den.......men! Trots den lite stumma stilen blev jag ändå intresserad av personerna. Åklagare har vi ju hört mycket om men aldrig fått komma inpå skinnet som i den här boken. Flygt försöker bygga upp en spänning som känns konstruerad men knappast trovärdig, säger t.ex grannar till varann typ såhär: "du är lika elak som jag hört", när de står i matkön på affären???? Är det inte sånt som viskas över häckarna??? Nåja, jag minns personerna efter flera dagar och då måste den ju få tre stjärnor i alla fall.......

För många personer, alla ska få komma till tals och gör det men ingen tillför nånting nytt, deras tankar kunde alla vara tänkta av en och samma person, så ett berättarjag kunde ha räckt.

Gellert Tamas: Lasermannen**** Det här boken är det ingen tvekan om, den är verkligen värd sin fyra. Den var en relativt tjock pocketbok med liten text men plötsligt hade jag läst ut den. Otroligt intressant och lättläst.
Vill du läsa om Lasermannen, läs den.
Vill du läsa om hur en brottsling kan tänka, läs den
Vill du läsa om svenskt polisarbete och gärningsmannaprofiler, läs den.
Vill du läsa ett stycke nutidshistoria, läs den.
Vill du läsa om rasismens fula tankemönster, läs den.
Vill du kort sagt läsa en spännande deckare, läs den.
Du kommer inte att ångra dig!! Och på köpet har du lärt dig något viktigt om 90-talet.
Marklund Liza: Asyl **** Ja den får en fyra den här boken men jag tvekar faktiskt lite....Den är spännande som en thriller och nyfiken som man är så vill man ju veta hur det gick sen, efter Gömda som ju var suveränt bra. Därför blev det en riktig sträckläsare, men ibland måste jag säga att jag undrar om den verkligen är riktigt sann, vissa saker går helt enkelt bara för lätt, även om det ju naturligtvis är jättebra att det gör det. Jag vill inte säga mer eftersom det säkert är många som vill läsa den, men med en nypa salt blir det en fyra i alla fall....sätt av tid för du vill inte sluta läsa när du väl börjat!!!

Gerritsen Tess : Donator okänd: *** Ännu en thriller om hjärttransplantationer (se nedan) Gerritsen skriver också en medicinskt trovärdig historia, men eftersmaken är fadd. Frågan är om historier som dessa har någon sanningshalt? Det är nog något läsaren genast funderar över. Medan Connellys mordhistoria (se nedan) är helt overklig upplevs Gerritsens som att den kunde inträffa. I alla fall kan läsaren luras tro att det är så. Som vanligt är det i thrillerns/deckarens form som samhällskritik framförs nu för tiden, och då blir det som i den här boken, onödigt dramatiskt. Organhandel är i sig ett stort problem som man hoppas ska kunna belysas på ett annat sätt.

Gregory, Sandra: Glöm att ni har en dotter*** Faktiskt, en intressant bok. Huvudpersonen anser sig helt klart skyldig, vilket ju är ett sympatiskt drag när det gäller en brottsling. Trots det är det en hel del tycksyndommig stuk på den som jag hade lite svårt för. Men ändå, den var som sagt intressant och lättläst, och faktiskt riktigt lärorik....

Hagen, Cecilia : De osannolika systrarna Mitford ***(*) En kul och intressant bok! Om sex systrar och en släkt som man aldrig hört talas om....trodde man! Maken visade sig känna till formel 1 anknytne Max Mosley, barnbarn till en av systrarna, men så kända som i England lär de aldrig bli här, inte ens efter Hagens bok! Men att en bok kan skrivas så intressant och fängslande, fast den bara handlar om en familj, det är för mig obegripligt...en hel massa fakta om för och efterkrigstidens England severades också i rasande fart, det gav den fjärde stjärnan! Faktiskt jag lärde mig en hel del!

Har inhandlat fler böcker som jag ska läsa så småningom.....

Hayden, Torey : Rävungen *** En till bok av Hayden, denna gång om en liten flicka som inte kan gråta. Men innan boken är slut har hon lärt sig det och mycket mer. Som vanligt mycket läsvärd och intressant!

Hayden, Torey: Andras ungar***(*) Du som inte läst något av Hayden, gör det! Sen tidigare har jag läst Burpojken, men sen har det inte blivit av förrän nu när jag hittade den här boken på Myrorna. Fascinerande skrivet om barnen utan förutsättningar, de som stängt sig inne i sin egen värld och som samhället egentligen inte vill veta av eller orkar med. Men Hayden orkar. Hon jobbar med dessa barn och beskriver en period av deras liv på ett osminkat sätt. Men jag undrar, hur orkar hon!? Jag skulle nog gå i taket efter 10 minuter.....

Hildebrandt, Johanne : Freja ** Jag visste redan innan jag började läsa den här boken (som inte var en bok utan en bilaga till Aftonbladet) att jag inte skulle gilla den. Det är inte min stil direkt. Men eftersom den varit så omtalad var jag rejält nyfiken på den. Den handlar ju till viss del om asatron, något jag vet väldigt lite om, men som jag kanske borde behöva veta mer om, en insikt jag fick efter att ha läst boken. Att Tor och Balder var söner till Oden visste jag inte ens, ganska dåligt egentligen. Boken var ungefär som jag trott, alldeles för fantasyaktig för min smak. Men lite kul att kvinnorna (gudinnorna) bestämde. Och att naturen hade så mycket att säga till om och måste blidkas, det kan man ju nästan ana långt in i våra dagar.

Holmberg, Bo R: Brandvakt**** Äntligen! Bok nr tre i serien om morden i Anundsjö.....Och den var lika bra som de föregående, Liemannen och Snögrav. Ok, jag är partisk eftersom jag kommer precis från det området och känner igen mig i miljöerna och faktiskt även i en del episoder som jag anar Bo R har hittat i dagens Anundsjö. Dessutom är det ju en intressant historisk berättelse om hur staden Örnsköldsvik("min stad" forever trots att jag numera bor nära staaan Skellefteå) växte fram och hur brandskyddet var ordnat vid den tiden. Tidigare retade jag mig lite på de ständiga upprepningarna men nu har jag vant mig vid det så de störde inte alls. Och så är det ju lite romantik med också........suck! Läs alla tre böckerna, helt klart en annorlunda upplevelse.....

Holmström, Stefan: Lev och må, lille far **(*) Den här boken har marknadsförts som en bok om hur det var att ha en far som var psykiskt sjuk och legat på Umedalen på 50-talet. Men den handlar nog mer om författaren själv och hans uppväxt, kanske ett sätt att göra upp med den mobbning som tydligt inträffat. Som de flesta barndomsskildringar berättas den mycket rakt upp och ner och jag kände igen en hel del från min egen uppväxt. Berättat från barnets perspektiv har den intressanta infallsvinklar på hur ett barn uppfattar en psykiskt sjuk far.

Hustvedt, Siri: Vad jag älskade**** En verkligt fascinerande bok som berättar en historia om människor och deras tragedi. Trots att boken hela tiden strävar mot ett klargörande varför? händer det aldrig att svaret på den frågan kommer. Boken kanske stannar kvar ännu längre bara därför....den är spännande men saknar deckarens enkelhet, den här boken är, liksom många litterära böcker nu för tiden, full av antydningar om annan litteratur och även om konst....kanske den ska verka ta upp en samtid och dess problem (som jag hävdar dagens deckare ägnar sig år) men nej, den handlar om nånting annat, den har ett djup som tilltalar mig och mina kunskaper i litteraturen...Den kan ingå i min studie om dagens moderna litteratur med litterära stråk som vänder sig till en viss publik, de redan litterära....deckarna får ta hand om alla de andra......Jag sträckläste den och älskade dess lätta snabba skrift, vill du ha nånting att bita i, läs den här!

Iwasaki, Mineko: Den sanna historien ** En av de tråkigaste böcker jag läst på länge...tydligen en slags komplettering till En geishas memoarer som jag kanske borde ha läst tidigare för att riktigt uppskatta den här. Memoarer brukar ju alltid bjuda på intressanta berättelser men den här var bara jättetrist, en massa uppräkningar av frisyrer och kläder och en hierarki som gör att man baxnar.....och är man störst bäst och vackrast som författarinnan är så återstår ju inte så mycket tabbar att berätta......

Johnson, Spencer :Vem snodde osten?*** En bok som förändrat mångas liv heter det. Om jag läst den för 15 år sen kunde jag också ha fått en ahaupplevelse men det mesta som stod där är jag väl medveten om. Den var ändå intressant att läsa. Någon stön har jag aldrig varit men suckar har nog undsluppit mig nu och då....vill du veta vem du kanske är...läs den!

Küchen Maria :Sång till en fjäril: *** Den här boken ingår i lärarutbildningen och handlar om mobbing. Det är främst lärarens agerande (eller brist på agerande) som brukar diskuteras vad jag kan förstå. Och visst, boken var intressant ur det perspektivet men jag blev lite besviken. Jag tror nämligen inte att föräldrar till barn som mobbar blir förbannade på sitt eget barn när det upptäcker vad som skett. I stället blir det arga på den som blivit mobbad. Där har Kücken nog missat nånting. Men ok, det kanske hellre får någon att avstå från mobbing om det läser det på det här sättet. Själv anser jag att det ofta är föräldrarna som tillåter sina barn att mobba och tar dem i försvar till ett sista andetag (typ som i boken), men det kanske man inte ska upplysa mobbarna om. Klart läsvärd för de som har med ungdomar att göra i alla fall.....

Larsmo, Ola: En glänta i skogen **** Här är en riktigt bra bok. . En bok som kräver lite mer av läsaren, många infallsvinklar, bra skriven och ett intressant, inte uttjatat ämne........Vem vill inte läsa en sån bok så säg? Lite nyskapande också med olika typsnitt vilket gjorde att det var lätt att hänga med i alla kast. Larsmo skriver bra prosa och är säkert värd att läsa mer av......Men läs gärna den här nu direkt......

Larsson Åsa : Det blod som spillts*** Åsa Larssons andra bok om Kirunajuristen som återvänder. Den här gången är det en präst som blir mördad och boken är lika mycket en känga till manssamhället som till kyrkan. Den var bra men Solstorm var ändå strået vassare tyckte jag. Slutet var som vanligt (?) våldsamt men om man bortser från själva mordet så är det en intressant norrlandsskildring, skriven med stor insikt i bl.a djurs beteende. Och med ett vackert språk!

Levlin, Kurt: Hälsningar från Döda Havet***(*) Redan när jag läste Levlins novellsamling efterlyste jag en roman av honom. Och här är den. En ovanlig vinkling inom roadmoviens ram låter sakta huvudpersonen växa fram inför läsarens ögon. Till slut inser man att huvudpersonen kanske inte är någon som man kan beundra direkt, möjligtvis för att han trots allt tar tag i sin situation, fast på ett sätt som egentligen inte är enligt regelboken. Någon bildningsroman är detta inte, eller så är det det! Att det inte blir fyra hela stjärnor beror på att det ändå kändes som jag läst ännu en novell av Levlin när jag var klar, bara med en hel massa mer ord. Trådarna knöt ihop för löst för att kännas riktigt avslutat, som en novell ofta är. Nu ser jag fram emot nästa roman......

Lillienstierna Christina : När vinden vänder *** Tre olika kvinnoöden skriver denna, för mig okända, författarinna om. Välskrivet med en aning psykologisk skärpa, jag skriver en aning för nånstans verkar inte dessa historier trovärdiga, även om baksidestexten förkunnar att de hade kunnat vara vemsomhelst av oss. Och javisst, alla tre tror att de söker för att finna en slags frihet som dock endast leder till destruktion. I bakgrunden kan jag ändå skönja att allt beror på mamman, denna eviga skuld som låder vid världens mammor som inte fanns till för sina döttrar....och kanske är det så, i alla fall för kvinnorna i dessa långnoveller.......Boken var ändå läsvärd om du vill läsa nånting lite annorlunda....och nånting om 60-talet som den sista novellen handlar om. Det lyckas Lillienstierna skildra utan att det verkar fånigt faktiskt......Kanske att det är ett försök till epos över kvinnors destruktivitet, att den ger samma resultat men tar sig lite olika uttryck på 40, 50 och 60-talet.....Ett bra försök i alla fall.

Lindgren, Torgny & Åkerlund: Döden ett bekymmer: *** Visst, det här är en ironisk skildring av en pingstförsamling. Kanske för att jag nyss läst Solstorm som handlade om samma sak eller så är det morden i Knutby, men jag förstod inte riktigt det komiska i berättelsen. Kanske att verkligheten hunnit ikapp den fördomsfulla beskrivningen av pastorer och ledning. Och därför fastnar skrattet i halsen.....

Lundell Ulf: Frukost på en främmande planet***(*) Efter att ha hållit på under mycket lång tid har jag läst denna enorma bok, över 800 sidor! Och den var 90% prat, mest om kvinnor och musik, men de resterande 10% visade sig vara glasklara glimtar över samtiden. Och i och med det visar Lundell ett ovanligt mod, han vågar säga saker som knappast är korrekta. Vem vågar t.ex citera koranen på det sätt som bibeln blivit citerad i alla år, dvs med de mest uppseendeväckande och negtiva delarna? Och vem vågar racka ner på Robert Wells och allsången på Skansen? Synd bara att ingen orkar läsa boken, för här finns den författare som efterlystes i ett av vårens Röda Rummet, den som vågar gå emot strömmen och skulle kunna starta nya diskussioner. En rebell helt enkelt......Men som sagt, ingen kö på bibblan direkt.....

Madison, Susan : Hoppets färg är vit *** Snyftvarning är det på den här boken! Skulle kunna vara en dussinbok i den genren men jag föll för dialogen som var riklig och mycket naturlig. Storyn höll dessutom genom hela boken och den skulle kunna vara sann för med stigande ålder har man ju lärt sig en massa om tillvarons nyckfulla jävlighet, ja den skulle till och med kunnat vara ännu värre......mer säger jag inte......Gillar du snyftare är den en klar fyrapoängare men den föll i glömska lite väl snabbt för att jag skulle ge den en fyra........

Mazetti, Katarina: Tarzans tårar *** Jaha. Ok. Visst. Den här boken var kul och lustigt skriven och mannen av börd och kvinnan av folket borde väl vara en säker succe? Läs den som en rolig historia på en eftermiddag, skratta när det är kul (för det är det) och fundera inte över om det finns nån undertext, det gjorde jag och det blev plötsligt inte lika roligt längre......

Mazzantini, Margaret: Rör dig inte **** Ja, det blev en fyra till slut för den här boken, mest för att den var väldigt bra skriven, jag ville läsa varje ord för att inte missa någon mening, och även för att den berättar en historia, väl sammanhållen från början till slut. Att själva historiens innehåll inte riktigt tilltalar mig får jag bortse ifrån för boken var faktiskt spännande och bitvis väldigt gripande.

Morrison Toni: Kärlek**** Det här är en bok att bita i för den som gillar en historia som inte avslöjas på en gång utan egentligen först på sista sidorna. Spännande, välskrivet (borde vara eftersom Morrison är Nobelpristagare, eller???) och ej förutsägbart. Speglar dessutom rasfördomarna i USA och ställer indirekt frågan, när avskaffades egentligen slaveriet? Den femte stjärnan uteblir därför att en mening skriven på rövarspråk inte förklaras. Eftersom det är en slags nyckelreplik i hela historien så hade den klargjort en hel massa om man fått veta vad den betydde. Nu kom jag på det ändå efter ett låååååångt tag genom handlingen i boken men varför var den inte översatt till rent språk? Det var den i Månadens Bok blad, vilket jag läste efteråt, och då fattade jag att jag fattat boken rätt...men det var mödosam väg dit, vilket jag iofs inte hade nånting emot. Jag gillar ju böcker som jag inte vet nånting om innan, därför läser jag sällan baksidestexter. Det här var en perfekt sådan bok. Jag upprepar: vill du ha nånting att bita i, bit i den här!!!!

Nesser, Håkan :och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla**(*) Om man bortser från titeln var den här boken riktigt kul att läsa. Det kan ha varit igenkännandets glädje över skildringen av 60-talet med dess musik och en upprepning av de böcker som lästes i gymnasiets litteraturkurs på 60 och även 70 talet. Och som jag nyligen läst om igen. Själva historien var väl sådär men jag snuddade faktiskt vid att mördaren var den h*n var, är jag smart eller? Det brukar jag aldrig lista ut annars.....Jag skrattade ett flertal gånger och bara det är ju värt den tredje stjärnan!!!!

Pelzer, Dave : Pojken som överlevde: **(*) Ja, ja. Har man läst de två första kan det ju vara intressant att veta vad som hände sen...men det är nog enda skälet att läsa den här boken. Mycket av det gamla tuggas om, men det är ganska osminkat skrivet, allt blev inte en dans på rosor direkt för Pelzer, men han överlever trots allt.......Och blir en otroligt god människa, efterordet innehåller många sidor lovprisning........

Pelzer, Dave: Att hjälpa sig själv*(*) I början var den här boken riktigt bra, befriad från upprepningar av de föregående tre böckerna och med faktiskt riktigt bra åsikter. Men sen började det tuggas om hela den tragiska historien med detaljer och så ett avsnitt om att förlåta vilket Pelzer naturligtvis är en mästare på......till slut stod det mig upp i i halsen och jag skummade slutet......Nej den var inte bra.........

Persson, Leif G W:En annan tid, ett annat liv *** Jag gillade Perssons förra bok, Mellan sommarens längtan och vinterns köld, men den här var snäppet bättre. Kanske för att den här gick att förstå allting i. Ja det var ett tag mitt på där det var ett väldigt tjat om Stasi hit och dit, men efter det gick det bättre igen. Och den är ju onekligen lustigt skriven, man behöver inte sväva i ovisshet om vad personerna egentligen känner och tycker, det är då säkert! Och lite nutidshistoria är väl aldrig fel det heller.......

Pettersson, Göran: Mummel vid sänggaveln*** Det här är en bok för en mycket smal läsekrets, de som på ett eller annat sätt kommit i kontakt med njursjukdom, dialys och transplantation. Då ger den många intressanta fakta, känslomässiga skeenden och en obändig tro på livet under dialysen. Den ger hopp helt enkelt. Men för alla andra är den säkert bara jobbig.....

Philips, Jane Phillips: Moderskärlek ***(*) En så annorlunda bok. I dessa tider när allt är action och varje händelse leder fram till nån slags katastrof är det välgörande att läsa en bok om livet och döden i dess absoluta minimalism. Ett barn föds - en människa dör och året däremellan. Det som inte gav den en fyra var väl det faktum att den ofta var lite väl detaljerad med fantastiska metaforer om de minsta ting. Men å andra sidan är ju huvudpersonen poet så hon kan säkert uppfatta omgivningen på det sättet (kom jag på just nu). Sen så är huvudpersonen en hero av stora mått, sköter man, nyfött barn, trilskande styvbarn, döende mor, två hundar och uppvaktande män med samma bravur. Men något jobb är inte inblandat. En amerikansk dröm om hur kvinnor egentligen bör vara kanske?

Sen händer det på tok för mycket, och konstiga saker, påminner lite om John Irving, alla är mer eller mindre vrickade, men det är helt humorlöst. Och helt känslolöst också faktiskt, fast texten hela tiden försöker chockera....

Souda: Levande bränd*** Den här boken rekommenderar jag. Vi hör ju så mycket om hedersmord, senast idag fanns en artikel i Expressen om en flicka som blivit skjuten med över 80 skott av sina farbröder. Och vi tänker: men hur i hela friden kan det bara hända? Läs den här boken så förstår du bättre vad de bakomliggande skälen är. På ett sätt blir dåden ännu värre när man läst den här boken för då inser man att det handlar om attityder som borde gå att ändra. Att se kvinnor som djur är ju en "bra" början till att inte behöva tveka inför att döda dem....de är ju bara ett djur som gjort nånting fel och därför ska avlivas!
Boken är odramatiskt skriven och faktiskt känns den helt trovärdig. Den är inget litterärt mästerverk alls, men läs den för att försöka förstå.......Är den helt sann är författaren mycket modig.......bara det gör boken viktig. När någon nu vågar är det vår plikt att läsa vad hon skriver.

Tartt, Donna: Den lilla vännen ****(*) Så nära en fullpoängare, det var länge sen jag njöt så av en bok.....en fullkomligt rasande skickligt skriven bok med personer som kommer att leva länge efteråt. Kul också att huvudpersonen heter Harriet (som mig själv) och att hon är en sån tuffing, trots att hon är tjej. Jag började till slut undra över vad som egentligen stod på sidorna och upptäckte massor av miljöer som i andra böcker skulle ha blivit enbart platta och här beskrivna på ett sätt som gav ett otroligt liv åt historien: "När solen steg på himlen skulle brevpressen av bubbligt glas på Libbys spiselkrans vakna upp och lysa under sitt tre timmar korta liv, bara för att på nytt sjunka ned i mörker och slummer när triangeln av solsken drog sig bort mitt på dagen." Precis så är det ju, i just den situationen (vill ej säga mer om du tänkt läsa boken vilket jag hoppas att du gör!). Det enda som gjorde att den inte fick den femte stjärnan var slutet.........men hur gick det egentligen då?????? undrar jag.......

Lawson, Mary: En dag i juli när jag var sju ** Jag kan inte låta bli att jämföra den här boken med Tartts bok som jag läste efteråt, här är det också ett barns perspektiv, en gåta som går mot sin lösning och massor av naturbeskrivningar och inre tankar.. Men allt faller platt till marken. Visserligen läste jag ut den för att få gåtans lösning vilket visade sig vara allt annat än sensationellt, men det var med våld jag lyckades komma igenom den.......tyvärr för historien hade trots allt sina poänger.....

Wahlberg, Karin: Flickan med majblommorna*** Wahlberg är som alltid ett säkert kort. Men som jag sagt förut, när kommer hon med en skönlitterär roman utan mord i. För det är ju kringverket som är det intressanta, här skulle en bok bara om personerna i hyreshuset ha kunnat bli en riktigt bra relations/konflik roman. Men tills romanen kommer får vi läsa hennes deckare, och njuta av dem!

Weiss; Lars: I morgon du *** Det var ytterst nära att jag la undan den här boken efter två kapitel, men jag är glad att jag fortsatte. Det är egentligen en vanlig ordinär deckare, med vinklingen att mördaren är känd redan från början och det är hur nätet dras åt som skildras. Den är väl medemåttligt skriven men det som gör den läsvärd är faktiskt att den har en slags kyrkogårdsstämning och att jag tydligen gillar det här upplägget, hellre en känd mördare än att man ska försöka fundera ut vem som gjort det. Ett plus för att titeln är så bra, både innan man vet varför och sen när man väl vet det, den passar otroligt bra in, vilket inte alltid är fallet med deckartitlar. Spännande var den faktiskt också, men.....slutet var lite teatraliskt men då hade man ju ändå läst allt så det gjorde mindre.

Willén, Liselott :Sten för sten**** Den här boken var helt klart annorlunda! och bra! Författaren har inblick i det kvinnliga psyket, det är helt klart. Och en viss spänning drev boken framåt. Kanske att jag önskat att gruppen med kvinnor fått mer utrymme, att boken handlat enbart om dem. Mer kan jag inte skriva för att inte avslöja allt för mycket. Men du som vill läsa en lite annorlunda bok om kvinnors utsatthet och längtan efter vänskap. läs den här!!! Du kommer att gilla den......
Av en helt okänd författare dessutom......Ser fram emot nästa bok av Liselott Willén.

Välskrivet, javisst men hela boken försöker greppa för mycket och sen blir det inget kvar.....

Zweigberk, Helena von: Kärleken skär djupa sår ** Oj vilken besvikelse den här boken var! Jag hade sett fram emot den så mycket att jag blev uppriktigt glad när den fanns inne på biblioteket. Och jag började läsa direkt. Men den var inte alls som författarens första bok Det Gud inte såg. Den här boken var ett enda långt prat och texten hakade oavbrutet upp sig, kanske för att meningarna innehöll massor med kommatecken som jag ofta tyckte var onödiga. Kriminalhistorien var helt enkelt platt, kanske skulle den ha uteslutits och Zweigberk kunde har fokuserat enbart på kärlekshistorien, det kunde kanske ha blivit bättre. Nej, den här boken är bara att glömma och hoppas på nästa istället.

Åkerlund, Allan: Mörksens gärningar*** En mycket ovanlig bok. Har jag nånsin läst nånting liknande? En psykolog undersöker en man som begått ett vidrigt brott med flera döda, en "mörksens gärningar". Mördaren är en präst och det är följaktligen ett religiöst tankemönster som präglar honom. I skenet av det som hänt i Knutby med pastorn och barnflickan har den oroväckande paralleller. Oroväckande säger jag eftersom den delvis verkar bygga på ett riktigt fall länk finns här till recension om boken. Det skulle innebära att den maktutövning som går att utöva med hjälp av Bibeln inte är något enskilt verk, utan verkligen kan utövas. Vilket jag iofs inte har tvivlat på tidigare heller. Men det är vidrigt i alla fall. Boken var helt klart intressant eftersom man fick en inblick i hur en sinnesundersökning går till, men jag måste säga att jag fattar inte hur psykologen fick fram det han fick fram, eftersom mördaren mest teg.......det var mördarens anteckningar som verkligen gav en bild av vilken person han var.




2004 år bästa böcker


Atwood, Margret: Den blinde mördaren *****


Claesson, Stig : Följ Alltid Cecilias Exempel: ****


Ekman Kerstin: Häxringarna ****


Ekman, Kerstin: Springkällan****


Ekman, Kerstin: Änglahuset****


Larsmo, Ola: En glänta i skogen ****


Mazzantini, Margaret: Rör dig inte ****


Marklund Liza: Asyl ****


Gellert Tamas: Lasermannen****


Hustvedt, Siri: Vad jag älskade****


Morrison Toni: Kärlek****


Drabble, Margaret: De sju systrarna****


Tartt, Donna: Den lilla vännen ****(*)


Willén, Liselott :Sten för sten****


Chevalier, Tracy: Damen med enhörningen ****


Holmberg, Bo R: Brandvakt****

Av violen - 1 februari 2019 16:45

 Böckerna 1999

(Nu i bokstavsordning efter författaren)

 

Ambjörnssson Ronny: Mitt förnamn är Ronny*** En intressant bok på sitt sätt. Handlar om Ambjörnssons klassresa in i universitetsvärlden från arbetarhemmet i Göteborg. Eftersom jag är en generation yngre och dessutom uppvuxen på landet, kände jag inte igen så mycket, men en sak är säker, jag skulle gärna ha haft en Kittyklubb på samma sätt som den Billklubb Ambjörnsson var med i!

Axelsson Majgull: Aprilhäxan***** Den här boken lever upp till sitt rykte, och det med råge. När jag la ifrån mig den kände jag att jag genast saknade de fyra kvinnorna, med sina sargade liv och sina tappra försök att leva. Jag såg med förvåning att boken (som jag läst i pocket) var över 400 sidor lång! Och visst tog den tid att läsa, men som alla riktigt bra böcker flöt sidorna förbi utan att jag märkte det. Plötsligt var den slut, lite snopet kanske.....Men jag säger bara, utan vidare utläggning: läs den! Trust me!

Balzac, Honore de: Pappa Goriot *** I våras läste jag den här boken, då som en bildningsroman. Nu läste jag den som en melodramatisk roman. Och det var verkligen intressant att se skillnaden! Förra gången jag läste den skulle den nog ha fått en fyra nämligen, för Rastignacs utveckling genom romanen till en vuxen person som bevarar sin integritet och tron på människans värde, fördunklades lite när jag insåg att Balzac faktiskt använt meldodramatiska grepp för att att få boken fängslande. Men så småningom kommer jag att komma över det också, det är jag säker på. Den är faktiskt värd att läsas idag, innehåller mycket medmänskliga sanningar, särskilt på slutet.

Boije af Gennäs Louise: Ingen mänska en ö **** Bra samtidsskildring, "en berättelse om Sverige och svenskarna av idag, de gamla och de unga, de infödda och de nyinflyttade" som det står på försättsbladet... Ingen dialog som går till historien direkt, men en klar och omedelbar stil, bokens jag är hänsynslöst ärlig i sina tankar och mot sig själv. Förvånansvärt att historien kunde hålla ändå till slutet…. Jag kommer att läsa mer av henne……



Camus Albert: Den första människan*** Camus ofullbordade självbiografi, som utkom 1994, 34 år efter hans död 1960. Boken är ytterst givande om man, som jag, intresserar mig för författaren och författarskapet, men den är säkert väldigt tungläst om man inte vet något om Camus. Man ska komma ihåg att det ursprungliga manuset är skrivet i en följd, ofta utan skiljetecken. Boken var alltså inte klar, utan är bara redigerad nu i efterhand. Trots det innehåller den en fascinerande uppväxt, beskrivet i täta meningar......Med Camus egen redigering hade det varit ett mästerverk.............

Camus Albert: Landsflykten och riket ** Lite väl tunga noveller, kändes omoderna om man jämför med Främlingen, skriven av samma författare. I de flesta av novellerna finns dock klara drag av just Främlingen, som verkar vara alla övriga romaners ursprung för Camus….

Camus Albert: Myten om Sisyfos **(*) När jag väl förstår den här boken, kommer den att få godkänt, det är jag säker på. Men efter en första genomläsning måste jag erkänna att jag inte hajar ett dugg. Själva myten om Sisyfos, som upptar en och en halv sida går att greppa, men resten......Jag insåg omedelbart att den här boken måste jag köpa för att kunna läsa om i små portioner. Tyvärr verkar den inte finnas i att få tag på i svensk översättning.........Fast nu har jag fått tag på den (990724) så jag kan andas ut!

 



Camus Albert: Pesten. *** Ska enligt Olsson/Algulin Litteraturens historia i Världen vara "närmast en allegorisk beskrivning av det av tyskarna ockuperade Frankrike. Uppgivelse står här mot engagemang och solidarisk kamp mot de destruktiva krafterna." Boken är omfångsrik, och om man tar det som ett politiskt manifest är det lättare att acceptera att den är så detaljerad. Innehåller en del starka meningar och personporträtt. Såna här böcker skrivs nog knappast idag.......



Camus Albert:Fallet **** Den här boken verkar innehålla Camu´s livsfilosofi, och förklarar till en del mitt intresse för honom och hans böcker. Många meningar skulle jag kunna ha sagt själv, om jag bara haft förmågan att formulera dom vill säga...... Den här boken vill jag också äga, men var får jag tag på den???

Coupland, Douglas: Girlfriend in a coma *** Ja, vad säga om årets julklappsbok? Jag sträckläste den bara för att finna mig förflyttad tillbaka till min ungdomstid, sent 60 tidigt 70 tal. Då ville vi ha, och framförallt trodde vi att vi skulle få, den värld som "gängets" B-plan syftar till. Nu i medelåldern inser vi att det aldrig blev så som vi hoppades...... Någonting saknas verkligen........Coupland sätter fingret direkt på det.....


Edelfelt, Inger: Breven till nattens drottning *** En märklig men fängslande bok. Skriven i dagboksform som den är, kunde den ha upplevts som jobbig att läsa, men tvärtom, jag var nyfiken på nästa dag hela tiden. Jag är dock tveksam till vem dagboksskrivaren egentligen är, en verklig person eller en psykologisk fallbeskrivning?

Hornby Nick: Om en pojke **** Nu har jag också läst den! Och den var bra! (Även om den inte riktigt höll ändå in i slutet.) Läste High Fedelity för några somrar sen (också väldigt bra) och såg Nick Hornby i en TV intervju för ett tag sen. Då sa han att han tyckte sig ha skapat en ny genre; depressionskomik tror jag att han benämde den. Och det stämmer, man vill både skratta och gråta inför hans lite vinddrivna existenser.....Han har helt klart blick för både det komiska och det allvarliga i nutidsmänniskans liv. Jag ser redan fram emot nästa bok...

Hugo, Victor: Samhällets olycksbarn **(*) Att läsa Les misérables i förkortad klassikerversion, innehållande t.o.m illustrationer, är inte att rekommendera! Nu läste jag den på det sättet eftersom den ingår i min kurslitteratur, men det är, skulle jag kunna tänka mig, som att dricka nescafé: man känner smaken men inte aromen! Den var ändock intressant eftersom Hugo använder den meldodramatiska romanens knep för att skriva ett glödande försvarstal för att en människa ska få en andra chans att börja ett nytt liv, i detta fall en galärslav.



Jordan Neil: Tidvatten**(*) Hittade den här boken uppställd på biblioteket när jag skulle plocka "icke-klassisk semester litteratur". Den skulle historiskt handla om Irland och dess politik och det är ju ett ständigt aktuellt ämne som jag gärna vill veta mer om. Men jag blev besviken. Det kändes hela tiden som att jag läst det här förut, moder dör, ung man älskar ung men ändå äldre kvinna, krigsfångens liv i arresten, uppgörelse med fader och alltihop kryddat med fiskehistorier, även om de är av det lite ovanliga slaget, med långrev. Den tredje stjärnan inom parantes är enbart för språket som bjöd på en del överraskande meningar. Allt jag lärde om politik stod på sidan om den historiska bakgrunden......Kände mig lite lurad....

Lagerkvist, Pär: Gäst hos verkligheten *** Pär Lagerkvist har alltid fascinerat mig, ändå sedan gymnasietiden. Nu ska jag nog studera en hel diktsamling av honom (mest troligt Ångest) och ville därför veta lite mer om mannen bakom verket. Här får man se den unge pojken frigöra sig från sin barndoms religiositet. Barndomshemmet är på samma gång tryggt och kvävande, något många kan känna igen sig i!

Lagerlöf, Selma: En herrgårdssägen **** Har du inte läst nånting av Selma Lagerlöf, läs den här boken! Liten, tunn men med en psykologisk klarsyn som fick mig att häpna. Jag ska strax läsa den igen eftersom den ingår i min melodramakurs, och jag ser fram emot det (hur många böcker tål en omläsning så på direkten?). Kanske lite väl "mystisk" för min realistiska smak, men det får jag ta.

Lyckad nedfrysning av herr Moro:****

Det finns människor som har så lite mod att påstå något att de inte tilltror sig själva att säga att det blåser kalla vindar, hur mycket de än känner att det är så, om de inte tidigare hört andra människor säga detta!

"Georg Christoph Linchtenberg 1798"

(visdomsord i början av boken, som säger vad den  handlar om.Texterna i boken är skrivna av människor som har/hade modet att uttrycka åsikter.)

Detta är en annorlunda bok, eller skrift kanske man kan säga. Den består av utdrag ur många olika verk av bl.a kända författare och filosofer. Texterna blandas med foton från skilda miljöer   under 1900 talet. Den är tänkt att väcka eftertanke hos gymnasieungdomar, men passar nog så  bra för  det ändamålet hos alla åldrar. Läs den och sök därefter vidare från de texter som berör mest! Själv   kommer jag att läsa mer av den danske filosofen Peter Kemp, vars "Känna för någon"  fick mina   tankar att börja vandra..........

Marklund, Liza: Sprängaren ***** Vilken bok! Jag har sträckläst den och jag måste säga att jag är imponerad! Jag, som aldrig läser deckare har fullkomligt slukat den här. Nu kommer den att genast gå vidare till min man, som brukar läsa ungefär en bok per år, och då den som jag tyckt varit bäst! Att kunna hålla spänningen vid liv genom hela boken är en bedrift. Kanske det beror på att Liza Marklund gått över genregränser, för visst är det här lika mycket en partsinlaga i debatten om hur dagens kvinna kan ha det, både med karriär, kärlek och livet i stort. Trots eller tack vare det: En fullträff!

Martinsson, Harry:Nässlorna blomma**** Med stort vemod lämnar jag den här boken, en resa bakåt till den tid som snart skall benämnas: i början av förra seklet! En tid som är långt borta men som kommer så nära i denna bjälvbiografi, som skildrar den unge Harrys kamp och längtan. Boken får sin fjärde stjärna p.g.a sitt levande språk. Eller vad sägs om detta avsnitt när Martin (Harry själv) sitter med en av sina systrar i det kök där båda för tillfället befinner sig "på socknen": "Paus i tanken; och då hör han hur Hildur sörplar kaffet. Han får lust att förmana. - Du sörplar, säger han. De vet att de inte fick sörpla hemma. Då känna de liksom en länk med sitt hem. Hon slutar nästan sörpla. De se tigande in i varandras förlängtade och glåmiga ansikten. De hålla en tyst minut. Det är som en tyst minut i riksdagen när någon hög hatt full av förstånd är död. De höra liksom pendylen i Nite och dricka i tankarna ett för länge sedan drucket kaffe."

Roy, Arundhati: De Små Tingens Gud *** Anledningen till att jag överhuvudtaget läste ut den här boken är att jag hade köpt den! Kändes lite knäppt att bara ställa in den i hyllan. Men den levde tyvärr inte upp till sitt prisade rykte. Visst är handlingen både medryckande och suggestiv, men språket får mig att tänka på händer med ringar på alla fingrar, det blir liksom för mycket ord. Att den får tre stjärnor beror enbart på att Indien trots allt fanns på bokens blad! Synd, för jag hade verkligen sett fram emot att läsa den.

Sjögren, Lennart: Fårmannen **** En vemodig bok, som skildrar utanförskapets slutliga utpost, fårmannens trevande försök att leva sina sista dagar på jorden. Fragmentariska meningar sprider sig på bladen i boken, ibland lite obegripligt men på något sätt vackert. En bra bok att läsa i allhelgonatid!

Tryzna Tomek: Fröken Ingen **** Hela tiden medan jag läste den här boken tänkte jag, är den bra eller är den dålig? Den är skriven med stor insikt i tonårsflickors tankemönster, och visar på ett obevekligt sätt på mobbingens principer; Vi Har Rätt Att Bestämma Vem Du Är och vad du ska bli och vad du ska få........Jag känner en slags sorg efter att ha läst den här boken, men beundrar författarens skicklighet att sätta sina insikter på papper...... Sen tror jag också att författaren (1988) vill spegla sitt hemland Polens utveckling, men på ett mycket subtilt sätt. Milisen nämns på några ställen, men eftersom Marysia umgås med rika flickor, kan man inte märka att det är något land annat än vilket som helst. Möjligtvis i hennes egen familj, som hon tvingas ta avstånd ifrån. På slutet nämns också att berget är fullt av uran, det vackra landet vittrar sönder under alla föroreningar, som vi nu är väl medvetna om.....En stark bok.....



Wassmo, Herbjorg: Resor. Fyra berättelser***(*) Direkt vill jag säga, jag är ingen vän av noveller. Knappt har man träffat gestalterna förrän de försvinner, utan att vilja lämna några spår. Dock inte så i denna bok. Kvinnan på lägenhetsvisningen, kvinnan som dör i cancer, kvinnan som smärtsamt minns döden på badorten och kvinnan som upplever sin fars död i en främlings kropp kanske alltid kommer att finnas kvar lika verkliga som en hel romans genomtänkta människoöden!? Medan jag läste tänkte jag att det var tur att jag köpte boken tillsammans med fem andra chansningar på rean i Sundsvall i somras! Wassmos omedelbara stil ger den fjärde, lite tveksamma stjärnan.

Östman, Nan: Ett slags sällskap***En rolig, helt enkelt avkopplande bok! Som att läsa en trevlig veckotidning, där många av artiklarna är intressanta, om än inte helt trovärdiga! Den stämmer helt i tid för mig just nu, som ett avstamp inför mina kursers helt annorlunda litteratur! En riktig "tantbok"! Men med lite spets ändå! Hon tog för sig, översättaren!


Guldkornen 1999, utan inbördes ordning. OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså!


Majgull Axelsson: Aprilhäxan

Marklund, Liza: Sprängaren

Albert Camus:Fallet

Tomek Tryzna: Fröken Ingen

Louise Boije af Gennäs: Ingen mänska en ö

Nick Hornby: Om en pojke

Martinsson, Harry:Nässlorna blomma

Lyckad nedfrysning av herr Moro:

Lagerlöf, Selma: En herrgårdssägen

Sjögren, Lennart: Fårmannen

 


Av violen - 1 februari 2019 16:45

Böcker lästa 2002

(nu i bokstavsordning efter författarens efternamn)

 


Airth Rennie:Mörkrets flod (d) **** Varning! Har du nånting viktigt att göra, börja inte läsa den här boken! Du blir fast tills den är slut efter sina 416 pocketsidor. Jag använde en em. en natt och en fm i sällskap med Madden & co i 20 talet. Otroligt spännande och inte slut förrän den är slut (fundera på det ett tag!). Intressanta miljö och personbeskrivningar, särskilt av mördaren. Boken måste bara bli film, jag kan inte tänka mig annat, fast den filmen har man redan sett medan man läste boken förstås.....så var den nämligen skriven.
En liten funderation: håller jag på att bli deckarfrälst!? hu!

Auster Paul: Illusionernas bok**** Auster är alltid bra men så bra som den här boken sägs vara är den tyvärr inte. Men den har trots allt en säregen historia att berätta, och det med Austers säregna stil. Mycket läsvärd, men faktiskt, jag blev lite uttråkad ett tag där på mitten! Därav ingen femma.

Behn Ari: Trist som fan *** Javisst, noveller igen! Och tyvärr fattade jag inte alls poängen i dom flesta. Men den var inte alls illa skriven. Eller vad sägs om: "När hösten rispar löven såriga och förvandlar träden till blödande skönheter"......Inte illa hittat på! Heja prinsessmaken!

Carrere Emanuel: Doktor Romand *** En fascinerande bok! En dokumentär som man läser som en roman, spännande fast man vet hur det går. Men hur det kunde gå som det gick, det är helt ofattbart! Visar bara att psykopater finns omkring oss....

Chevalier Tracy: Flicka med pärlörhänge**** Den här boken var verkligen en riktig bok! Alltså skönlitterärt sett. Välskriven (språket liksom flöt fram), spännande (jo, faktiskt) intressant (en hel del historia om porträttmålning bl.a.) och ett oväntat slut! Bilden på framsidan bidrog till intresset. Inbillar mig att kvinnor gillar den bättre än män, men vem vet? Vill du bara koppla av under ordnade litterära former, läs den!

Chevalier Tracy: När änglar faller*** Inte lika bra som Flicka med pärlörhänge, men klart läsvärd ändå. Jag tror att jag tyckte att historien var lite väl fantastisk, och väldigt osannolik dessutom. Lite av en historia bara för att det skulle bli en bok.

Danielsson Katarina: Livet vinkar (som en Kurt) *** Bara titeln gör en ju misstänksam på den här boken! Men den var riktigt bra. Gillar du Om en pojke gillar du den här, för böckerna har (alltför?) många likheter. Men det var avstressande att läsa en bok som inte bara handlar om elände utan tvärtom om medelålders kärlek, ensamstående mammor som reder upp det (med hjälp av mormor såklart men ändå) och en bit humor däremellan. Men den röda trådan mellan de två handlingarna, var fanns den??? *blind*  

Davidsen Leif: Den lejde mördaren *** Ännu en deckare och ännu en bok av Davidsen. Det är kanske inte en deckare utan mer en thriller, spännande och välskriven om det inte varit för att: alltför många pratat jylländsk dialekt (varav en utan att verka bonnig), det vimlade för ofta av krylliska bokstäver och den nästan 10 gradiga temperaturen som återkom gång på gång. Visst, upprepanden kanske har någon funktion i en bok men börjar man reta sig på det drar det direkt ner läsmoralen. Men trots allt, även det här är en sträckläsningsbok.

Davidsen Leif:Paparazzons heder (d) *** Nu har det hänt! Jag har läst en bra deckare. Den här boken är spännande, relativt välskriven och innehåller faktiskt en riktigt bra berättad nutidshistoria. För en gångs skulle rekommenderar jag en deckare! Läs den! (Varför får den då bara tre stjärnor undrar du? Då frågar jag, kan en renodlad deckare få mer???)

Dirie Waris: En blomma i Afrikas öken **** Den här boken sträckläste jag, därav den fjärde stjärnan. Annars kunde huvudpersonens mod och engagemang i könsstympningsfrågan ha gett den också. Lättläst, ganska kul nu och då och framförallt, med ett angeläget budskap. Kvinnoförtryck tar sig många skepnader, det här är en av de grymmare.

Dirie Waris: Ökenblomman återvänder** Jag såg med spänning fram emot fortsättningen på Waris Diries bok En blomma i Afrikas öken. Tyvärr var den här boken inte alls lika bra. Det var mycket en upprepning av den förra, men nu med perspektivet lagt på den muslimska mannens överlägsenhet och Waris svårigheter att underordna sig den. Men berättelsen var ändå läsvärd eftersom hon försonades med sin far och fick besöka sin släkt.

Drakulic Slavenka: Som om jag inte vore där **** Tvekar mellan tre och fyra här. Boken är mycket bra skriven och trots sitt ohyggliga ämne (krig och våldtäkter) är den inte sensationslysten. Det blir en fyra pga att den är så välskriven. Att läsa den är att inse att drömmen vi hade på 60-talet om en värld utan krig är spolierad. Och att ett svek kan vara tystnaden efteråt. Läs den som ett stycke nutidshistoria som vi alla bör veta om....

Edelfeldt Inger: Riktig kärlek** Varför envisas jag med att låna noveller när jag verkligen inte tycker om dem? Fast Den förunderliga kameleonten var ju en riktig fyrapoängare så jag tänkte att hon kanske har gjort det igen? Men, det hade hon inte gjort......Synd!

Ekman Kerstin: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. **** Just när del två ska komma ut läser jag första delen av Kerstin Ekmans mäktiga trilogi. Om ett landskap som inte alls tilltalar mig men med människor som var jämngamla med mina föräldrar.....Om en kvinna, ett livsöde, en kärlek och ett sätt att leva som inte är så långt borta. Boken berörde mig på ett djupt sätt, saker som man hört förut många gånger beskrevs som nya. Lägg därtill att boken var lättläst och inbjöd till sträckläsning (vilket jag inte alls trodde när jag köpte den som pocket) så är fyran där. varför inte fem stjärnor? Nånstans i senare delen kom det in ett parti som väl var nödvändigt ( nazismen var ju lika verklig som tuberkulosen och måste därmed också omskrivas) men trist på nåt sätt.....Det drog ner en aning.
För övrigt, till alla som läst Ekmans Hunden. Den kommer snart på film!


Hagerup Hilde: Högst älskade (u)**(* )En till ungdomsbok. Historien är spännande, om än i mitt tyckte något makaber. Men den visar tydligt på att de vuxnas skyldighet är att ta just sitt vuxenansvar. Fast om de gjort det hade det ju inte blivit nån historia (!) Bokens huvudperson är visserligen stark men själva historien känns på något sätt overklig och lite rörig, öde hus trodde jag hörde till min generation. Trots det är jag övertygad om att många ungdomar sträckläser den här boken, och inte har några svårigheter att hänga med. Kan rekommenderas särskilt till flickor, och slutet är tack och lov, bra. Parantesen beror på att den trots allt känns overklig och aningen gammalmodig.

Harris Joanne: Choklad **(*) Den här boken var jag bara tvungen att läsa ut, fast den inte alls var speciellt bra. Den påminner om Parfymen och den nyss lästa Flicka med pärlörhänge på det sättet att den beskriver ett hantverk i utdöende, chokladtillverkning. Det kanske är därför den trots allt fångade intresset. Magi är inte min grej direkt, och tro mig, det fanns mycket av det i den här boken. Samt det klassiska Den skenheliga kyrkan. Suck, kom med nåt nytt.....Funderar på att se filmen trots allt, den kanske är bättre än boken för en gångs skull.... *förhoppningsfull*. Tredje stjärnan för att jag trots allt fångades av, och läste ut, boken......

Holmström Rune: Mannen är kvinnans huvud **(* ) Den här boken är utgiven på ett Skellefteåförlag, Ord&Visor. Och ämnet är på sitt sätt fängslande, skildring av en, icke namngiven, sekt (misstänksamt lik Jehovas Vittnen). Här finns det totalitära, patrialkala tänkandet som utmynnar i ett kvinnorförtryck som inte har några som helst likheter med den boks kärleksbudskap som det handlar om. En skrämmande bok men tyvärr säkert med en hel del sanning i. Den tredje stjärnan för det intressanta ämnet, sällan skildrat tidigare

Holt Anne:Utan eko(d) ** Deckartrenden är bruten. Den här deckaren var inte alls i min smak. Till slut var jag tvungen att börja hoppa och då är det ju kört....Ordet hottentott (igen! se Stjärnfall), och ett sakfel gjorde att jag drog öronen åt mig ännu mer......Synd, men den kostade mig bara fem kronor, bilaga till kvällstidning!

Höijer Björn Erik: Mannen på myren*** Ja nu kommer det att komma en del mystiska böcker igen eftersom jag läser en kurs som heter Norrländsk litteratur. (Det är för övrigt en webbaserad kurs och går endast över internet, blir intressant att se hur det funkar.) Nåväl, den här boken speglar det karga norbottenslandskapet och folket där. Intressant sett ur kursens synvinkel, men annars. Nej, då hade jag inte läst den!

Irving John: Den fjärde handen**** Den tredje Irving på några månader! Och han håller måttet. Med den här boken visar han på varför han är en så stor författare, han har ett stort mått av nyfikenhet och fantasi. Annars skulle han aldrig komma på att skriva en sån här bok.....som vanligt är den bisarr men den här gången med färre underliga typer än i Hotell New Hampshire och Garp och hans värld. Nånstans finns de svåra frågorna med, men det ges inga svar hur man ska hantera dom. Den här boken är väldigt samtidshistorisk, utan att för den skull ge någon speciell kritik åt nåt håll. Men det beror väl kanske på att det inte är en deckare.....(hmm). Han har lyckats igen.....

Irving John: Garp och hans värld***** När jag hade läst Hotell New Hampshire blev jag nyfiken på John Irving och beslöt mig för att läsa Garp och hans värld. Det var verkligen ett lyckokast, jag har tillbringat en stor del av sommaren 2002 i sällskap med Garp själv förstås men även hans mor Jenny Fields, hans hustru, hans vän Roberta, hans förläggare John Wolf plus en massa Ellen Jamesare, Garps barn och inte att förglömma Underst-hummern. Vidare en hel massa andra udda existenser. Har du inte läst boken säger det här dig ingenting, utom att du bör läsa den förstås, och det helt enkelt därför att du inte kan undgå att bli nyfiken, eller hur?! :-) En liten varning är trots allt på plats; du bör vara både tålmodig och fördomsfri för att kunna läsa den med riktig behållning. Den innehåller nämligen en del bisarra inslag och till slut vet man inte om man ska skratta eller gråta.

Garp och hans värld är en slags metaberättelse om författandets villkor och vånda, men den är mycket mer än så. Den speglar feminism OCH fanatism, våld och kärlek. Människorna lever helt osannolika liv, men blir trots det sannolika i berättelsen. Allt skrivet med en stil som ger en läsupplevelse som närmar sig Brott och straff , man vill inte missa ett enda ord och varje sida innehåller nånting nytt och plötsligt vävs det som sagts långt tidigare samman med det som kommer nu....Lägg därtill till att språket är mycket tilltalande, jag önskar att jag själv kunde skriva på samma sätt! Och dessutom blir man upplyst om allt vad som händer personerna på slutet, när brukar man få veta det? Allt det här kan inte bli annat än en fempoängare! Vill du ha en riktig tegelsten att bita i, läs den!

Irving John: Hotell New Hampshire **** Det var väldigt nära att den här boken blev en fempoängare. Det var länge sen jag läste en så väl sammanhållen bok, personerna lever fortfarande när jag tänker på den. Jag får en känsla av att det är den amerikanska drömmen som krackelerar inför den verklighet som vi trots allt lever i. Irving måste äga ett stort mått fantasi för att kunna hitta på allt som beskrivs i den här boken, och ändå nå fram till en slags realism som visar sig i att "sorg flyter". För det är mycket sorg och smärta i den här boken, även om det skildras lättvindigt. Och det är där den femte stjärnan går förlorad, det finns en slags nonchalant sexuell ton med prostitution, våldtäkt och andra utlevelser som genomsyrar boken och förtar allvaret, trots försöken att knyta ihop det hela på slutet. Synd. Men trots det, en bok att läsa länge! (400 sidor!)

Jacobsson Tomas: Morfin ***(*) Dags för en debutant vars bok är en riktig samtidsroman. Ja, det är nästan så att om jag skulle ha väntat något år med att läsa den skulle den ha tappat en hel del av sin charm, för den lätta flytande texten är charmig. Här stiger nutiden fram men speglat ur ett annorlunda perspektiv, trots livshotande sjukdom kan huvudpersonen leva relativt gott eftersom det morfin han får håller honom flytande. Ja, drogen spelar en central roll i romanen, men det som ger den fjärde stjärnan är en underliggande önskan att släppa in kärleken i sitt liv och hålla den kvar "tills döden skiljer oss åt".

Kadefors Sara: Sandor slash Ida (u) *** Ungdomsbok, och det brukar betyda: problem så eländiga att de aldrig tas upp i en vuxenbok (möjligtvis några rader i nån deckare), en stil som får en att rodna vid tanken på att författaren inte tillmäter ungdomarna mer förtroende (dvs halvt mästrande halvt töntig) och ett bedrövligt slut vars klump i magen sitter kvar i flera dar även på en 46 åring som jag. Så icke denna bok. Det är visserligen problem här också men inte oöverstigliga visar det sig. Och stilen är rapp och "vuxen". Dialogerna är t.ex fångade på pricken. Och slutet vackert som en solnedgång. *snyftar". Precis det ungdomar behöver höra i denna hårda värld. Inte konstigt att den fick pris! (Sveriges bästa ungdomsbok 2001) Varför inte fyra stjärnor? Jo, efter ett tag blev det liksom too much, typ! :-)

Kallentoft Mons: Pesetas (d)**(*) En till deckare som faktiskt var riktigt läsvärd. Jag läste aldrig baksidetexten så jag hade länge inte en aning om vad som skulle hända. De två första tredjedelarna var alltså riktigt spännande. De skildrade en undre värld som säkert finns (men som man bara sett på film), och detta genom några människors liv. Sen var det tvunget förstås att lägga in ett och annat bankrån som faktiskt förstörde hela historien. Där rök den tredje stjärnan! Synd!

Kertész Imre: Mannen utan öde**** Äntligen en nobelpristagare som verkligen går att läsa! Och som skriver om ett ämne som aldrig får dö ut, andra världskrigets koncentrationsläger. En bok att ta till sig eftertänksamt, och den griper tag både med innehållet men även med stilen som är lättläst. Lite humor infinner sig också, och det är helt klart att det är en sextonåring som berättar. Så här står det på bokförlaget Norstedts site: Sveriges blivande studenter får Kertész-bok! Mannen utan öde kommer att distribueras till alla gymnasieskolor under årets sista skolvecka tillsammans med en kort handledning till hjälp för såväl lärare och elever. Heja Norstedts!

Lagercrantz David: Stjärnfall (d) *** Ännu en omtalad deckare. Början var lite trög men sen blev den mer läsvärd. Överhuvudtaget är den bra skriven och har säkert förankring i verkligheten. Men att skriva ordet hottentottland? Hallå, visst är det många år försent (som väl är). Det borde ha blivit två stjärnor bara för det.....

Lauck Jennifer: Blackbird**** Först var den här boken en trepoängare, men sen sov jag på saken och vips var den en fyra! Varför? Jo, när jag vaknade tänkte jag direkt på den, och det var främst de detaljerade men lågmälda beskrivningarna av de sista åren med mamman som etsat sig fast. Det här boken är en överlevandebok, som så många andra böcker, (Pojken som kallades det osv) men med den skillnaden att här smyger sig utsattheten och övergivenheten på, på ett annat sätt. Det låter inte så farligt när man läser men vid närmare eftertanke får man ändå kalla kårar. Skickligt skrivet med andra ord! Jag ser verkligen fram emot uppföljaren!

Liffner Eva: Camera*** Ibland när man läser en bok tänker man mer på hur den är skriven än innehållet. Och ibland när man läser en bok får man bara lust att skriva om just den meningen med sina egna ord, och placera den i den där boken som man längtar efter att skriva. Och ibland när man läst en bok har man ingen koll på personerna, men kvar finns en känsla av igenkännande. Den här boken är precis så. Jag hade koll endast på huvudpersonen och en fet katt, resten var väldigt omständligt, men säkert skickligt beskrivet. Lite som Parfymen, Flicka med pärlörhänge och Choklad, den här boken beskriver som titeln säger en del om fotograferingen när den var i sin linda. Sugen på att skriva Den Där Romanen blev jag i alla fall......:-)

Lindgren Torgny: Pölsan ***** Lysande! Den här boken kan vem som helst läsa, tro mig! Början var medryckande, sen blev den lite trögare det måste erkännas men den riktigt doftar Västerbotten. Trots att jag personligen hatar pölsa så blev det en fempoängare. Den är skriven med lätt hand och humor och innehåll som kanske är lite väl västerbottnisk, men vem har sagt att det är fel att lära sig nåt om vårt avlånga land?

Lindström Fredrik: Världens dåligaste språk**** Att en bok om svenska språket kan var så intressant och rentav spännande! Jag får faktiskt lust att hitta på nya ord. Såg f.ö Fredrik Lindström på TV där han uppmanade folk att skicka in just nya ord. Kom igen allihopa och gör

MacLeod Alisatir: Ingen skada skedd*** På baksidan till den här boken citeras Michael Ondaatje (Den engelske patienten, Anils skugga) som säger: "En av vår tids stora oupptäckta författare." Detta alltså om Alistair MacLeod. Och jag håller med till viss del. Den här boken är bra skriven, språket flyter lätt, mellan tal och berättande. Saker upprepas ständigt vilket verkar trist, men det ger en viss trovärdighet till sammanhanget. Mer än tre stjärnor blir det dock inte eftersom jag inte direkt gillade historien, även om den berörde. Gruvskildringar tillhör heller inte mina favoriter. Men det är helt klart en god historia MacLeod berättar. Självklara meningar ges en slags tyngd med klichéartade uttryck som passar in helt utan märkvärdigheter. Slutet var också...oförutsägbart. Läs den för språkets skull om inte annat.

Malmsten Bodil:Priset på vatten i Finistére*** Första boken jag läser av Bodil Malmsten och den gav mersmak. Den berättar helt klart en historia men dessutom innehåller den en massa meningar (som jag tyvärr inte skrev upp och boken är 15 mil bort så jag kan inte citera nån) som säger så mycket med bara några ord. Rekommenderas om du vill njuta en stund......

Marklund Liza: Prime Time *** Jag, hör och häpna, köpte faktiskt den här boken, ny och inbunden, bara för att jag var så nyfiken på den. Och ok, den fick godkänt men inte mer. så var den också helt enkelt en deckare och inget mer. Sprängaren som jag fullkomligt slukade, hade allt det där andra också, samtidsskildringen, genreöverskridanet, en rapp stil. Men Prime Time är bara en deckare. Ingen höjdare för mig alltså. Men kanske för alla er som gillar deckare....så läs på bara

McEwan Ian: Cementträdgården *** McEwan är ju en av mina favoriter, både Kärlekens raseri och Amsterdam är något av mästerverk, men den här boken når inte alls upp till den nivån. Språket är förvisso liknande, sakligt men ändå spänningsfyllt, men historien är lite väl magstark för min smak. Trots det har den ett psykologiskt inkännande som gör att jag får bekräftat det jag alltid tyckt, att barn är barn och inte vuxna. Borde kanske ingå i studiematerialet för socionomer och liknande yrkesgrupper. En tragisk bok.

Nilsonne Åsa:Smärtbäraren*** En bok som jag sett fram emot länge. Men tyvärr blev jag lite besviken. Temat var väldigt intressant till att börja med, tanken att någon är en annans smärtbärare var väldigt tilltalande och beskrevs på ett inträngande sätt. Men sen hängde jag inte riktigt med och slutet förstod jag inte riktigt heller......Synd!

O´Farrell Maggie: Bara Alice **** Omtalad bok här och var på webben. Och den var bra, men jag har en känsla av att nästa bok av O´Farrell kommer att vara ännu bättre. Nånstans kände jag att den inte riktigt höll ihop, jag hade lite svårt med hoppen fram och tillbaka och sen blev själva gåtan lite väl förutsägbar, jag vet inte vad jag väntat mig egentligen, men nånting mer sofistikerat kanske. Boken var medryckande och jag ville bara läsa ut den men sen var den bara slut och hur slutade den egentligen? Kanske var det där som debutanten visade sig, som sagt nästa gång då kanske.......

Pelzer Dave: Pojken som inte fanns **(*)Fortsättningen på Pojken som kallades det är en osminkad berättelse om hur David får hjälp att lämna sin mammas tyranni. Den visar ärligt på vilka problem han har att brottas med i sina fosterhem, och i kampen för att frigöra sig från mamman.

Pelzer Dave: Pojken som kallades det *** En omtalad bok som höll vad den lovade innehållsmässigt. Borde läsas av alla som har med barn att göra, för att bli uppmärksam på de tecken som visar på när ett barn far illa. Den var på gränsen för vad man kan uthärda, men eftersom den redan i början visar på att den slutar relativt lyckligt, kan man härda ut

Schlink Bernhard:Högläsaren **** En riktigt bra bok! Välskriven på ett lågmält sätt, och ge inte upp om början är lite tjatig, fortsättningen är desto mer intressant med sin uppgörelse med historien, parallellt med frågor om skuld eller inte. Kanske känner jag att historiens svek kommer lite väl lätt undan, men boken är trots allt ett sätt att både förstå och skipa rättvisa.

Schwarze Erika: Kodnamn Onkel *** Ett impulslån verkligen. Är boken sann eller inte. Den var i alla fall fascinerande, som många spionromaner. Jag läste den i ett svep för den var faktiskt spännande. Men gillar du inte spionromaner kanske just du ska låta bli att läsa den......;-)

Wahlberg Karin: Sista jouren (d) ***(*) Ännu en deckare och en fyrapoängare (nästan). Jag fullkomligt slukade den och för första gången på många år undrade jag vem mördaren kunde vara. Den extra stjärnan för miljön som är ovanlig i litteraturen men aktuell i press och media dagligen, nämligen sjukhusmiljön. Att det trots allt blev bara tre riktiga stjärnor beror nog på att den bitvis är lite ordrik, det finns saker som inte hade behövt långa beskrivningar. Men trots allt, Läs den!

White Gillian:Häxvaggan*** En medryckande bok, jag var bara tvungen att läsa ut den på en gång. Fast det var nånting med den som fick mig att känna en trea fast intresset för den tangerade en fyra. Titeln förklarar en del av dilemmat, den gör anspråk på att leva upp till den men gör det inte. Nånstans förlorade den greppet. Även om en del citat skulle hålla mysticismen uppe. Men den är onekligen ett slags tidsdokument över vad som driver folk till att medverka i dokusåpor, och de följder som kan bli av det. Men nånting säger mig att författaren vill nånting helt annat med boken, jag kan bara inte sätta fingret riktigt på vad.....

Zennström Maria: Katarinas sovjetiska upplevelser ** Den här boken var relativt ordfattig, det var skälet till att jag läste ut den. Den var också upplagd på et annorlunda sätt och kanske därför intressant att läsa. Men innehållet, nej det sa mig lite.




 

Guldkornen 2002

 utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså! 

 

Maggie O´Farrell: Bara Alice ****

Imre Kertész: Mannen utan öde****

Torgny Lindgren: Pölsan *****

Paul Auster: Illusioner ****

John Irving: Den fjärde handen****

Kerstin Ekman: Vargskinnet, Guds barmhärtighet. ****

Rennie Airth:Mörkrets flod (d) ****

John Irving: Garp och hans värld*****

Waris Dirie: En blomma i Afrikas öken ****

Fredrik Lindström: Världens dåligaste språk****

Slavenka Drakulic: Som om jag inte vore där ****

Jennifer Lauck: Blackbird****

John Irving: Hotell New Hampshire****

Bernhard Schlink:Högläsaren****

 Tracy Chevalier: Flicka med pärlörhänge****

Av violen - 1 februari 2019 16:45

Böcker lästa 2001

(I bokstavsordning efter författarens efternamn)

 



Aronsson Stina: Hitom himlen ***(*) Den här läses av samma anledning, kursen, men var klart mycket bättre. Framförallt stilen och språket var intressant, detaljrikt och målande. Fjärde stjärnan får den för att den, trots sitt omfång, var nästan som en sträckläsningsbok och visar på kvinnornas villkor i norra Sverige i mitten av förra seklet.

Falkenland Christine: Själens begär**(*) Usch, den här boken var ju otäck! Vad är det egentligen, ett försök till en fallstudie av en psykopats inre tankar? Ett sätt att skildra ett förlopp som till anledning har att efteråt kunna ställa alla de utnyttjade kvinnornas frågor? Varför bjöd hon in honom? Varför lät hon honom stanna kvar? Varför lät hon honom smita? osv. osv. Den tredje stjärnan enbart för att det korta meningarna fördjupar känslan av meningslöshet, och trots allt gör boken läsvärd, för språkets skull.

Flygt Torbjörn: Underdog **** Visst, visst! Den är värd sitt Augustpris, den här boken. Men först på sidan 388 insåg jag att känslan jag haft boken igenom stämde, är det verkligen Johans liv han skildrar? Jag citerar: "Frånvarande farsor - varför är det aldrig nån som säger nåt om det fina med närvarande morsor?" Svaret kommer här: nu är det gjort och Torbjörn Flygt har gjort det! Han försöker visserligen boken igenom mörka detta faktum genom att samla samtidens-olika-typer-gänget (vars personer jag aldrig lyckades lära mig) omkring sig, och beskriver fragmentartiskt och i förbifarten det Orättvisa i klassamhället, men överalltihopa lyser Den Ensamstående Modern, hon som klarar allt, och då menar vi allt....De fyra stjärnorna motiveras med att den helt enkelt är bra skriven, omväxlande stil och relativt rapp dialog.


Gardell Jonas: Fru Björks öden och äventyr*** Började med en rivstart och fyra stjärnor, men sen tappade den ordentligt, tyvärr! Fru Björks Romresa var aningen egendomlig, även om jag till slut förstod vitsen med den. Nej, tyvärr, det blir ett tag till nästa Gardell..

Guiollu Jan: Ondskan*** Visst, den här boken var intressant på sitt sätt. Lönar sig våld eller inte? Jag vet inte om jag fick något riktigt svar....Däremot framgår det tydligt att vuxna måste ta sitt ansvar, att inte göra det är att ge klartecken för mobbning och våld.

Gutcheon Beth: Kärlek klockan tre på eftermiddagen **(*) Den här "Once and Again" liknande boken var tjock och humoristiskt skriven. Därför gick den lätt att läsa och var med andra ord ren och skär avkoppling, ingenting annat.

Hermann Iselin C.: Prioritaire** Tyvärr genomskådade jag författaren nästan direkt och därför blev inte slutet någon överraskning. Överhuvudtaget lämnade boken en dålig smak efter sig. Jag läste ut den eftersom jag hoppades att den inte var som den var!

Hermansson Marie: Ett oskrivet blad***(*) Jag tillhör ju det fåtal människor som inte var så förtjust i Musselstranden, kanske på grund av dess mystik. Den här boken var mer realistisk och handlar om två människors utsatthet och trevande efter ett lyckligt liv, istället för bara en existens. Även om handlingen är aningen drastisk och även spännande, går ändå ett stråk av sorgsenhet och smärta genom boken; lyckan kommer...och går. Eller var det bara en dröm, kan allt återgår till det gamla i alla fall? Den fjärde stjärnan är just för den sorgsenheten som ger boken en slags samtidskänsla.

Hoffman Corinne: Den vita massajen*** En fascinerande bok! Helt osannolik, hur är det bara möjligt att detta kan ha hänt? Jag sträckläste den och lärde mig en hel del om kulturkrockar, Afrika och Kärleken! Allt helt obeskrivbart, för att fatta nånting måste man läsa den! Så konstigt det kan låta var den faktiskt underhållande.

Hornby Nick: En god människa.**** Bara förmågan att komma på ämnet för boken är värd minst tre stjärnor, att den dessutom är rappt och roligt skriven ger en stjärna till. För den här boken är helt klart annorlunda. Här ställs det mycket svåra livsfrågor utan att man märker det, och, sensationellt nog, de får ett slags svar! Bra gjort Hornby!

Häggkvist Birgit: Försöksråttan **** Fy så obehaglig bok! Särskilt sista titeldelen som skildrar mobbning från mobbarens utsiktspunkt. Men mycket intressant. Alla som har ett intresse av att förstå mobbningens mekanismer bör läsa den. Och särskilt då lärare. Här visar Häggkvist på att läraren väljer sida, för mobbaren. Kanske är det det som gjort mobbningen till det problem det är. Mobbarna är så starka att även lärarna är rädda för dem. Det utesluter i så fall tesen att mobbarna mår dåligt och därför mobbar (något jag personligen aldrig trott på). Tvärtom njuter de av sin makt. Och en som mår dåligt har man väl knappast en sån respekt för att den tillåts härska i klassrummet? Intressant vinkling m.a.o Kanske dags att ta mobbaren för vad den verkligen är, en empatilös person som ständigt söker bekräftelse genom att visa sin makt.

Höijer Björn Erik: Isak Junti hade många söner ** varför, varför läser nån människa den här boken i detta århundrade? Ja det kan man fråga sig, ett drama från 1954 om laestadinismen i norra Sverige. Svaret är som vanligt: en kurs! Denna gång i Religion och fiktion. Kursen är mycket intressant, men den här boken var inte så kul att läsa, därav bara två stjärnor.

Jin Ha: Två kärlekar**** Den tredje boken om Kina på kort tid. och den bästa. Lätt skriven, lätt att läsa, lätt att tycka om. Speglar på ett lättsamt sätt kollisionen mellan då och nu, i kulturrevolutionens spår. Fångade ögonblicksbilder paras med 18 år av väntan.......

Katarina: Tyst! Du är död!*** Hmm, den här deckaren är en blandning av Agatha Mazetti Christie och Grabben i graven bredvid. Båda två gillar jag, därav trean. Men det är trots allt tveksamt om kombinationen är så lyckad, dökul och ond bråd död är väl inte vad man direkt förknippar med varann. Jag skrattade inte men blev nyfiken och läste snabbt ut den, och såklart förstod jag snabbt vem mördaren var. Synd!

King Stephen: Att skriva**** Tack och lov att jag hade läst åtminstone en bok av Stephen King tidigare, nämligen Lida. I och med att jag gjorde försvann några av mina fördomar om Stephen King, annars hade jag nog inte satt någon tilltro till råden i den här boken, (så mycket skit och arsel som det var med här). Men tro mig, jag kommer att läsa om Att skriva avsnittet och anteckna det intressantaste. Och jag kommer dessutom att ha hjälp av det i mitt skrivande! Alltså, helt enkelt en bra bok om skrivande.

Kurt Levlin: En andra chans**** Ja, ja, jag vet att noveller inte är min favoritläsning, men faktiskt, den här boken var i alla sin lågmälda vardaglighet, annorlunda. Låt inte lura er av de första novellernas lite enkla innehåll, det kommer mera om man säger så. Människorna stannar kvar och berör länge efteråt, precis som en bra novell ska göra, därav den fjärde stjärnan. Jag ser fram emot att få läsa en långnovell av Kurt Levlin, eller varför inte en hel bok? Där kanske man kan få svaret på om det blev varmt nångång den sommaren, eller varför den där bilen blev tvättad eller vad som egentligen hände med liftaren.......

Küchen Maria: Lycklig hora**** En riktigt, riktigt bra bok. Vill du läsa en bok i sommar som är spännande och välskriven men som ändå helt klart har ett budskap, här är den! Jag bara sträckläste den, språket, stilen, innehållet, allt tilltalade mig. Den våldsamma döden är inte mysigare än så här och inte prostitution heller. Ingen femte stjärna eftersom huvudpersonen försvann utan att förklara sig. Dvs slutet famlar i mörker (tycker jag). Fast å andra sidan famlar ju livet alltid i mörker också........

Lander Leena: Den glada hemkomstens boplatser ***(*) Länge var den här boken en klar fyrapoängare, men sen mattades den av på slutet. Jag sträckläste den dock, och fascinerades av historien och det lätta språket.

Larsson Elisabet: Intrång*** En bitvis spännande bok som såklart slutade i ett jaså, även om detta jaså var positivt. Tyvärr var det nånting grammatiskt i språket som fick mig att fundera, är det jag som har fel eller är det hon? Handlingen fick det att bli en trea trots allt.

Lebert Benjamin: Crazy *** Varför är inte det här en ungdomsbok? Den har ju precis det konceptet, ung man är sviken av vuxenvärlden men finner i viss mån sig själv. Javisst, då blir det genast en bildningsroman och det kanske är för avancerat. Men det är precis såna här böcker ungdomar skulle läsa. Vilsenhet, svårigheter, pubertetsångest. Men också kamratskap och filosofiska funderingar och solidaritet.

Lidman Sara: Din tjänare hör **** Sara, Sara! Äntligen har jag fått möta dig! Och jag blev förälskad, i din stil, din dialekt, din enorma insikt i Västerbottniskt inlandsliv, dess religiösa tankegångar och fördomar. Ett tips, klarar du av att läsa språket, läs! Annars har jag förståelse för den som finner böckerna märkliga och jobbiga. Resten av Jernbanesviten väntar på att bli läst hos mig i alla fall.....

Lidman Sara: Tjärdalen **** Sara Lidmans debutroman, oj så bra! Skildrar ömsint men kritiskt träffande den religiösa västerbottensfromheten i byn på gränsen till norrbotten. En samtidsskildring men också en tidlös skildring av djupa frågor om ont och gott, barmhärtighet och egoism.

Lillpers Birgitta: Medan vi ännu hade hästar ***(*) En märklig bok som grep tag om en. Det poppar upp sanningar här och var som en utanförskapsmänniska säkert kan känna. Slutet var lite väl öppet förstås.....Mersmak för Lillpers.

Lundell Ulf: Kyssen**** Det här var en obegripligt bra bok. Påminner om ett klassiskt drama där alla älskar alla och alla är släkt med alla och någon dör osv. Mästerligt hopfogat och skrivet med Lundellskt ordflöde. Jag har ju tidigare läst Jack och Friheten och den här var i klass med den senare. Läs den, för att historien är otrolig och meningarna suveräna. Ovanligt lite kvinnoförakt men det fanns såklart, annars kanske det blivit more points.......

Lärn Viveca: Midsommarvals *** När man efter ungefär halva boken lärt sig vem som är vem är den här boken riktigt underhållande. En avkopplande läsning.

Mazetti Katarina: Grabben i graven bredvid**** Det här är en riktigt bra bok! Jag läste den för andra gången och den är ännu bättre den här gången. Den är rolig, underhållande och skildrar de svåra främlingskapen mellan man och kvinna, kulturella och mänskliga. Läs den! och njut!

McEwan Ian: Amsterdam**** Inte lika bra som "Kärlekens raseri", men faktiskt, den här boken höll greppet om en hela tiden. Jag trodde aldrig när det var en smal remsa sidor kvar att McEwan skulle få ihop det på slutet, men faktiskt, han lyckades!

Niemi Mikael: Populärmusik från Vittula **** Den tog sig eftersom den här boken! Det är inte ofta man skrattar högt när man läser böcker nu för tiden, men det gjorde jag flera gånger, särskilt när Niemi beskriver de musikaliska vedermödorna! Boken avslöjar också väldigt mycket om den norrbottniska mentaliteten, något som jag inte velat tro på men som jag måste böja mig inför efter den senaste tidens mobbnings skandaler, det är tydligen så förskräckligt som det verkar........Så på det sättet gjorde den mig nedstämd....men som sagt, jag skrattade också gott!

Norborg Kerstin: Min faders hus **** Den här boken påminner faktiskt om Trotzigs bok (se nedan) genom att kapitlen är korta och följaktligen många. Men här är en historia berättad med en oerhörd sprängkraft! Någonstans på sidorna anas fundamentalismens nyckel: ska du vara fundamentalist måste du vara stark annars kan den slå tillbaka och du faller själv under dess tyngd. Allt är kärleksfullt skildrat, därför gör boken mig glad mitt i all sin sorgsenhet.

Ohlsson Bengt: Se till mig som liten är**** En intressant bok i ett angeläget ämne, skilsmässobarnen. Psykologist och insiktsfullt skildras barnets utsatthet. Trots att den är skriven på ett något fragmentariskt sätt drivs handlingen hela tiden framåt mot ett överraskande slut. Slutet visar för övrigt på ett visst mod hos författaren. Eller börjar det smyga sig in en slags acceptans hos 60 talisterna för att ta konsekvenserna av livets realiteter?

Ondaatje Michael: Anils skugga **** Vilken öppning på det nya året! En bok som började som en tvåa och slutade som en fyra. Berättelsen grep tag efter några sidor och sen släppte den aldrig greppet. Äntligen en bok om någonting ytterst allvarligt. Skriven med engagemang och medkänsla. Möjligtvis att språket kändes lite torftigt till att börja med, men sen tog personerna över.

Pérez-Reverte Arturo: Dumas klubben***(*) En märklig bok. Är det en deckare eller vad är det???? Ja, jag vet inte. Men den fångade mig efter ett tag och var länge fyra stjärnor, men så blev det en massa snack om 18:årig kvinnas mjuka skinn och gröna ögon och det förtog en hel del av den spännande intrigen. Sen tog den sig på slutet igen men då var det försent. Baksiedestexten lovar att det är en bok "skriven för och av en äkta bokälskare". Och det är nog sant, jag lärde mig en del om gamla böcker och dess värde.

Rowling J.K.: Harry Potter och De Vises Sten*** Med tvekan blir det tre stjärnor. Mycket för att boken var medryckande och riktigt spännande. Jag förstår att ungdomar gillar den och att de vill fortsätta att läsa mer och mer. Blandningen av fantasy och realism vållar inga acceptansproblem. På det sättet påminner den om Bröderna Lejonhjärta. Roligt med Harry är att han är modig och rättvis. Sen innehåller boken också en hel del humor, öronvaxgodis osv. Men jag kunde inte låta bli att lägga märke till en del språkliga fel, dålig översättning eller.....? Men jag är ju av uppfattningen att det är viktigare att barn läser än att det är perfekt så det vållade inga problem......egentligen....

Salomonsson Anita: Änglabilder**(*) En bok som börjar väldigt nära i sin skildring av landsbygdens upplevelser för en flicka på 40-talet. Men på slutet tunnas den ut betänkligt, därför blir det inte tre fulla stjärnor!

Salter James: Ljusår**** Läs den här boken! Historien är varken originell eller särskilt intressant, men språket ger boken ett sällsamt liv. Meningarna staplar sig på varann, den ena vackrare än den andra. Den femte stjärnan saknas helt enkelt därför att innehållet har jag läst tusen gånger förut, fast i mindre påkostad förpackning.

Setterlind Bo: Från dörr till dörr*** Ja, jag har faktiskt hållit på hela mars med den här boken, 400 sidor i pocket! Skrivet på ett ytterst högtravande, men ändå, ibland, humoristiskt sätt. Eftersom jag skriver min C uppsats om just Bo Settrlinds poesi, har det varit intressant att läsa om honom. Annars hade jag nog inte kommit igenom boken....men för sitt syfte får den tre stjärnor. Jag gillar nämligen att få skratta ibland när jag läser! :-)

Sijie Dai: Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan *** En bok om kärlek, litteratur och kulturrevolutionen i Kina. En rar och läsvärd bok helt enkelt!

Stringer Lee: Vinter vid Grand Central**(*) Omtalad bok som inte höll vad den lovade. Lite litterära begrepp gör ingen författare. Historien var väl i och för sig fängslande, men plötsligt börjar den beskrivas humoristiskt (?), konstigt. Jag får en känsla av att den tangerar hämndgenren: prästen som var en bedragare figuerar lite väl mycket. Tredje stjärnan, tja för att jag trots allt läste ut den och det i ett sträck.

Tong Su: Den röda lyktan*** En riktigt bra novellbok. Den innehåller två noveller och är skriven på ett flytande, lättläst sätt. Det var väl allt.

Trotzig Astrid: Ibland undrar jag om jag minns rätt *** En helt klart annorlunda skriven bok. Korta stycken bildar avslutade sidor. Greppet är helt klart intressant, nästan skrivet som man tänker. Tyvärr var historien tunnare än den behövt vara, fast vad är det egentligen för fel på vardagen? Varje människa är ju summan av sina erfarenheter, framförallt de sociala. Men att minnet ska spela någon större roll i den här boken förstår jag liksom inte.....

Unge Mirja: Järnnätter**** Den här boken var bra! Ovanlig miljö, lantbruk, som landar i lägret hos främlingsfientligheten, och kvinnoförtrycket. Ovanlig vinkling alltså på problemet osedd flicka, missbrukande och utlevande kvinna. Dialogen är ordknapp men trovärdigt skriven. Och slutet.....man vill gråta! Av glädje!

Voors Barbara: Sömnlös*** Med tanke på vilken tid den här boken tog att läsa borde betyget ha fått bli högre. Men tyvärr fångade den inte riktigt, endast längtan efter att få veta vem mördaren var drev mig att läsa ut den. Tyvärr var det den jag trodde så antingen är jag smart eller inplanteringen uppenbart gjord. Men trots allt, språket gav viss mersmak.

Ying Hong: Flodens dotter*** En intressant bok eftersom den skildrar Maos Kina. Den våldsamma svälten just innan huvudpersonen föddes och känsla av att inte höra till dominerar boken. Den hoppar fram och tillbaka men är bitvis välskriven. Slutet är den sista uppgörelsen med det gamla livet, något hela boken egentligen säkert handlar om.

Guldkornen 2001

utan inbördes ordning......

OBS! Alla är värda att läsas! Rekommenderas alltså!

Ingen fullpoängare i år......

Torbjörn Flygt: Underdog ****

Kerstin Norborg: Min faders hus ****

Ian McEwan: Amsterdam****

Nick Hornby: En god människa.****

Kurt Levlin: En andra chans****

Ha Jin: Två kärlekar****

Bengt Ohlsson: Se till mig som liten är****

James Salter: Ljusår****

Maria Küchen: Lycklig hora****

Birgit Häggkvist: Försöksråttan ****

Sara Lidman: Tjärdalen ****

Sara Lidman: Din tjänare hör ****

Ulf Lundell: Kyssen****

Stephen King: Att skriva****

Mirja Unge: Järnnätter****

Mikael Niemi: Populärmusik från Vittula ****

Katarina Mazetti: Grabben i graven bredvid****

Michael Ondaatje: Anils skugga ****

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards