Alla inlägg under juni 2013

Av violen - 30 juni 2013 21:30

   Rynell, Elisabeth: Skrivandets sinne ****


Hohaj och Till Mervas. Båda har jag läst och tyckte om. Däremot har jag inte läst Hitta hem som tydligen skildrar en våldtäkt, och dess följder, vilket egentligen är bakgrunden till att Rynell menar sig inte vara feminist men tillhöra de rasande kvinnorna sid 79. Den texten, "Om a pawn in their game" (sid 70-82) är den jag helt klart tycker är intressantast i Rynells bok om skrivandets sinne.

Annars känner jag igen Rynell som en naturens försvarare, naturen som sanningen och hjälparen:


När jag nu klafsar runt i jättens hjärna här i Stockholm är ändå det som skrämmer mig mest inte de tankar som faktiskt finns härinne, utan de tankar som inte finns. Vem-är-jag-mer-tankarna. Människotankarna. Tankarna som strövar fritt. Som leder oss till vattenhålen och till gläntorna. Och som emellanåt låter oss spegla oss i Minnets brunn, sid 112f.


En slags urtankar, ett slags råd att främja naturen i ord, som ett sätt att hissa människoflagg. sid112.


Och det kan jag känna att Rynell gör i den här boken, det är hennes bidrag till mänskligheten, att skildra en del av sitt livs sinne med hjälp av orden.


Läst 2013

Av violen - 26 juni 2013 20:15

   Eder, Karl: Gale ***


Böcker om fiske, segling, hav. De brukar jag undvika. Men den här blev jag nyfiken på. Och den var spännande, välskriven, innehöll seglartermer men tack och lov även mycket annat.

Eder beskriver miljön ombord, trängseln, rädsla parad med tristess, omöjligheten att hålla distansen till varandra samtidigt som ingen kommer nån annan nära.

Boken heter Gale som den enda kvinnan i sällskapet, henne för vars skulle de är på väg, henne som de ska lita på, hon är skepparen. men hon är också kvinna och beskrivs mycket som sådan. Hon får även det som alla kvinnor får och som gör dem svagare, i männens åsyn desutom. Varför beskrivs det?


Gör männen misstag? Det vet man som läsare inte riktigt. Men Gale är ett misstag, hennes kön är en kvinnas och hon är inte det hon måste vara, starkare än männen. Hade fyra män klarat sig bättre? Vem vet. Det kanske är det boken och titeln vill spegla.


Jag tycker att boken var för kort, det hade behövts mer information. Eller så har jag fått den information jag behöver.


En bok som ställer frågor om varför och hur och om människans utsatthet. Läsvärd!



Läst 2013

Av violen - 25 juni 2013 20:15

   Brun, Jonas: Skuggland ****


Lyssnarjuryns motivering lyder: För en bråddjup berättelse om längtan och svek där läsaren själv får förtroendet att lägga pusslet.


Javisst kan man säga det så. Men det som gjorde den här boken riktigt bra var dels att den var spännande, lättläst och  tidstypisk. När jag läste Lundin, Susanna: Hindenburg var det nog första gången jag fick den här känslan, här kommer de nya författarna med sina egna referensramar. Här var det datorspelet, MJ och behovet av att slippa bli mobbad - behovet av en vän (längtan och svek) som fick sin plats bland tidens markörer. Men samtidigt en referens till Snövit och sagans värld. Till barnets värld. Och vad är dolt i texten, vad är det att byta ansikte, vad händer på rasterna och vad hände egentligen?


Jag säger att kärlek är att finna sin like, sin tvilling, sin backup. sid 351


Ja och jag säger, det här är kärlek, speglad i nya former. 90-talets former.

Med nya ord som backup, han/hon ska vara min backup, mitt skydd mot haveriet som utplånar min hårddisk. Men om backupen kraschar, vad finns då kvar? Ingen vet eller hur?


Läst 2013

Av violen - 19 juni 2013 15:30

   Stefánsson, Jón Kalman: Människohjärtat ****


Återigen lysande. Men ändå, meningarna glöder inte riktigt lika mycket som tidigare. Livet börjar bli mer komplicerat för pojken, det handlar inte bara om liv och död och snö och iskallt vatten. Det handlar mycket om Kärleken. Och om tankar om det som varit.

Och antingen finns det osynliga stråk mellan författare eller så har Stefánsson betraktat Sara Lidmans gravsten:


Lev!

Sista ordet från hans mamma. Sista utropet. Lev, bilda dig, låt dig inte kvävas av

slit och släp, låt dig inte förminskas av grämelse. Han tänker leva, bilda sig. sid 258


Lev, så mycket du kan, lev! sid 389


Och det är ett starkt ord, som genomsyrar den sista boken. Den är mer praktisk än de två första, som rörde sig på ett mer filosofiskt plan. Där var så mycket bortskalat, tankarna vibrerade över tomma vita vidder.

I den här boken har pojken gått från sitt eget universum till människornas. De samlas i civilisationen som innehåller den moderna människans laster och frihetstörst och fördomar. Naturen har inget sådant, den bara är och kan inte blidkas med lögner och svek. Nej, det gäller att Leva, att bilda sig bort från naturen som är slit och släp och grämelse. Allt förseglat med en kyss!


Läst 2013

Av violen - 13 juni 2013 21:00


   Englander, Nathan:Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank ***


Noveller är knepiga. För att det ska vara riktigt bra ska alla novellerna i en bok kunna stå som solitärer samtidigt som nånting ändå måste hålla ihop allihop. Jag har ibland svårt för det korta formatet, och den här väldigt omtalade boken
vidrör judendomen med allt annat än ett lätt anslag. Så det är kanske lika bra att det är noveller. För vilken av dessa genomträngande berättelser skulle vinna på att förlängas? De ger nedslag i till ytan små rum/omgivningar. Men där rörs det desto mer, och allt landar i det judiska. Nutid blandas med dåtid och gamla med unga. Rädsla med förföljelse och tid för hämnd med förståelse.

Allt jag vet om släkten på min mors sida tilltalade mig mest. För det är väl släkten det här handlar om, eller det judiska släktet. För religionen märktes inte så mycket av, mest som en stelnad trohetsivrare.


Sammanfattningsvis är det här en bok om judar för judar med judar och för alla ickejudar som får en inblick, utan pekpinnar, i det judiska arvet på gott och ont.


Läst 2013

Av violen - 4 juni 2013 19:45

 Schwalbe, Will: Bokklubben vid livets slut ***

 

Böcker om böcker är ju alltid läsvärda. Tänkte jag när jag fick den här boken i postlådan. Men själva ämnet tilltalade mig inte så mycket och så såg den tjock och tung och anonym ut. Fast jag började ändå läsa och sen var jag fast och läste ut hela på kort tid. Den var alltså bra men ändå inte riktigt bra om jag kan säga så.

 

I en av första böckerna som beskrivs, Flyga drake, har Will inte samma åsikt som sin mamma. Han säger:

 

Mamma och jag var inte helt överens när det gällde Flyga drake. Jag tyckte den var mycket bra, men den hade för mycket intrig. Var det verkligen nödvändigt att den elakaste talibanen också var nazist? Jag hade också lite svårt att tro på en nyckelscen där en slangbåge spelade en viktig roll. sid 44


 

Jag markerade stycket eftersom jag kände att just uttrycket för mycket intrig är användbart för vissa böcker, som är bra men som ändå inte riktigt håller ihop. Och jag tycker att den här boken har lite för mycket intrig. Det är säkert medvetet eftersom det klart tas ställning för homosexualitet, Obama, Afghanistan och hur Män som hatar kvinnor ska tolkas. Se nedan. Och böckerna vävs in väldigt naturligt i handlingen.


Boken var väldigt annorlunda men samtidigt....igenkännbar. Och jag måste säga att MaryAnne hade en för mig obegriplig (o)vana, att läsa slutet först! Jag som sällan läser ens baksidestexten. Men vi är alla olika.


 


Så boken är bra och jag tror att många kommer att gilla när de läser den. Jag fick inte direkt något boktips, konstigt nog, men eftersom jag ofta läser i väntrum tycker jag att den idén är mycket god.


 


Tack Modernista för rec.ex Det var oväntat! (fast jag ser nu att jag faktiskt har velat ha den! Bra val av mig alltså)


 


 


______________________________________________________


 


Sverige i boken: Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. sid 257. Här har författaren låtit mamman, med utgångspunkt i Larssons bok, redovisa sin syn på kvinnor som hon mött med mod och beslutsamhet och misstro mot auktoriteter. Precis som Lisbeth. Och att hon kopplar boken till sitt arbete med Women´s Commission samt att Larsson gjort mer för hennes hjärtefrågor än någon annan författare hon kan komma på.


På de här raderna har alltså essensen i Larssons bok synliggjorts. Det var riktigt intressant läsning. sid 257.


Av violen - 2 juni 2013 15:00

   Griffiths, Elly: En orolig grav ***


Som vanligt reserverade jag den här boken direkt den kom upp i bibblans katalog. Jag gillar ju verkligen Ruth och Nelson och Flint (som här bytte plats med Tingest som Djuret). Cathbad också och i viss mån Katie som kallar alla män pappa och det är nog hennes största uppgift än så länge.

Men problemet är nu att det här är den femte boken och i och med det så börjar gamla episoder att pocka på hänvisning....så mycket tid går åt till andra skelett än det som finns i den här boken.

(det jag skrivit om de andra böckerna kan läsas här och omslagen kan ses också, de är verkligen snygga tycker jag.)


Intrigen var som vanligt lite spretig och ibland snudd på overklig, men ändå helt ok. Och Cathbad fortsätter i periferin verkar det som. Allt kan hända och det händer säkert i nästa bok av Griffiths!


Läst 2013


Av violen - 1 juni 2013 18:45

Lästa böcker maj 2013

 

                
                  
               

 



Adler-Olsen, Jussi: Fasanjägarna ***
Hållander, Marie: Tjänster i hemmet ***

Nayeri, Dina: En tesked jord och hav ****

Lindström, Merethe: Saknade ***

Holmberg, Bo R: Bedragarna ****

Rossholm, Elisa: Jag sträcker ut handen mot evigheten ****

Grebe, Camilla/Leander- Engström,Paul: Dirigenten från St Petersburg ***+

Enquist, P-O: Liknelseboken ****

Said, Sami: Väldigt sällan fin ***






När jag betraktar listan måste jag säga Liknelseboken, den var verkligen....intressant. Gillar min egen koppling till Torgny Lindgren.

Mindre bra: Tjänster i hemmet var inte vad jag väntat mig, kunde varit berörande, men nej.

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards