Inlägg publicerade under kategorin Sjukdom

Av violen - Tisdag 24 mars 19:41

Vigan, Delphine de: Om det inte vore för dig ***


Jag läser inte gärna böcker om dementa personer. Men jag hade faktiskt ingen aning att den här boken handlade, kanske inte fullt ut om det, men om afasi.


Vigan är en författare som jag alltid läser och visst, det här var bra, men styrkan ligger inte i handlingen utan i språket, som väl skildrar hur afasi kan vara. Det kändes som att jag fått en lektion i hur det yttrar sig, och dessutom en ärlig sådan. Så jag lärde mig en hel del. 


Men hade jag vetat hade jag avstått.

 

Av violen - Torsdag 2 jan 20:15

Lundberg, Andreas: Ofarbar tystnad ****

 


Redan i Lundbergs bok Storm i den pelare som bär kunde ett skälvande gudsrop anas. Än mer i denna, där Lundberg befinner sig på ett kloster där ju Gud borde vara närvarande. 

Och det här är en uppgörelse med den Gud som Lundberg slutat tro på och det gör ont, ont.

 

Fantomsmärtorna efter en Gud man slutat tro på sid 97

 

Man ger den drunknande lugnande medel, den brinnande smärtstillande, i stället för att dra upp honom ur havet eller släcka elden. sid 99

 

Det finns två vägar: den ena är livets och den andra dödens.*

Men det finns också en tredje väg: den levande dödens väg. sid 144

 

En bok om en man vars kropp är en enda fantomsmärta efter en gudsamputation, full av lugnande medel mot smärtan och som går fram på den levandes dödas väg. 

Det är Lundbergs bild av den psykiska ohälsans helvete.

 

Ja, han (Jesus, min anm) förlät sina bödlar. Jag förlåter inte ens mig själv. Älska dina fiender, så som dig själv. Men om man hatar sig själv? Om man får sin identitet genom hat? Då förlorar man sig själv genom att älska. Man bara försvinner. sid 71

 

Det här är en svår bok, det här är en tung bok, det här är en snudd på äcklig bok. Kyrkans köttgödsel. En grumlig blodsörja [...]  osv, osv. Vem vill läsa det, veta av det?

Ibland finns bilder av korset där Jesus är rent ut sagt vacker, ren och prydlig. Men så var det inte. Kyrkans kvinnor och män måste förstå att korset också avspeglade den psykiska smärtans sörja. Och börja förmedla denna förståelse till de av fantomsmärtor plågade människorna. 

Kanske de skulle börja med att läsa den här boken. 

 

 

 

 

 

* Didache

 

Av violen - 8 november 2019 13:00

Kivelä, Malin: Hjärtat ****

 


I början var den här boken rörig. Och länge visste jag inte om barnet överlevde eller inte. 

 

Men sakta letade sig texten in i mitt hjärta. Osentimentalt och självcentrerat skildras mamman som får sitt tredje barn, fött med hjärtfel. Hennes ensamhet, oro, bortkopplande från allt utom sig själv och i viss mån barnet. Definitivt från de andra barnen och mannen som finns där nånstans, utan att riktigt förstå och helt klart utan att kunna vara stöttande, i alla fall så att hon kan uppleva det så. 

 

Jag kommer på mig med att inte känna medlidande, men faktiskt, jag förstår mer än jag brukar göra när jag läst andra liknande böcker. En förstående kyla finns i mig genom resten av boken. 

Såhär är det, så förvirrad blir verkligheten. Kronologin finns ibland inte, men ändå håller boken ihop. 

 

En ärlig berättelse, utan publikfrieri. 

Av violen - 18 oktober 2019 14:15

Lundberg, Andreas: Storm i den pelare som bär ***

 

En väldigt intressant bok som trots det lämnade mig aningen oberörd. Jag undrade hela tiden varför jag bara kände förståelse men ingen direkt sympati.

För det här är ju verkligen en stark berättelse, nedskriven i sjukdomens intensiva skede, utan censur. Enligt författaren minns han inte vad han skrivit, och det kan förklara en del. Lundberg är helt klart en intellektuell person, och hans stoff är hans tankar, just då. Och de är inte vackra, de är inte vädjande, de bara väller upp. Vem vill och vågar läsa detta? Vem vill veta sanningen. Dock är det sjukdomens sanning och ingenting annat. Men smärtan är densamma.

 

Min skalle är en urkrattad ugn. Aska och jord hårt packad i ögonhålorna, runt käkbenet och i näshålet. Du står i porten som en stjärnförmörkelse, mörker i mörker. Det knakar och knarrar här nere i jorden, som på ett skepp. Hur länge har jag varit död?


 

Huden rullades av, skallen bröts upp, så att smärtan inte skulle ha någon gräns. Chockens vidgade sönerfall, elden som vitnar utanför fönstret. sid 79

 

Går det att utläsa en gudstro, som här krackelerar? Det känns ibland så.

( Kanske att kristendomen inte vill förstå att i ett rasande sjukdomsförlopp hjälper inte böner. Därav det förakt som under lång tid vidhäftat, och gör så än, de av ångest drabbade. Jag ryser när jag tänker på de ord om självspillningars plats på kyrkogården som än idag kan höras. De, som borde få de mjukaste täckena nedlagda i kistan och placeras så nära Gud som möjligt. Riktigt nära.)

 

 

Efterordet gjorde mig glad, för författarens skull.

 

Nästa bok av Lundgren kommer nu, Ofarbar tystnad. Den handlar om tiden efter utskrivningen. Jag vill läsa.

 

 

Av violen - 31 mars 2019 16:45

Bauby Jean-Dominique: Fjärilen i glaskupan ***

 

Nu har jag äntligen läst den här boken. Och den var väl på sitt sätt fascinerande, inte minst med tanke på hur den skrivits: alfabetets bokstäver har skrivits upp efter sin frekvens i det franska språket, författaren blinkar när rätt bokstav läses upp. Boken är fri från tycka synd om, och humorn bryter fram här och var. Lika mycket en bok om envishet som en sjukdomsskildring.

Av violen - 2 januari 2019 17:00

  Sundström Lindmark Anna & Widmark,  Elisabeth: Vi skulle segla runt jorden

 


Psykisk ohälsa är så viktigt att skriva om. Men det är tungt att läsa om konsekvenserna när det går så långt att människor inte vill/orkar/förmår leva längre.

Konsekvenserna för de som blir kvar.


Denna grafiska roman är svår men ack så bra att den finns. Många ungdomar får här hjälp att sätta ord på sina känslor.

Och även vuxna.


Läst 2019


Av violen - 20 augusti 2018 12:45

  Skugge, Linda: 45 morbus addison ****


Skugge, vad jag förstår dig. Jag bara tokförstår dig.


Så här är det att vara kvinna och sjuk och utmattad och färdig och helt enkelt urdålig i dagens samhälle. Dessutom att vara en person som säger sanningen om sitt tillstånd, och talar om vad ens egna efterforskningar lett fram till, och tror att det ska underlätta (?) läkarens bedömning. Då det tvärtom gör läkaren ( som i de flesta fall nu förtiden verkar lida av dålig självkänsla och inte vill bli sagt åt) rasande. Ibland lyckas de dölja det, ibland inte. Men alltid känner patienten sig förvirrat kränkt och till slut övertalad att tro något som den innerst inne vet inte stämmer. 


Ja, det är sorgligt och orättvist och klagar gör Skugge rätt i. 

Men det är klart, det kan ju uppfattas som gnäll och nämns inte utebliven sjukskrivning flera gånger och vad vill hon egentligen människan? Ha betalt av oss andra för skriva kränkande krönikor. Det är bara förbehållet män, fatta! Före metoo hände det här också, vad kan man begära? (obs ironi)


Jag gillar verkligen att Skugge läser samma litteratur som jag, som jag samlat under kategorin sjukdom här. Jag önskar mig visserligen en litteraturförteckning längst bak hos Skugge, men jag är ändå nöjd att få så många citat mig till livs.

Dessutom har jag lärt mig vad Addisons sjukdom är. Det bör öka min förståelse om jag träffar en sådan person. För mitt livsord är och förblir, var snäll mot din nästa, så länge du inte själv blir skadad.


Gcz är klassificering på mitt bibliotek. Knepigt att hitta dit kanske.

Men ni mina litteraturäskande vänner, läs och lär denna bok.


PS Upplägget störde mig i början men sen insåg jag vitsen. Läser snart 40 constant reader också.


Läst 2018

Av violen - 17 augusti 2018 12:30

   Suter, Martin: Small world ***

 

Det som verkligen gör Suters bok intressant är skildringen av den ahlzeimer som drabbar huvudpersonen.

I övrigt är den synnerligen lättläst men thrillermomentet och historien i övrigt känns lite påklistrat. Personerna är inte särskilt levande och historien drivs iofs fram av gåtan, som hade en finurlig koppling till den sjuke.

Upplösningen, tja lite oväntad faktiskt. Där hade Suter klurat ut det. 


Läst 2018

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se