Inlägg publicerade under kategorin Sjukdom

Av violen - Fredag 8 nov 13:00

Kivelä, Malin: Hjärtat ****

 


I början var den här boken rörig. Och länge visste jag inte om barnet överlevde eller inte. 

 

Men sakta letade sig texten in i mitt hjärta. Osentimentalt och självcentrerat skildras mamman som får sitt tredje barn, fött med hjärtfel. Hennes ensamhet, oro, bortkopplande från allt utom sig själv och i viss mån barnet. Definitivt från de andra barnen och mannen som finns där nånstans, utan att riktigt förstå och helt klart utan att kunna vara stöttande, i alla fall så att hon kan uppleva det så. 

 

Jag kommer på mig med att inte känna medlidande, men faktiskt, jag förstår mer än jag brukar göra när jag läst andra liknande böcker. En förstående kyla finns i mig genom resten av boken. 

Såhär är det, så förvirrad blir verkligheten. Kronologin finns ibland inte, men ändå håller boken ihop. 

 

En ärlig berättelse, utan publikfrieri. 

Av violen - Fredag 18 okt 14:15

Lundberg, Andreas: Storm i den pelare som bär ***

 

En väldigt intressant bok som trots det lämnade mig aningen oberörd. Jag undrade hela tiden varför jag bara kände förståelse men ingen direkt sympati.

För det här är ju verkligen en stark berättelse, nedskriven i sjukdomens intensiva skede, utan censur. Enligt författaren minns han inte vad han skrivit, och det kan förklara en del. Lundberg är helt klart en intellektuell person, och hans stoff är hans tankar, just då. Och de är inte vackra, de är inte vädjande, de bara väller upp. Vem vill och vågar läsa detta? Vem vill veta sanningen. Dock är det sjukdomens sanning och ingenting annat. Men smärtan är densamma.

 

Min skalle är en urkrattad ugn. Aska och jord hårt packad i ögonhålorna, runt käkbenet och i näshålet. Du står i porten som en stjärnförmörkelse, mörker i mörker. Det knakar och knarrar här nere i jorden, som på ett skepp. Hur länge har jag varit död?


 

Huden rullades av, skallen bröts upp, så att smärtan inte skulle ha någon gräns. Chockens vidgade sönerfall, elden som vitnar utanför fönstret. sid 79

 

Går det att utläsa en gudstro, som här krackelerar? Det känns ibland så.

( Kanske att kristendomen inte vill förstå att i ett rasande sjukdomsförlopp hjälper inte böner. Därav det förakt som under lång tid vidhäftat, och gör så än, de av ångest drabbade. Jag ryser när jag tänker på de ord om självspillningars plats på kyrkogården som än idag kan höras. De, som borde få de mjukaste täckena nedlagda i kistan och placeras så nära Gud som möjligt. Riktigt nära.)

 

 

Efterordet gjorde mig glad, för författarens skull.

 

Nästa bok av Lundgren kommer nu, Ofarbar tystnad. Den handlar om tiden efter utskrivningen. Jag vill läsa.

 

 

Av violen - Onsdag 2 jan 17:00

  Sundström Lindmark Anna & Widmark,  Elisabeth: Vi skulle segla runt jorden

 


Psykisk ohälsa är så viktigt att skriva om. Men det är tungt att läsa om konsekvenserna när det går så långt att människor inte vill/orkar/förmår leva längre.

Konsekvenserna för de som blir kvar.


Denna grafiska roman är svår men ack så bra att den finns. Många ungdomar får här hjälp att sätta ord på sina känslor.

Och även vuxna.


Läst 2019


Av violen - 20 augusti 2018 12:45

  Skugge, Linda: 45 morbus addison ****


Skugge, vad jag förstår dig. Jag bara tokförstår dig.


Så här är det att vara kvinna och sjuk och utmattad och färdig och helt enkelt urdålig i dagens samhälle. Dessutom att vara en person som säger sanningen om sitt tillstånd, och talar om vad ens egna efterforskningar lett fram till, och tror att det ska underlätta (?) läkarens bedömning. Då det tvärtom gör läkaren ( som i de flesta fall nu förtiden verkar lida av dålig självkänsla och inte vill bli sagt åt) rasande. Ibland lyckas de dölja det, ibland inte. Men alltid känner patienten sig förvirrat kränkt och till slut övertalad att tro något som den innerst inne vet inte stämmer. 


Ja, det är sorgligt och orättvist och klagar gör Skugge rätt i. 

Men det är klart, det kan ju uppfattas som gnäll och nämns inte utebliven sjukskrivning flera gånger och vad vill hon egentligen människan? Ha betalt av oss andra för skriva kränkande krönikor. Det är bara förbehållet män, fatta! Före metoo hände det här också, vad kan man begära? (obs ironi)


Jag gillar verkligen att Skugge läser samma litteratur som jag, som jag samlat under kategorin sjukdom här. Jag önskar mig visserligen en litteraturförteckning längst bak hos Skugge, men jag är ändå nöjd att få så många citat mig till livs.

Dessutom har jag lärt mig vad Addisons sjukdom är. Det bör öka min förståelse om jag träffar en sådan person. För mitt livsord är och förblir, var snäll mot din nästa, så länge du inte själv blir skadad.


Gcz är klassificering på mitt bibliotek. Knepigt att hitta dit kanske.

Men ni mina litteraturäskande vänner, läs och lär denna bok.


PS Upplägget störde mig i början men sen insåg jag vitsen. Läser snart 40 constant reader också.


Läst 2018

Av violen - 17 augusti 2018 12:30

   Suter, Martin: Small world ***

 

Det som verkligen gör Suters bok intressant är skildringen av den ahlzeimer som drabbar huvudpersonen.

I övrigt är den synnerligen lättläst men thrillermomentet och historien i övrigt känns lite påklistrat. Personerna är inte särskilt levande och historien drivs iofs fram av gåtan, som hade en finurlig koppling till den sjuke.

Upplösningen, tja lite oväntad faktiskt. Där hade Suter klurat ut det. 


Läst 2018

Av violen - 12 juli 2018 02:30

  Liptrot, Amy: Utvägen - dagarna på Orkney ***

 


En bra biografi. Även om jag tyckte att berättelserna om Liptrops tid som alkoholist var lite ointressant så var tiden hon tillbringade på Orkney desto intressantare. Boken innehåller också en karta, det är alltid så inspirerande. Och jag lärde mig en hel del om Orkney och öarna därikring. 

Det är otroligt så mycket jag har olärt om världens länder och öar. Jag får ständigt nya insikter när jag läser böcker av alla de slag. Den här boken är verkligen inget undantag. Gillar du öar måste du helt enkelt läsa den.


Läst 2018

Av violen - 2 april 2018 11:15

  Unge, Christian: Har jag en dålig dag kanske någon dör *** (Lz)

 

En brutalt uppriktig bok som innehöll mycket intressanta tankar och åsikter. Dock fick jag en känsla av att de var nedskrivna under längre tid och ingen riktig sammanhållen röd tråd fanns.


Jag, som både är intresserad och har erfarenhet från sjukhusvård förstod ju det som står, men jag kan ändå säga att det kanske inte är en bok för precis alla. Är man sjukhusrädd så kanske det inte är så bra att höra om alla misstag en läkare kan göra. Fast bara titeln avhåller nog en sådan person att läsa.


Jag skulle gärna läsa en hel bok enbart om Läkare utan gränser, här fanns det med men bara som en del.


Läst 2018 

Av violen - 19 februari 2018 11:45

   Motturi, Alexander: Broder ****


Det började med att jag läste Diabetikern  av Motturi. En ganska galen bok.

Sen missade jag Svindlarprästen som handlar om Motturis far. 

Och så kom Broder som jag blev nyfiken på redan innan jag insåg vem som skrivit den.


Texten vidmakthåller samma lite skruvade stil som Diabetikern.

Det här är ju också delvis självbiografiskt


Jag borde kanske tillägga: Det är inte svårt att låtsas att man inte minns, att det är därför man inte gör anspråk på att skildra sanningen. För i fiktionen kan man säga som det är utan att det framstår som sanning. Man kommer därför undan med sanningar, snarare än lögner, i fiktionen. Man låtsas att man inte minns exakt, men i själva verket minns man mycket väl hur det var. Men man behöver inte ljuga om att man inte säger sanningen för man säger inte sanningen när man förvränger fakta på detaljnivå. sid 150

 


Ungefär så resonerar Motturi. 


I Alt i alt stemmer det altså? I Jag vet inte. Ibland räcker det att man ändrar i en detalj för att allt ska vara förljuget. sid 151

 

Skulle jag benämna boken med ett ord blir det nog mäktig. Här finns det ett slags band mellan bröderna som inte brister mentalt och därför är en smärta som gör mig tårögd när allt är över. 


Jag gilla Motturis sätt att skriva. Ostrukturerat men ändå sammansatt.

Därför ska jag även läsa hans förra bok.


I början är det korrekturfel en masse, och ibland vet jag inte om det verkligen är det eller om det ingår att språket ska vara så......felaktigt.

Men plötsligt försvinner det och inga fler fel går att upptäcka. Märkligt!


Läst 2018

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se