Inlägg publicerade under kategorin Författare B

Av violen - Fredag 2 nov 11:45

  Baslsjieyi: Ett brokigt band om renens horn ****

 


Är du bara det minsta lilla intresserad av samisk kultur så gillar du att läsa det här. Även om det kanske är rättare att beskriva det som renskötarkultur. Och bara titeln är så vacker att boken vill läsas.

Evenkerna, som boken handlar om, levde i gränslandet mellan Kina och Ryssland i början på 1900-talet. Något som knappast någon hört talas om tidigare. Inte jag i alla fall.

Baslsjieyi är dotter till deras sista kvinnliga shaman (shaman är för övrigt ett ursprungligt evenskt uttryck) och har här skrivit en kärlekshistoria, en kvinno- och släkthistoria, en renskötarhistoria, en naturhistoria som är helt fascinerande.  


Den är skriven med stor respekt för naturen, djuren och hur dessa människor lever. Bitvis var den otroligt spännande och bitvis fanns det feministiska anslag. Baslsjieyi har bevarat detta skeende till eftervärlden. 


Om vi ska rädda planeten borde vi se på naturen på detta sätt, men att leva efter det är svårare. Det är ett hårt liv och samklangen med naturen är skoningslös ibland. 


Den här boken gjorde mig lugn och rensade mitt sinne med sitt lätta språk. En bok som har gett mig samma känsla är Ett föremåls berättelse om obesvar av Michael Berglund. Här finns reflektion. 


Jag använde ordlistan endast några gånger, men det dialektala tilltalade mig verkligen då jag själv talat dialekt som barn. Jag förstår verkligen att endast ett enda ord kan ge förklaring på ett komplext tillstånd. Även här finns en skatt bevarad, alla dessa ord skulle säkert ha dött ut om några år. 


Läst 2018



Av violen - Söndag 9 sept 16:30

  Bannerhed, Tomas: Lugnet****


Är inte själva poängen med naturen att den är kaotisk och oordnad, att det är därför den är så vacker? Oförklarad liksom. Befriad från människan. sid 278

 

 

Bannerheds debut Korparna (reflektion här) var en riktig topptio bok. Den fick ju också Augustpriset. Jag tillhör också de fåtal (?) som såg filmen och verkligen gillade den. Att inte Brynolfsson fick sitt pris är för mig en gåta.

 

Nog om då, nu har jag läst Lugnet. Och ja, jag sträckläste den, jag berördes av särskilt mammans brev och även av fågelparens och framförallt de ruvande honornas förtvivlan. Inte så synlig men förnimmbar.

 

Men resten kändes liksom ovidkommande. Det finns passager som liksom bara flyter ovanpå. Skuld och skam och galenskap är temat. Men det är återigen mammans skuld och skam som berör mig. 

 

Om jag ska uttrycka vad som blir kvar av Urban och vilken hans uppgift är, känner jag en svidande kritik mot psykvården. Helt krasst förstår jag att mamman inte gick att rädda, men Urban borde ha fått omsorg. Just det, visst säger vi vård och omsorg? (Eller är omsorgen borta? Är det bara vård kvar?) Jag hoppas verkligen att något är på väg att bli bättre, någon måste ägna dessa människor omsorg, ity de klarar inte av det själva.

 

Jag saknar den genomarbetning som Korparna hade. Det vägande av varje mening som den boken innehöll. Här är jobbet gjort men ibland är det upprepningar som känns krystade och kanske borde strukits i korrekturen.

Här finns också något vämjeligt som inte alls tilltalar mig som kvinna men som säkert män kan förstå.

Och ändå är det något ömt i berättelsen som uppväger. Kanske tänker jag ändå på Korparna och vill se det här som en fortsättning?



Läst 2018

Av violen - Torsdag 23 aug 15:15

  Bythell, Shaun: En bokhandlares dagbok **** Lz

 


Att jag tvekade inför denna bok är en underdrift. Efter flera omlån tog jag den ändå och började läsa. Och blev verkligen positivt överraskad. Den är kul, den är upplysande, där finns boktitlar och en katt. Dessutom småjobbiga karaktärer som gjorda för en film om bokhandeln och dess medarbetare. En partsinlaga för att bevara den lokala handeln och framförallt boken som fysiskt exemplar.


Jag njöt av att läsa det här som är skrivet med distans, humor, erfarenhet och uppriktighet. Den får placeras under vilsamma böcker här hos mig för jag kände det lugn som endast mitt barndomshems välfyllda bokhyllor kunnat ge mig tidigare. Och det är inte illa.


Läst 2018

 

 

Av violen - Måndag 25 juni 07:30

  Berge, Lars: Vargattacken ****


Enligt mig är det här en stark kandidat till Stora Journalistpriset och/eller Augustpriset i fackbokklassen.

En fullkomligt uppslukande bok, nästan en thriller och med en gedigen research.

Boken skriver om vargattacken på Kolmården år 2012 när en kvinnlig skötare blev dödad av sin vargflock. Jag har själv ändå sen det hände grubblat på hur det kunde hända och varför VD:n för Kolmården uppträdde så känslokallt vid presskonferensen. Det var mest vargarnas varumärke han oroade sig för. Helt otroligt omänskligt uttalande.


Berge tänkte tydligen på samma sätt och har nu skrivit om bakgrunden till varför det kunde hända. Jag skriver inte mer om innehållet men det var länge sen jag varit så upprörd och imponerad på samma gång. Jag har ju själv funderat de här åren och alltid sagt att nånting inte stämde. Nu har jag fått svaret. 


Det känns bra men även sorgligt och skrämmande. Hur sjutton kunde det få hända? Och vad pågår just nu som ingen vet om inom andra områden? Sektvarning är vad jag utfärdar om bakgrunden till Vargattacken. 


Mitt råd: Läs den. 


Läst 2018

Av violen - Söndag 24 juni 16:00

  Barbal, Maria: Som en sten i ett jordskred ***

 


En historia skriven många gånger förut. Flickan som växer upp och gifter sig och eländet drabbar henne och hon blir gammal. Men det som är lite annorlunda är att detta utspelar sig i Katalonien, ett ställe jag vet synnerligen lite om. Därför tilltalades jag av den här boken. Dessutom är den skriven utan åthävor. 

Det känns som att jag utövar mitt intresse, böcker, på ett ovanligt ställe men språket flyter lätt och när jag är klar var det här en ganska vanlig upplevelse. Det som jag verkligen behöver ibland i min bokläsning.


Läst 2018

Av violen - Lördag 2 juni 11:15

  Barry, Sebastian: Den hemliga skriften *****

 


Väldigt länge sen jag läste en så genomarbetad och intressant bok. Historien höll ihop hela vägen och Barry lyckades med att skildra en tung tid i Irlands historia utan att ge avkall på en riktigt god berättelse. 

Visst, Barry har fått ta till lite extraordinära händelser för att få ihop det. Att överleva under så vidriga förhållanden och bli 100 år och ändå kunna skriva ner på klart språk sina minnen, det känns väldigt ovanligt. Ja, nästan omöjligt. 


Skildringen av religionerna är inte beskriven med hat utan endast saktligt återgiven. Fast allt är ändå klart uttalat och flera gånger kände jag en stor sorg över hur Roseanne blev behandlad. 


Språket är vackert och glider fram över sidorna och personerna har jag lärt känna och förstå deras liv. Slutet var oväntat men så vackert och förlåtande för hela historiens vånda.


Det här är en av de bästa böcker jag läst på länge. Läs den för att äntligen få en riktigt bra historia dig berättad. Eller för att lära dig något om Irlands inskränkta och kvinnofientliga historia. 


Läst 2018

 

 

Av violen - Lördag 12 maj 16:30

  Bakker, Gerbrand: Däruppe är det tyst ***



Jag gillar böcker om det som kan benämnas småjordbruk. Och det verkar inte som att Nederländska dito är så olika de svenska som fanns ändå in på 70-talet. 

Det här är en text utan större åthävor. Lakoniskt konstaterar författaren genom den hemmaboende, jordbruksövertagande sonens ögon, hur det har varit, är och kanske ska bli. Men det finns ändå en slags nerv i berättelsen som får mig att läsa vidare. En familj som andra och ändå inte. Såsom det alltid är.


Läst 2018

 

 

Av violen - Onsdag 2 maj 19:46

  Bracht, Mary Lynn: Vit Krysantemum ***

 

En otroligt viktig bok som handlar om de koreanska flickor som kidnappades av japanerna under andra världskriget och tvingades bli sk trösterskor (prostituerade) för de japanska soldaterna.


Det här är nytt stoff i litteraturen och därför så angeläget. Boken är tidvis väldigt otäck, men jag har börjat tycka att de skildringar av prostitution (och våldtäkter) som finns i nutidens böcker har ett vällovligt syfte. Hur ska dessa vidrigheter förstås om de skildras på ett helt orealistiskt sätt, ja ofta som att kvinnan tycker det är ok eller rent ut sagt vill det själv.

Här förstår man fasan hos de unga flickor som tas från sina familjer.

Boken rör sig i dåtid (1943) och nutid. Skildringen av våldet och kriget mattas inte genom hela boken


Bracht har lyckats berätta en sammanhållen historia, både hur det var då och hur det förföljer de drabbade och deras familjer idag. Kanske lite väl ordrik, särskilt mot slutet, men så otroligt viktig att berätta om. 


Att det politiska spelet gjorde att Japan först erkände brottet ( Kono-deklarationen) 1993 och sen drog tillbaka densamma 2007 och att det sen blev en överenskommelse 2015 att aldrig ta upp saken igen är ett enormt svek mot kvinnorna. Det borde vara tvingande med en ursäkt och ett öppet erkännande om vad som hände. 


Läst 2018


Tack Bookmark. 

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se