Inlägg publicerade under kategorin Naumann, Cilla
Naumann, Cilla: Den oändliga familjen ***
Bära barnet hem tyckte jag verkligen om. Men den här boken var så annorlunda. Jag tror att berättelsen i sig äger ett djup som inte kommer fram i och med att den är splittrad på tre. Annas del, i grannhuset, behövs på något sätt enbart som ett objektivt öga, liksom en fototgrafisk bild av skeendet.
Isabel är den som borde fått mer plats, mest plats, ja all plats om det varit möjligt. För det jag saknar är insikten hos föräldrarna. Den insikt Isabel till viss del besitter men aldrig skulle sätta i verket.
Mary, mamman, den vuxna. Hennes vuxenhet finns liksom inte.
Visst, Naumanns språk är utan vandel, historien är grymt intressant, men det vi vill veta får vi inte kännedom om. Nämligen frågan varför? Den är lika långt borta som innan.
Har det hänt förut att jag mått illa när jag läst en bok? Så blev det nu. Så jag blev ändå berörd trots allt.
Läst 2018
Naumann, Cilla: Bära barnet hem ****
Är du adoptivmamma ska du absolut läsa den här boken. Ja, även om du inte har barn ska du läsa den här boken. Den är liksom bara så...vacker! Den rör vid modershjärtat, den förmedlar en moderskärlek som inte har med DNA att göra, utan med tillit, förtröstan, kärlek, omsorg. Jag blev varm i hjärtat av den, även om jag faktiskt också kände sorg.
Naumann väjer inte för känslorna, skammen, skulden och stoltheten. Hon väjer inte för att skriva om människorna.
Så här är det, jag måste läsa mer av Naumann. punkt.
Läst 2015
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se