Alla inlägg under maj 2016

Av violen - 31 maj 2016 23:45

   Eksvärd, Elaine: Medan han lever ***


Det är både modigt, självutlämnande och angeläget att Eksvärd skrivit denna bok. Övergrepp kan vara på många olika vis, och resultera både i undandragande och utlevande. Vilket Eksvärd berömvärt skildrar.


Hon är trött på att barnen offras för vuxnas heder och anseende. Offren brottas med känslor av skuld och skam fast de inte gjort något fel. baksidestexten


Det finns såklart särskilda målgrupper för denna bok, och  Röda Korsets material är publicerat i slutet av boken. Men vem som helst kan läsa och inse något om det som händer omkring oss. Och kanske hjälpa någon.


Läst 2016

Av violen - 31 maj 2016 23:15

   Carrasco, Jesús: Flykten ****


Jag måste verkligen tillstå att Carrasco lyckats med att skildra utsattheten hos pojken vars flykt och dess orsak sakta spelas upp i all sin verklighet, aldrig någonsin förskönad, men heller inte spektaktulär på något vis. Ja, stram är ett bra ord för att skildra denna berättelse som aldrig kommer att lämna ett läsarhjärta.


Jag blir inte direkt äcklad, vilket jag förstått förekommer i bloggvärlden, jag blir intagen, tagen av bokens innehåll. Av skeendet som skildras, allt från börjans gömsle bland buskarna till slutets oundviklighet.


Tiden känns avlägsen men så mycket tangerar vår nutid, flykten, vandringen, behovet av barmhärtighet för att komma vidare, murarna, våldet, solens hetta.


En bok som träffar rakt i magen, och som man sällan finner nu för tiden. Läs!


Recension dn


Läst 2016


Av violen - 31 maj 2016 16:15


   Oswald, James: Bödelns sång ***

Inte så tokig var den här tredje boken i serien om Mclean. Den förra, Själarnas bok, hade lite väl mycket ockulta inslag
Det fanns här också men det tog inte över lika mycket. Själva beskrivningen av självmorden var lite väl detaljerat, men psykologin bakom det hela var behållningen i boken.

Personerna är fortfarande ytliga, utom möjligtvis då katten som stryker omkring. Så Mclean måste sluta vara som en vit fläck om jag riktigt ska gilla honom. Fast det var riktigt spännande där ett tag och jag koncentrerade mig verkligen för att hålla isär personerna.


Tack modernista


Läst 2016




Av violen - 29 maj 2016 19:00

Väggen av Marlen Haushofer

och

Tóibín, Colm: Nora Webster,

böcker som jag redan läst i Lyrans jordenrunt utmaning




  Väggen av Marlen Haushofer är en av mina favoritböcker. När den kom ut fick jag ett tips från en brevvän (detta var på den tiden internet inte fanns) om hur bra den var. Jag hade den i minnet och hittade den många år senare på ett loppis, läste och storgillade den.


Såhär skrev jag om den 2005:

Haushofer, Marlen : Väggen ****(*) Det är inte ofta jag läser en bok som jag säkert vet att jag aldrig kommer att glömma men det här är en sån bok. Den kom ut redan 1963 (på svenska 1988) och har väl legat i min mentala att läsa lista sen dess men först nu har jag läst den......och du som också tänker läsa den....avsätt tid för du vill bara veta hur det går. En fascinerande skildring, som det står på försättsbladet: Är detta en skräckvision av världen efter en kärnvapenkatastrof eller en psykologisk studie av ett slags sjävvald autism, en plågad människas sista förtvivlade försök att rädda sig från att bli vansinnig? Eller en parabel om den gudomliga nådens under, som vid världens ände låter människa finna sig själv - trots att det sker med negativa förtecken?


Nu går den att lyssna på här.



   Tóibín, Colm: Nora Webster ***


Förra boken jag läste av Tóibín var En lång vinter. Så bra, annorlunda, visuell i sitt snöglopp.

Kanske var mina förväntningar lite väl höga inför denna bok, som aldrig riktigt fångade mig. Dessutom är jag ingen kännare av klassisk musik, och det hade jag velat vara för att kunna ta till mig allt som handlade om det.

Visst, Nora skildrades i sin utsatta position, barnen som liksom togs över av släkten, nya regler att förhålla sig till. Men nej, jag blev aldrig mer än bekant med henne, tyvärr. Och övernaturliga inslag vill jag helst inte ha, även om det psykologiskt kan förklaras.


Läst 2015

Av violen - 18 maj 2016 14:45

   Dolan, Eva: Döda talar inte ***


Dolans Lång väg hem, första boken i den här serien har fått väldigt med beröm. Men det ska mycket till innan jag börjar på en ny deckarserie så den fick vara. Nu fick jag i min hand del 2, Döda talar inte.


Lite väl rörig för min smak, jag lyckades inte trots tappra försök att riktigt hänga med. Angeläget ämne såklart, men det kom inte riktigt fram bland alla ord, och karaktärerna, som dessutom inte var särskilt urskiljbara.

Visst, den var bitvis spännande men jag var nära ge upp innan slutet som lämnade mig ganska oberörd. Jag brydde mig inte, och det var ju märkligt egentligen, då jag ändå läst varje ord i boken innan dess.



Tack modernista!

Av violen - 10 maj 2016 16:15

Här har jag läst två böcker och halva Kriget har inget kvinnligt ansikte


Jag satsar på Flykten då den finns på bibblan.


Europa i maj
Kriget har inget kvinnligt ansikte - Svetlana Aleksijevitj (Vitryssland)

Nora Webster - Colm Tóibín (Irland) Redan läst

Misstag i Moskva - Simone de Beauvoir (Frankrike)
Flykten - Jesús Carrasco (Spanien) läsa
Dikter och fragment - Sapfo (Grekland)
Väggen - Marlen Haushofer (Österrike) Redan läst

Av violen - 10 maj 2016 16:00

   Witt-Brattström, Ebba: Århundradets kärlekskrig ***


Övermänniska kräver undermänniska sid 115


Det här är inte Horace och Ebba, sägs det. Det här är en man och en kvinna, kanske inte vem som helst, kanske lite väl intellektuella, men trots det räcker inte orden utan det blir även fysiskt. Det är väldigt sorgligt det hela. Mannen inte bara tar ifrån kvinnan rätten att vara människa och reducerar henne till en undermänniska, han tar också ifrån henne den kärlek hon vill hysa för honom. Hon vill ha tillbaka den man vars skämt hon kunde skratta åt, den man som hon absolut inte trodde kunde bli det han blev; en man som hatar kvinnor och särskilt henne.


Varje dag finns det förhållanden i olika stadier av förfall, varför tror män sig vara övermänniskor, varför vet de inte att om man är mycket stark måste man också vara mycket snäll. Men svaret på det är såklart att dessa män är inte starka, de är fega och vågar inte känna. De missar livet och dess mening. Varför? Boken ger många svar på vad konsekvenserna blir, men hur förändring ska uppnås, det är bara möjligt om alla har samma värde. Och vem förkunnar det i dessa dagar?


Läst 2015

Av violen - 9 maj 2016 18:00

   Ferrante, Elena: Min fantastiska väninna *****


Ja ja ja, Den är verkligen bra, den mystiska Ferrantes (psed) bok, den första av 4.


Just det som boken innehåller, det sätt den är skriven på, alla detaljerna, allt som kommer fram i resonemangen mellan flickorna, konsekvenserna av det patrialkala och underströmmarna av osläckbara kulturer mitt i fattigdomen och misären. Allt det uppdagas på ett sätt som gör att man häpnar.

Lila är vän med Pasquale, kommunistens son, som beskriver begreppen, svarar på Linas frågor:


Vad är nazifascisterna för några, Pascŕ? Vad är monarkisterna för några? Vad är svarta börsen? sid151


Lina [...] kompletterade den knapphändiga informationen hon fått från Pasquale med böcker som hon fick tag i på biblioteket  På så vis hittade hon konkreta motiv till de abstrakta konflikter vi som barn hade känt i luften i kvarteret, och kunde sätta verkliga ansikten på dem. Fascismen, nazismen, kriget, de allierade, monarkin och republiken förvandlade hon till gator, hus, ansikten, don Achille och svarta börsen...[...] sid152


Här har Ferrante tagit till ett knep, hela Italien ryms i den lilla byn. Elena lär sig att allt inte är som det ser ut att vara, jämnåriga är inte för den skull jämlika. Rykten kan vara lögn eller sanning. Men den här´första boken lägger en bred bas för det som komma skall. Därför är den mycket betydelsefull för fortsättningen.


Italien är ett okänt land med vackert språk och många hemligheter gömda inom sig. Nu öppnar det sig inför mina ögon. Och ja, jag längtar redan till nästa bok. Jag vill helt enkelt veta mer, mycket mer.


Läst 2016

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards