Alla inlägg under augusti 2015

Av violen - 31 augusti 2015 11:30



Lästa böcker augusti 2015



                 

                                    
                                             


 


Jessen, Ida: Det första jag tänker på ***

Grosz, Stephen: Att förlora och finna sig själv. Berättelser från terapisoffan. ****

Mina, Denise: Den sista utvägen ***

Khoury-Ghata, Vénus: Flickan som vandrade i öknen ***

Modiano, Patrick: De dunkla butikernas gata ****

Bourdouxhe, Madeleine: En spik, en ros ****

Darrieussecq, Marie: Man måste älska männen mycket ****

Marklund, Liza: Järnblod ***

Marklund, Liza: Lyckliga gatan ***

Tremblay, Lisa: Hägern ****


Bäst: Darrieussecq, Marie: Man måste älska männen mycket

Mindre bra: Marklund, Liza: Järnblod  och Lyckliga gatan. (Ångrar tiden jag la på de böckerna.

Skulle läst Denise Minas Garnethill och Exil istället.)





Av violen - 29 augusti 2015 21:00

Jessen, Ida: Det första jag tänker på ***


Jag har tidigare läst en novell av Jessen, En Utflykt, som jag gillade mycket. Tycker att hon lyckades fånga innehållet perfekt. Även så i denna bok. Språket är lättsamt, sveper liksom över sidorna, böljar fram och tillbaka i tiden. Det är ju lite av en deckare samtidigt, vilket för spänningen är betydelsefullt.

Men så plötsligt lägger slutet sordin på människorna och deras villkor. Ett visst mått av besvikelse infinner sig hos mig som läsare. Tyvärr.


Läst 2015

Av violen - 27 augusti 2015 14:30

   Grosz, Stephen: Att förlora och finna sig själv. Berättelser från terapisoffan. ****


Det räcker inte med att läsa den här boken en gång, det känner jag när jag nu bläddrar i den igen. Jag läste den mer eller mindre rakt av, vilket innebar att jag tyckte den var intressant, men jag borde tänkt efter mer känner jag. Så den blir inte insorterad i bokhyllan på en gång.

Jag köpte den faktiskt, mycket för att Magnus Utvik rekommenderar den. Jag litar mycket på honom nämligen.


Den rekommenderas om du verkligen vill läsa om fall som leder nånstans, om inte annat till insikt. Grosz verkar hålla ut med sina patienter och till slut når han resultat.

Ok, ett fall per kväll framöver så har jag verkligen fått valuta för den här boken.


Läst 2015

Av violen - 26 augusti 2015 14:32

   Mina, Denise: Den sista utvägen ***


Här frångick jag en princip, att alltid läsa böcker/deckare i ordningsföljd. Det retar mig oerhört att jag inte tog mig tid att läsa Garnethill och Exil innan jag läste den här, som jag fick från Modernista. (Tack för det Modernista förlag).


Jag gillade nämligen Maureen och de andra som vimlade omkring, och visst, den kan läsas fristående, tror jag, men jag hade hängt med och gillat den ännu mer om jag läst de övriga. Att läsa i efterhand är inte lönt, tyvärr. Jag får läsa mer och annat av Denise Mina istället.


Det är inte alltid jag rekommenderar deckare men här måste jag säga, har du inte läst Mina, gör det!


Läst 2015

Av violen - 21 augusti 2015 13:05

   Khoury-Ghata, Vénus: Flickan som vandrade i öknen ***


Ja, så kan man ju också göra, läsa Torgny Lindgrens Hummelhonung, bli inspirerad och skriva en bok med samma ram och innehåll, men ändå inte. För innehållet i Hummelhonung kan ingen slå.

Det lustiga är att Khoury-Ghata erkänner alltihop. Många författare har inspirerats av andra författare, konstigt vore det annars, men de brukar inte tala om det precis.

Nåja, att förflytta historien till öknen och avlägsna hus i Frankrike kanske gör den intressant för det franska förlaget, men tyvärr blev jag mest bara beklämd över de rasistiska uttrycken och kvinnornas mångåriga hat. Och dessutom försökte jag förgäves komma ihåg mer än jag gjorde om Hummelhonung. Borde läsa om den, men nej.


Däremot har jag inget emot Khoury-Ghatas sätt att skriva. Precis som i Sju stenar till den otrogna hustrun är språket vackert, uttömt, levande fast här beskriver det ett då med dött innehåll. Nuet är bara ett sökande efter ett då, innan det glöms bort.


Läst 2015

Av violen - 19 augusti 2015 09:00

 Modiano, Patrick: De dunkla butikernas gata ****


Jag har läst Modiano helt spontant, utan att kika på utgivningsdatum, recensioner eller betyg. Och tänk, trots att alla varit så bra så var den här kanske den bästa. Det kändes som jag läste en deckare från länge sen. Kanske en thriller, vad vet jag.

Och se, när jag söker på wikipedia har de skrivit detta:


De dunkla butikernas gata är en roman av den franske författaren Patrick Modiano utgiven 1978, samma år som författaren tilldelades Goncourtpriset. Den utkom i svensk översättning år 1980.

Romanen handlar om en privatdetektiv som förlorat minnet i en mystisk olycka och försöker återfinna sin identitet. Sökandet tar honom från Paris tillbaka till tiden för andra världskriget i gränstrakterna mellan Frankrike och Schweiz. Både till berättarstil, intrig och atmosfär har romanen sagts erinra om en Georges Simenon-deckare.
wikipedia


Som sagt, Modiano skriver...mystiskt men fjärran från magisk realism, han helt enkelt berättar. Och jag gillar honom mer och mer faktiskt. Så läs honom innan nästa nobelpristagare kommer...vem det nu blir tro?


Läst 2015

Böcker av Modiano som jag läst hittills:

Nätternas gräs

Lilla Smycket

De yttre boulevarderna

Dora Bruder


Av violen - 17 augusti 2015 16:45

   Bourdouxhe, Madeleine: En spik, en ros ****


 den här novellsamlingen är bra. Starka kvinnoporträtt, det är helt sant. Kvinnor som gör så gott de kan. Det händer att mina tårar spränger till i ögonens baksida. Men den behärskade stilen gör även mig behärskad. Skillnaden mellan män och kvinnor uppenbaras, männen tar av kvinnorna, nej de kanske inte tar utan bara helt enkelt låter bli att ge dem rättvisa, omtanke, mänsklighet. Det är därför allting sker.

Endast moderskapet kan skydda, just då när det så nyss hänt att sårbarheten framkallar minnen av att även de har en mor.


Men är männen lyckligare? Kvinnorna lever ett mångfacetterat liv i sina tankar, deras ögonblick av glädje håller dem vid liv. Det kanske är det männen inte riktigt tål.

Noveller ger mig sällan allt jag vill ha. Så inte heller denna. Men vad vill jag veta egentligen om dessa kvinnor? De är förebilder till verkligheten, vad behövs mer? En till * kanske.


Läst 2015

Av violen - 11 augusti 2015 15:41

 Darrieussecq, Marie: Man måste älska männen mycket ****


Det är lite Egenmäktigt förfarande över den här boken.


Rose säger: "Att vänta är en sjukdom. En psykisk sjukdom. Ofta kvinnlig. sid 50


Han åkte iväg. Ren väntan. Åh, hon visste hur det var att vänta: mellan två roller, mellan två tagningar. Men den här väntan var ny. Hon levde enbart genom hans bifall. Hon väntade på att livet skulle återupptas. sid 81


Ja, det är mycket väntan och funderingar över varför Han inte ringer, de vanliga, olycka, förhinder, men det är även tankar inom Solange om hennes egna fördomar.


En annan tanke kommer för henne - är det inte så att svarta ofta är sena? [...] Och om kvinnor, väl? Är det inte så att afrikaner har en lite speciell uppfattning om kvinnor? sid 51.


Han vill hämta hem folkens historia till Amerika och göra en film utifrån Conrads Mörkrets hjärta.


(Bara det är ju en anledning att vilja läsa boken, eller hur? (The horror, the horror.) Mörkrets hjärta, en av de böcker jag personligen tycker att alla borde läsa, just bara för att veta vad Mörkrets hjärta verkligen är. Denna flitigt använda metaforliknande intertext som dyker upp hela tiden överallt. Och i andra hand bör den läsas pga det vidriga innehållet. Att sen även läsa Lindqvist Utrota varenda jävel gör bara allt värre men ännu mer uppenbart.)


Det är sällan jag nu för tiden läser en kärlekshistoria som känns...genuin. Sann. Som berör mig. Men den här gjorde det. Kanske för att den var så central men ändå ovidkommande. En bok om ras, rasism, männens självklara rätt att utöva sin besatthet såsom exempelvis ett filmprojekt, en tvekan mellan vitt och svart, filmvärldens baksida, och en kvinnas väntan. Ja, jag håller med baksidestextens kommentar, det här är en modern, drabbande och kristallklar kärleksroman. Och den visar att färg är politiskt.


Läst 2015

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards