Alla inlägg under september 2015

Av violen - 22 september 2015 23:00

   Persson, Leif GW: Bombmakaren och hans kvinna ***


En riktigt intressant bok om ett brott som skulle kunna hända. Och hur det skulle kunna hända och varför.


Det där säger såklart inte ett skvatt, men jag tror att du får ut mest om du inte vet så mycket innan.


Det här med kvinnorna var dock både fascinerande och oroväckande. Och vad vill Person säga egentligen? Med titeln menar jag. Är den inte avslöjande och visar att inför terrorism finns inte man eller kvinna, alla är helt enkelt människor, ett i fanatismen. Något man kanske bör veta för att förstå terrorns avhumanisering.



Läst 2015




Av violen - 20 september 2015 23:21

     Macmillan, Gilly: Bränd himmel *** 


En riktig bladvändare var det här. Hur ofta händer det?

Jag gillade direkt upplägget, olika personer som handlingen kretsar kring i kapitlen, lite psykoterapi och så internet och dataspel som helt odramatiskt togs in i handlingen. Den bromsade in en del vid slutet och jag hade som vanligt inte kunnat lista ut den skyldig*. Slutet, en cliffhanger eller?

Däremot gillade jag inte den övergivna kundvagnen som varit med i ett antal böcker senaste tiden. En ny slumområdesmarkör eller vad?


Den var spännande, kanske jag kommer att läsa nästa Macmillan? Vi får se...


Tack Modernista!


Läst 2015

Av violen - 19 september 2015 20:00

      Enders, Giulia: Charmen med tarmen *** (fackbok)


Intressant bitvis men jobbig att läsa. Inte speciellt rolig direkt, men den innhåller mycket fakta som dock inte presenteras på ett så lättsamt sätt som det getts sken av.


För att verkligen få ut all behållning av den borde jag läsa den igen och anteckna viktiga saker. Men jag orkar bara inte, det är trots allt ett svårt ämne att förmedla, även om jag är öppen för det mesta.


PS: jag har alltid undrat varför inte någon gör en programserie och verkligen undervisar om hur kroppen fungerar. Immunförsvaret t.ex Om du efter tre dagar inte blir bättre ska du höra av dig...Que? Alla vill få hjälp nu. Men om man vet att immunförsvaret kämpar på i ca tre dar, lyckas det då inte häva infektionen behövs det starkare saker. Och då blir allt allvarligare. Vet du det kan du ju avvakta eller hur? Vet du det inte blir du bara arg och tror att vården bara vill bli av med dig. Fram för mer information, om tarmen och allt annat.


Läst 2015


Läst 2015

Av violen - 18 september 2015 14:45

   Griffiths, Elly: De öde fälten ***


Nu har nånting hänt med Ruth! Hon är ju inte kul längre. Och inte verkar hon ha kul heller. Vilken blöt upplösning dessutom. Och våldsamma händelser, och Griffiths har glömt ett sinne, lukten.


Märkligt, men plötsligt blev det en blandning av olycklig yrkeskvinna, (kan Ruth vara utbränd?), kärleksroman och krigsminnen. Den ende som verkar vara sig lik är Flint. Men även han slinker bara förbi.


Historien var som vanligt småintressant och jag blev lurad på mördaren än en gång. Men det räcker liksom inte, Ruth måste bli sig själv eller så får vi ta farväl av henne, tyvärr.


Låt böckerna bli tvserier, oj så bra det skulle bli.

Av violen - 17 september 2015 19:45

  Malmquist, Tom: I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv ****


Brutalt uppriktigt och skoningslöst skildrat. En mardröm som författaren försöker bemästra med att anteckna allt, precis allt.
Men det kommer inte att hjälpa, det inser man direkt. Att hålla döden borta genom att föreviga dess raseri mot Karins kropp är inte möjligt. Vi vet att hon kommer att dö. Men  hur det sker är skildrat på ett otroligt sätt. Inte förrän jag kommit in på del två hämtar jag andan. Jag är imponerad över Malmquist sätt att skildra sjukhusmiljön, hans meningar fallerar aldrig. Det är verkligen ett hörn av verkligheten sett genom ett temperament. Allt sker i rasande fart och Malmquist är en besvärlig anhörig, inte bara till sjukvårdspersonalen utan även till övriga anhöriga.

Plötsligt kommer det en ny berättelse, faderns död. Men här är det mer distans, kanske skulle det ha varit två böcker så att faderns tid med Tom blivit mer genomtänkt, mer bearbetad, jag vet inte. Men texten tappar ändå inte bort sig. Det är bara att konstatera, Malmquist är en ypperlig författare, det måste komma mera...


Läst 2015


Av violen - 16 september 2015 14:30

   Stoor, Stina: Bli som folk ***


Noveller är inte mina favoriter. Jag vill verkligen alltid veta mer.


Den här boken är faktiskt mer. Mer lokala utgångspunkter för händelserna, mer metaforer som känns...beskrivande för just det landskapet.

Tallarnas grenar, röda. Barren mörka. Skägglaven vit. Himlen blå som en väldig blåklocka när den böjer sig ner över mig. Fångar in. Blir min blåaste blåa blomma. sid 65


Vackert.

Trots det inser jag att även om det här är en stark debut, så är det ändå en debut. Det kommer mera av Stoor, jag hoppas en roman där det lokala får finnas med. Där myrarna har namn och går att orientera sig efter, precis som den mångfald av Stockholmslitteratur där gatorna nämns med en ägande självklarhet.


Det finns tydligen ett sug efter västerbottenslitteratur. och jag förstår det. Rötterna är ju ändå alla dessa småbruk som de flesta kommer ifrån. Och snart inte ens kommer ifrån, utan bara hört talas om när samtalet kommer in på avlägsna släktingar. De vill veta mer!


Läst 2015

Av violen - 12 september 2015 19:00

   Oswald, James: Själarnas bok ***


Det visade sig att det här inte var fortsättningen på Flickoffret, vilket jag trodde, utan en relativt fristående historia. Den var helt ok som deckare betraktad. Lite kul ibland. Men jag gillar ju inte övernaturliga konstigheter, vilket jag kände att den hade en dragning åt (vilket titeln tar fasta på) och det sänkte den rejält. Men jag läste ut den, utan att bli speciellt imponerad av slutet. Så Oswald, sorry, jag kommer inte att återvända till dina böcker, även om det var kul att få rec exemplaret av Modernista.


Läst 2015

Av violen - 5 september 2015 20:45

   Johansson, Linna: Lollo ****


 På hur många sätt kan en tjej göra uppror i den här världen? sid 115


Lidija: Säg mej, hur många gånger är man fri som tjej? Vi är så ofria, har du tänkt på det? Vi förväntas alltid vara så jävla städade och gulliga - sid 187


För mig är det essensen i Lollo. En bok som jag måste säga vidrör sanningar som hela samhället bara måste vetat om sen tidigare. Men som, att döma av recensionerna idag, inte är riktigt redo för.


Hur många män har inte skildrat sin uppväxt, vars svärta berott på frånvarande fäder, att de sett det svarta fåret i badrumsspegeln varje morron, och därför blir skoltrötta och börjar hänga med "fel kompisar" och dricker (lagom såklart men ibland blir det mer och krävs mer (starkare saker) för att hänga med, få hänga med) och betygen dalar men så skärper de till sig och sin vildhavre har de sått så nu kan livet börja. Några går under men är det deras fel, egentligen? De har ju bara, som alla andra, velat göra uppror och känna sig fria.


Johansson lyckas verkligen skildra hur det ser ut när blivande kvinnor uppträder som hen, dvs på samma sätt som en ung människa kan göra, vill göra, måste göra ibland. Det är bara det att det som för killarna har varit helt naturligt så länge inte är det för tjejerna. Men det visste vi väl redan?


Det som Johansson skildrar, faktiskt med små medel, utan tjat, är varför tjejer faller för internets destruktiva män. Bekräftelse, och just scenen när Lollo känner sig bekräftad säger otroligt mycket. Jag överfölls av en slags sorg när jag läste den. Och insåg att just där och då fanns svaret varför även Mimmi nådde fram till henne. Alla vill höra till och goda ledare är tyvärr sällsynta.


Det fanns även en stor diskrepans mellan texten och innehållet. Att läsa gick som på räls, i rasande fart. Men det sorgliga i alltihop gick ändå inte förbi. Det handlar väl mest om kvinnornas hud, precis som männens. Är den tunn röjer den dig och livet blir svårare. Men mer levande. Får vi hoppas.


Jag gillar Johanssons mod, och även Modernistas, tack för boken! Jag skulle verkligen inte vilja ha den oläst. Nyskapande.



Läst 2015

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se