Alla inlägg under mars 2013

Av violen - 31 mars 2013 23:45

Lästa böcker mars 2013

 

        
           
         

 



McCall Smith, Alexander: Limpopos akademi för privatdetektiver **



Wendy, Guerra: Alla ger sig av ****

Silei, Fabrizio: Rosas buss ****

Nesbø, Jo: Gengångare ***+ (mp3bok)
Perec, Georges: Rummets rymder *****

Anna Starobinets: Den levande ****
Lindgren, Astrid: Britt-Mari lättar sitt hjärta ***
Lundin, Susanna: Hindenburg ***
Karlsson, Sven-Olov: Svenska ödehus 1 ****





Bäst: ***** fick Rummets rymder och är såklart bäst. Men även Alla ger sig av var en läsupplevelse
Mindre bra: Limpopos akademi för privatdetektiver. Det kan inte hjälpas, jag börjar bli less..... 



 


Av violen - 26 mars 2013 17:00

   Karlsson, Sven-Olov: Svenska ödehus 1 ****


Jag är inte helt ointresserad av ödehus. Kanske för att vi ibland i min barndom åkte omkring och besökte förfallna hus där släktingar hade bott. Så sent som i somras gjorde jag det faktiskt igen.

Men det finns ytterligare en anledning till att jag läst den här boken. Texten är skriven av Sven-Olov Karlsson som

skrivit böckerna Italienaren och Amerikahuset. Varav den första var lysande och den andra....mindre lysande. I mitt tycke alltså.

Men i den här boken gör Karlssons texter verkligen sitt jobb. Fotografierna av Philip Pereira dos Reis levandegör såklart men det är det som skrivs om de ekon som hörts i husen som gör boken så läsvärd. Det liv som levts innan allt lämnades.

Det är visserligen sorgligt att läsa om vandalism och förfall, men sanningen är ju uppenbar, husen finns där och har haft en funktion för människor i en gången tid. Ett sätt att känna historiens vingslag bland de okända som levde lika väl som de kända vars slott och herresäten mycket har skrivits om under tiden lopp.

En kultugärning har de två författarna utfört. Dessutom finns det en Svenska ödeshus 2.  Jag blev faktiskt lite tagen av den här boken så del 2 läser jag en annan gång.


Karlsson kommer med en ny bok i april, Porslinsfasaderna. Den ska jag läsa direkt. Det känns som att den kommer att tangera Italienaren. Hoppas jag.....


Läst 2013

Av violen - 24 mars 2013 14:00

   Lundin, Susanna: Hindenburg ***


Jag blev absolut inte klok på den här boken. Jag var tvungen att googla och läsa vad andra skrivit och då förstår jag att jag inte är ensam. Men med hjälp av just det andra skrivit inser jag att Bertil och Prickly Pear är leksaker som lämnats kvar innan efter katastrofen. Och Lundin använder intertexter till sina barnboksreferenser, eller är det långsökt att tro att Prickly Pear (betyder kaktusfikon) som föds i en slags fiktiv form i början, men i början är osynlig, kan vara en omskrivning av det osynliga barnet (Jansson)?

Och björnen Bertil, Nalle Puh och Karl Bertil Jonsson i ett. Ögat hänger och uppdagar nya infallsvinklar, andra sätt att se på omvärlden utan den kalla, ytliga, omänskliga som alla andra ser. Och en längtan efter sanningen, lögndetektorn.


Sagans värld som en hjälp att beskriva dagens värld eller framtidens.


Det kändes som att jag läst en generationsroman, en generation som har och kommer att ha andra och nyare litterära referenser i sitt skrivande än vad som oftast varit vanligt.

David Lynch nämns i andra recensioner, det finns tydligen intertexter även till hans filmer och TV-serien Twin Peaks. Och det borde komma mycket fler sådana i litteraturen framöver, och även i andra nya filmer.

Mycket intressant tycker jag, men jag har inte sett David Lynch produktion och därmed döljs en hel del intressant i Lundins text.


Det här känns som ett nytt område att utforska framöver. Jag gillar Lundins sätt att närma sig det, även om det tyvärr var väldigt svårt att greppa. Men det kändes nyskapande och det gillas verkligen!


Susanna Lundin fick Borås tidnings debutantpris 2013.


Läst 2013



Av violen - 22 mars 2013 18:15

   Lindgren, Astrid: Britt-Mari lättar sitt hjärta ***


Det var roligt att läsa den här boken. Mycket för att Lindgrens kommande fantasivärld så tydligt märks. Som en slags omvänd intertextualitet, här kan man läsa intertexten innan den är skriven!

Först och främst namnen, Bertil, Majken, Kajsa, Britta, Lisa, Krösa-Tilda, Svante, Stig, Anna-Stina, Olle, Greta. Alla finns med i kommande böcker av Lindgren...

Sen kommande händelser: lyftande av bord, försvar av mobbad kamrat, en isolycka, hänförelse över julen:


Jag tycker, julen är som ett stort bloss, som lyser upp decembermörkret. sid 62


Sen finns det förstås massor med tankegångar till Lindgrens uppväxt och dessutom följer den kriterierna för den tävling som boken blev tvåa i.





 Enligt tävlingsreglerna gällde det att

motverka den ”schablonmässighet och förljugenhet”, som ofta präglade

flickböckerna. Arrangörerna efterlyste ”realism och litterär kvalitet” och

en ungdomslitteratur som främjade ”kärlek till hem och familj samt

allvar och ansvarskänsla i förhållande till det motsatta könet”. Ingen

”tendens” fick dock kursiveras så att texten fick ”en pedantisk eller docerande

ton”.


Det står att läsa på www.kb.se - Här (öppna PDF:n) där Magdalena Gram skriver om Ulla Sundin Wickmans illustrationer av Astrid Lindgrens böcker, plus mycket annat om böckernas innehåll. (Mycket intressant f.ö.)

På sidan 8 finns Britt-Mari öppnar sitt hjärta och där står allt jag kunnat skriva här. Men jag håller mig till namnfrågan!




Läst 2013 







Av violen - 19 mars 2013 10:30

  Starobinets, Anna : Den levande ****


Jag läser ibland dystopier. Och direkt jag läste om den här boken blev jag intresserad. Och faktiskt, jag blev fängslad när jag började läsa. Jag var bara tvungen att fortsätta. Jag ville veta, även om jag inte riktigt förstod. Veta allt om Zero, Den levande, Cracker osv.


Det här är en dystopi med klar förankring i vår tid, facebook är den tekniska grunden för att det ska fungera och det vi (nutidens människor) verkar ha som högsta dröm blir verklighet. En slags reinkarnationsreligion som hela tiden pulserar med gamla själar i nya kroppar. Evigt liv; endast några sekunders död, och sedan landar du i en annan kropp. Det är bara vi, de tre miljarderna. Vi har dragit vinstlotten och lever vidare. Med våra minnen. Men till vilket pris?


Här finns påtagliga referenser till religionen. Är Zero en frälsargestalt, kommen som ur en jungfrufödsel? Är den trehövdade gudens fågel en bild av den helige ande? Är det primitiva behovet av att slutligen be så allomfattande att det inte går att kväva?

Ett är i alla fall säkert, Starobinets har läst sin bibel.


Under tiden jag läste var allt så självklart, men nu känns det som att jag borde läsa om boken för att förstå allt. Ge mig facit känns det som.


Boken lämnar kvar en kall, sorgsen, av insekter klibbig känsla. Jag vill inte att det ska bli såhär. Och i och med att jag tänker det har författaren lyckats, Starobinets ger mig en sannolik (?) glimt av en fruktansvärd framtid. Den känns inte så overklig trots allt.....


Kort sagt, det här är en otroligt intressant och spännande bok som rör om i våra (oskyldiga) FB-vana hjärnor. Den liknar inget annat jag läst och den fick mig att skärpa mig till det yttersta. Jag skulle vilja analysera den och därmed (kanske) kunna förstå den. Men nöjer mig med att säga, känner du dig koncentrerad så läs den! Älskar du dystopier så läs den. Förstår du den fullt ut, grattis!


Tack till Coltso förlag för denna ovanliga bok.


Lär mer om boken här


Läst 2013







Av violen - 18 mars 2013 10:00

   Perec, Georges: Rummets rymder *****


Spontanitet, nyfikenhet, utanförboxentänkande, klurighet, humor och ovanlighet genomsyrar den här romanen. Dessutom självklarhet för det är ju såhär härligt vrickat livet i rummet är.


Jag har varit så nyfiken på Perec men inte kommit mig för att läsa något tidigare. Men nu har jag gjort det och jag gillar verkligen. Jag känner mig besläktad med Perec. Hans tvära kast. Och han har så många goda idéer, att t.ex besöka sina grannar och se efter vad de har på sin vägg, som då är baksidan på min vägg......funderationer jag kunde ha haft när jag bodde i lägenhet för många år sen. Och lyssna på det här:


Platserna:

(Anteckningar för ett pågående arbete)


1969 valde jag i Paris tolv platser (gator, torg, korsningar, en passage), antingen platser där jag hade eller platser jag drogs till av särskilda minnen.

Jag har företagit mig att, varje månad, beskriva två av dessa platser. Den ena av dessa beskrivningar görs på plats och är tänkt att vara så neutral som möjligt: [...]

Den andra beskrivningen görs på ett annat ställe än själva platsen: jag anstränger mig då att beskriva platsen ur minnet[...] sid 81


De som genast gillade det här uppmanas att läsa fortsättningen själva.


Och hör här:

Jag har inte mycket att säga om landsbygden: landsbygden existerar inte, den är en illusion. sid 101


Hm, tänker jag som är uppfödd på landsbygden. Men sen beskriver Perec landsbygden på ett så precist sätt att jag häpnar. Och då är det ändå den franska landsbygden!


Min slutsats är, den här boken är precis i min smak. Och jag undrar om Perecs andra böcker är lika bra? Jag måste bara läsa fler.


Tusen tack Modernista för ett femstjärnigt rec.ex.

Av violen - 14 mars 2013 20:00

Under årens lopp har jag ofta sett frågan: vilken klassiker bör man ha läst?


Då brukar jag svara, Mörkrets hjärta och Processen.


Nu ser jag att det återigen finns sådant som talar för att det ligger något i det jag anser. Det kommer strax!


Jag anser nämligen att både uttrycket "mörkrets hjärta" och en "kafkaliknande process" så ofta florerar

i böcker och tidningar och kultur överhuvudtaget att det är något som man har stor nytta av att

förstå vad det är. Och för att riktigt förstå det ska man läsa boken.


Nu  finns ett av uttrycken där igen, hos Ordfront förlag som ger ut en bok som heter Resan från

mörkrets hjärta. Vet du vad mörkrets hjärta står för blir du genast nyfiken eller hur? Eller åtminstone

intresserad. Eller i alla fall förstår vad boken handlar om. Du tänker, flod, Kurtz, the horror. Och du vill läsa

boken. Nu!

Tror jag i alla fall!

Av violen - 13 mars 2013 15:30

   Nesbø, Jo: Gengångare ***+ (mp3bok)


En väldigt bra Nesbø, kanske den bästa. Och eftersom jag lyssnat på alla de andra hade jag full koll. Jag undrar iofs om Söss var med, eller missade jag henne? Nåväl så dök det upp gamla bekanta såklart. Och det där djuret som varit med i flera böcker var med här också. Lite snubbigt iofs men det är väl meningen.

Boken kändes verkligen verklig. Jag läste den som en svidande kritik mot narkotikahandel och det missbruk som följer i dess spår. Jag tycker att Nesbø lyckades fånga det fruktansvärda beroendet och dess följder på ett ovanligt trovärdigt sätt.

och jag blev lite lurad där ett tag dessutom.


Läst 2013


Spänningsutmaning Enbokcirkelföralla mars


Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards