Inlägg publicerade under kategorin afrikanska böcker
Dangarembga, Tsitsi: En kropp att sörja ***
Rotlös, författarens första bok var verkligen bra. Detta är en fortsättning, sent 90-tal, så jag såg fram emot att läsa något lika engagerande. Men jag blev lite besviken.
Visst, boken beskriver helt klart en verklighet om att vara kvinna i Afrika. Och den senare delen skildrar hur ekoturismen börjar ta fäste.
Men det är egentligen bara den sista delen som riktigt fängslar. Hur Tambudzai försöker och försöker få sig ett liv i staden, men till slut måste ta hjälp av sitt ursprung. Hur hennes respekt för sina rötter har förvandlats till en slags persongirighet. Men upproret finns tack och lov kvar bland kvinnorna som stannat kvar i byn.
En ny bok av Dangarembga har kommit i vår. Förnekelsens bok, som går tillbaka till 70-talet men som fortsatt följer Tambudzai .
Mukasonga, Scholastique: Madonnan vid Nilen ***
Rwanda. Folkmorden. Ett försök att skildra bakgrunden till hur det kunde hända.
Och anledningen till att jag läste boken.
Ja, det är ett försök men jag tycker inte att det ger mig något svar på varför det hände. Inget svar
som jag inte fått när jag läst annat om just detta ämne.
Om man inte vet nånting om det som hände då 1994 i Rwanda kanske det går att få en hint i den här boken.
Och kanske jag också fick veta mer om tutsiernas överlägsenhet trots att de bara var en minioritet i befolkningen.
Eller var de överlägsna, trodde de inte bara att de var det? Hade inte fientligheten funnits där hela tiden?
De jag läst
Nordafrika
Marocko
Fatima Mernissi - Drömmar om frihet
Muriel Barbery - Igelkottens elegans
Muriel Barbery - Smaken
Tahar Ben Jelloun - Min mamma
Driss Chraibi - Enkelt förflutet
Algeriet
Maïssa Bey - Blått vitt grönt
Maïssa Bey - De utsatta
Nina Bouraoui - Kärlekens geografi
Albert Camus - Främlingen
Albert Camus - Pesten
Assia Djebar - Sultanbrudens skugga
Assia Djebar - Ingenstans i min fars hus
Assia Djebar - Kärleken, kriget
Frantz Fanon - Jordens fördömda
Yasmina Khadra - Efter attentatet
Amin Zaoui - Kvinnoväktarna
Tunisien
Claude Kayat - Mohammed Cohen +
Egypten
Alaa al-Aswany - Yacoubians hus +
Miral al-Tahawi - Gömslet
Nawal El Saadawi - Den stulna romanen +
Sonallah Ibrahim - Augustistjärnan
Naguib Mahfouz - Midaqq-gränden +
Ahdaf Souief - Kärlekens väv
Baha Tahir - Tant Safiyya och klostret +
Egypten berättar: Den rättvisande spegeln (Novellsamling)
Libyen
Hisham Matar - Ingen i världen
Västafrika
Alice Walker - Omskärelsen
Senegal
Mariama Bâ - Brev från Senegal
Fatou Diome - Atlantens mage
Marie NDiaye - Tre kvinnor
minata Sow Fall - Tiggarnas strejk
Ghana
Ama Ata Aidoo - Förändringar
Ama Ata Aidoo - Kärlek x 21
Nigeria
Chris Abani - Abigails liv
Chris Abani - Graceland
Chinua Achebe - Allt går sönder +
Chimamanda Ngozi Adichie - En halv gul sol +
Chimamanda Ngozi Adichie -
Sefi Atta - Allt gott ska komma dig till del
Buchi Emecheta - Tvillingrösten
Buchi Emecheta -
Helon Habila - Mäta tid
Helon Habila - I väntan på en ängel
Ben Okri - Den omättliga vägen
Helen Oyeyemi - Ikarosflickan
Wole Soyinka - Aké +
Amos Tutuola - Palmvindrinkaren
Kamerun
Calixthe Beyala - Ännu talar träden +
Calixthe Beyala - Vår förlorade heder
Leonora Miano - Nattens inre
Leonora Miano - Konturer av den dag som nalkas +
Elfenbenskusten
Ahmadou Kourouma - Allah gör som han vill
Véronique Tadjo - Drottning Pokou
Mali
Maryse Condé - Segu
Östafrika
Kongo-Brazzaville
Emmanuel Dongala - Ursprungets eld
Alain Mabanckou - Ett piggsvins memoarer
Alain Mabanckou - Slut på kritan
Kongo-Kinshasa
Joseph Conrad - Mörkrets hjärta +
Sudan
Leila Aboulela - Minaret
Lubna Ahmad Al-Hussein, Djénane Kareh Tager - 40 piskrapp för ett par byxor
Tayeb Salih - Utvandringens tid
Kenya
Karen Blixen - Den afrikanska farmen
Ngugi wa Thiong'o - Om icke vetekornet
Somalia
Nuruddin Farah - Adams revben
Nuruddin Farah - Kartor
Nuruddin Farah - Länkar
Tanzania
Aniceti Kitereza - Regnmakarens barn
Elieshi Lema - Bränd jord
Uganda
Moses Isegawa - Despoternas maskerad
Etiopien
Maaza Mengiste - Under lejonets blick
Yeshiwork Wondmeneh - När bergen andas
Mauritius
Natacha Appanah - Den siste brodern
J-M G Le Clézio - Afrikanen
Södra Afrika
Angola
Ondjaki - Visslaren
Ondjaki - God morgon kamrater
Moçambique
Mia Couto - Under frangipaniträdet
Mia Couto - Sömngångarland
Henning Mankell - Kennedys hjärna
Moçambique berättar: Kärlekens ärr (Novellsamling)
Zimbabwe
Tsitsi Dangarembga - Rotlös
Petina Gappah - Sorgesång för Easterly
Chenjerai Hove - Skuggor
Doris Lessing - Gräset sjunger
Irene Sabatini - Pojken på andra sidan
Yvonne Vera - Under tungan
Botswana
Bessie Head - När regnmolnen hopas
Alexander McCall Smith - Damernas detektivbyrå
Sydafrika
André Brink - Kräftorna vänjer sig
J.M Coetzee - Onåd +
Kopano Matlwa - Coconut
Nadine Gordimer - Min sons historia
Sindiwe Magona - Mödrar emellan
Zakes Mda - Valsångaren
Zakes Mda - Det rödas hjärta
Deon Meyer - Död i gryningen
Njabulo S. Ndebele - Winnie Mandelas klagan
Patricia Schonstein Pinnock - Skyline
Ivan Vladislavic - Snabbköpet Rastlös
Rachel Zadok - Sommarsquash tokolosh! Sydafrika berättar: En stereo i Soweto (Novellsamling)
Här kommer min lista på tio verkligt bra böcker av afrikanska författare. Länkarna är till mina reflektioner.
Chinua Achebe: Allt går sönder
Leonora Miano: Nattens inre
Sefi Atta: Allt gott ska komma dig till del
Nuruddin Farah: Gåvor
Chimamanda-ngozi Adichie: En-halv-gul-sol
Ngugi--ngugi-wa-thiongo: Floden-mellan-bergen
Calixthe Beyala: Ännu talar träden
Naguibmahfouz : Midaqqgränden
Assia Djebar: Sultanbrudens skugga
Maaza Mangiste: Under lejonets blick
Hussaini Safiya: Dömd att stenas *** Nu har jag läst minst tre böcker om Afrika och förundras över att det nu, på 2000 talet, är så fullt av vidskepelse och övergrepp och fundamentalism. Den här boken handlar om kvinnan som alla läst om, hon som dömdes till stening pga att hon blivit gravid utom äktenskapet. Men sen frikändes hon (tack och lov). Boken var bra, väldigt upplysande om hur man ser på sexualitet i Nigeria. Safiya stod länge emot den gifte mannens påtryckningar men sen han väl gett henne kärleksnötter (?) försvann allt motstånd och hennes fötter gick till hans hydda, trots att han inte talat med hennes far om äktenskap. Ganska oskyldig var hon med andra ord.........Och han behövde ju bara neka till faderskapet, blodprov för att fastställa sånt verkar inte ha nått fram till Afrika än...........Ok, jag låter fördomsfull men hallå! hur ligger det till egentligen?
Läst 2005
Mpoyis, Kayo: Mai betyder vatten ****
En mäktig debut. Mycket intressant och skulle jag säga feministisk. Men ändå inte helt enkel att läsa. Släktträdet i början bådade gott och jag återvände dit nu och då. Men lyckades ändå inte riktigt hänga med i förfädernas historia.
Däremot är boken ett slags uppgörelse med kristendomens intåg i afrika. Och det har jag funderat över ändå sen jag i ssk som barn skulle lägga pengar i sparbössan med den svarte pojken. Att ge pengar var helt ok men varför skulle han bocka hela tiden?
Adi, bokens röst, umgås med gud på ett fantasifullt sätt, hon tänker som ett barn. Och rädslan för skulden och skammen färgar snart hennes liv. Vid googling hittade jag överraskande nedanstående länk från Kyrkans tidning och den förmedlar väl det boken skildrar.
– Att skilja kropp och själ är att skilja dess gudomlighet från dess mänsklighet. Och det var vad de kristna kolonisatörerna gjorde i Kongo. De gamla traditionerna där kropp, natur och andlighet var ett, fick göra plats för en religion där Gud var skild från människan, befann sig i himlen och var vit. Och där kroppens begär var synd. Det effektivaste sättet att förtrycka en människa är att säga: ”Du är fel”. Det är därför förtrycket ser ut som det gör.
Kyrkans tidning 20190110
Men här finns också upplysning om hur rasismen såg ut och tog sig uttryck. Jag häpnade lite och tänker på min läsning och filmtittande om Rwanda, grannlandet. Det verkar vara samma lika i Kongo:
Rasism i Kongo: Bland de svarta gällde olika regler beroende på vilket folk eller vilken etnicitet man tillhörde.
Belgarna hade även ett prov, matrikulationstest, som kunde leda till upphöjt medborgarskap. De svarta kontrollerades utifrån deras hem, levnadsvanor och om de pratade franska. Klarade de testen kunde de slippa rasistiska begränsningar, avancera socialt och bli behandlad som europe. sid 157
Dessutom finns det kloka tankar i boken, förmedlade av en omgivning som inte lydde bibeln och följaktligen tänkte själva, ex.vis:
"En människa som tror att den bär på en förbannelse kommer att se allt som händer som ett uttryck för förbannelsen och göra ännu mer saker som gör att förbannelsen blir sann. Men det betyder också att en människa kan förändra sin värld genom att förändra sina tankar." sid 209
Och slutordet får Adis syster, som älskar sin mor men har börjat tänka själv hon också.
"Ni har alltid sagt att ondska är att inte lyda. Den stora ondskan, mamma, är att ingen av oss får vara såsom vi är. Och så säger ni att det är vad gud vill för oss." sid 251
Gappah, Petina: Memorys bok ****
Gappahs Sorgesång för Easterly här var hennes debut. En novellsamling som jag inte kommer ihåg och ser att jag tyckte var lite övervärderad.
Memorys bok är mer läsvärd så till vida att den är intressant ändå in i slutet. Utan åthävor förmedlar Gappah Rhodesias omvanding till Zimbabwe. Intressant.
Historien är flera olika, men med Memory som springpunkt i alla. Det jag imponerades av var att Gappah lyckades förmedla så mycket med korta infallsvinklar. Ofta svävar ett så omfattande skeende ut i ömsom händelser som känns otydliga pga av att de är nedkortade, ömsom längre berättelser av upprepande innehåll. Men här känns liksom allting lika relevant och lika genomtänkt. Jag gillade verkligen både stilen och berättargädjen som Gappah förmedlar.
Om boken känns trög i början, ge inte upp, det kommer mera så att säga. Helt klart läsvärd.
Läst 2017
Jag har väntat på den här boken sen jag läste 2015 läste Habila, Helon: I väntan på en ängel och Cole, Teju: Varje dag är tjuvens dag.
Ja, kanske inte just Gyasis bok men en bok om ämnet, slaveriets uppkomst, genomförande och konsekvenser då och nu, som verkligen inte skildrats ofta i litteraturen. Kanske beroende på att såren tagit så lång tid på sig att läka.
Onkel Toms stuga läste jag tidigt och blev lagom upprörd. Boken och tvserien Rötter gjorde mig bara så arg. Och ledsen.
En nyinspelning av Rötter har kommit, vilket gått mig helt förbi. Mats Larsson skriver om det här 2016-05-24.
Läs mer om boken Vända hem i Norsteds nyhetsbrev här
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se