Inlägg publicerade under kategorin Krauss, Nicole

Av violen - Fredag 5 april 07:00

Krauss, Nicole: Dunkel skog***

 

Det stora huset  och Kärlekens historia har jag tidigare läst av Krauss. Riktigt bra båda två. Därför läste jag även denna.

 

Det är ovanligt att läsa en sån här bok nu för tiden. Förut hände det jämt. De flesta äldre nobelpristagare var ju svårlästa och det här påminner lite om det. En välfriserad historia som spretar fram och tillbaka och blandar in både Israel, judendomen, Kafka och skilsmässa till huvudhistorien. För att inte tala om en ökenvandring.

Eller så är det just det som är bokens historia.

Det där med bokskrivandet är bara en märklig kuliss. Verkar det som.

 

Och jag har lite svårt för att det dras in kända personer i nya verk (Kafka). Precis som jag inte gillar att författare skriver fortsättningar på andras böcker, eller plockar upp någon biperson och plötsligt vet vad hen upplever. 

 

Men jag sträckläste den faktiskt och fann den trots allt intressant. 

 

 

Nicole Krauss sex viktigaste författare kan du läsa om här. Publicerat redan 2011.

Av violen - Tisdag 2 april 22:45

http://www.svd.se/kultur/nicole-krauss-sex-viktigaste-forfattare_6145365.svd

Nicole Krauss sex viktigaste författare

7 maj 2011 kl 01:00

Nicole Krauss är en av de starkast lysande unga författarna i USA i dag. "Läsandet har gjort mig till den jag är", säger hon till SvD, och berättar vilka sex författare som betytt mest för henne. Här är listan:

Joseph Brodsky

1940–1996. Ryssland. Nobelpriset i litteratur 1987.

”Han är den typen av författare som var sådan som jag föreställde mig att han skulle vara. När jag träffade honom var han gästpoet på Stanford och var kul, spirituell och vis, ingen besvikelse på något sätt. Jag satt på golvet och hörde honom prata om Eliot och Pound och häpnade över hur någon kunde prata om poesi på det viset.

Samma dag skrev jag och tackade honom och skickade dessutom med några av mina dikter. Det var ju helt absurt att göra det, men jag skrev ingen avsändareadress och trodde inte han skulle höra av sig. Dagen efter ringde han och undrade vad jag gjorde under dagen. Jag hade lektioner, men sa: ”Ingenting”. Sedan träffades vi och pratade om poesi åtta timmar i ett sträck. Det blev början på ett mentorskap. Han dog bara några år senare, men innan dess skickade jag mina dikter till honom. Han kunde tillbringa timmar med att analysera dem och gav mig dessutom förslag på böcker att läsa.

Han var generös och såg väl på vilket allvar jag tog skrivandet. Jag svek ju honom på sätt och vis, eftersom jag råkade bli romanförfattare i stället!”

Roberto Bolańo

1953–2003. Chile. 

”Jag har läst hans böcker sedan de kom på engelska, runt 2002. Jag minns att jag sa till alla att de måste läsa hans böcker, men ingen lyssnade.

Nu plötsligt, efter De vilda detektiverna, älskar alla -honom! Han har en sådan passion för litteratur. Han är helt orädd, det är väldigt ovanligt. På samma gång har han en enorm generositet, han skriver om människor med en sådan otrolig medkänsla, även när han skriver de mest ohyggliga historierna.”

Samuel Beckett

1906–1989. Irland. Nobel-priset i litteratur 1969.

”Hans pjäser är så nära ett perfekt konstverk som jag kan komma på. Hans romaner var otroligt viktiga för mig när jag var yngre och är det till viss del än i dag, som Molloy.

Han visar den här otroliga kampen med och oförmågan att uttrycka sig och behovet att göra det. Trots att hans ämne var just oför-mågan att artikulera saker hittade han det bästa sättet att uttrycka det på. Han får mig att skratta mer än någon annan författare.”

Bruno Schulz

1892-1942, Polen.

”Honom väljer jag av många skäl. Men ett är att jag inte någonstans i litteraturen kan hitta en fantasi i den omfattningen. Det finns ett slags magi i hans böcker som är helt omöjlig att härma, han kan aldrig få några imitatörer, för han var så enastående. Han var också en författare som på ett sätt alltid skrev om samma ämnen och samma sorts personer, men han gjorde det ändå alltid på ett nytt sätt varje gång på grund av den där obegränsade fantasin. Man bör framför allt läsa The street of crocodiles.”

Danilo Kis

1935-1989, Jugoslavien.

”Jag älskar så många av hans böcker, men en av dem heter Trädgård, aska. Den handlar om något väldigt enkelt, ett barns relation till sin far, men det påminner lite om Schulzes verk. Av de där till synes så enkla tingen gör han något så vackert. De dödas encyklopedi är också väldigt vacker.”

Yoram Kaniuk

Född 1930, Israel.

”Jag råkade få syn på hans Den siste juden i en bokhandel, tyckte det var en fascinerande titel, och såg att Susan Sontag hade skrivit något i stil med att av de översatta författare hon hade läst beundrade hon framför allt Gabriel García Márquez, Peter Handke och Yoram Kaniuk. Jag läste boken och den var ofattbart berörande. Den skrevs för 30 år sedan och är fortfarande så före sin tid. Den är så komplex. Men när den skrevs ignorerades den i princip helt i Israel. Han är ett geni

Av violen - 1 augusti 2018 19:30

Krauss, Nicole : Kärlekens historia****

 

En bok som fått så mycket goda recensioner måste jag ju bara läsa.......och den var faktiskt riktigt bra. Ingen sträckläsare kanske vilket gjorde att jag tappade bort mig litegrann i mitten och var tvungen tänka efter riktigt för att veta vem som var vem, men den var lite annorlunda och väl värd den tankemödan.

Av violen - 10 maj 2011 11:00

Krauss, Nicole: Det stora huset ****  


Jag förstod direkt att jag skulle tycka om den här omtalade boken. Och den var utomordentligt bra. Ja faktiskt, utomordentligt är rätt ord. Det finns liksom inga tveksamheter, det här är bra litteratur. Jag funderar varför, de ställen jag markerat ger inget svar. Men är det inte genreöverskridandet som är nyckeln? För visst är det här en bok med flera genrer inbäddade? Och börjar den inte med gåtan som pekar mot deckargenren, Herr domare? (Intresset är etablerat, man vill ju veta!)
Och sen, en politisk agenda, tillståndet i Chile och längre fram, det som många judiska författare alltid återvänder till, Israel?
Författandet, författarna, poeterna, allt är med. Syskonrelationer, familjerelationer, parrelationer.
Den eviga frågan, gör kvinnan som blir med barn utan möjligheter, rätt som låter barnet få ett annat liv? Eller är hon för alltid dömd?

Och det omvända genusperspektivet, kvinnan vill ha mannen utan att han förstått men har ingen chans mot hans styrka att hålla henne ifrån sig. Om rollerna varit omvända hade hon fått utstå våldtäkten och skammen av att ha "ägnat ut sig". Det här skildras kring sidan 275 och är ytterst intressant tycker jag. Kan män våldtas?

Skildrat från ett ovanligt perspektiv.


Skrivbordet är naturligtvis bara en kuliss och jag slutade snabbt att fundera över det faktiskt. Visst, det var med och knöt ihop in i det sista och balansen mellan att låta det ta för stor plats och till att ge det den plats det fick visar på att Knauss verkligen har jobbat med historien.

 Hon har byggt en utmärkt  roman, det är verkligen ett stort hus med en massa rum som läsaren går in och ut ur, och där det finns dörrar mellan vissa rum och allt hänger ihop. Boken blir aldrig tråkig utan varje sida bjuder på nånting nytt, precis som jag kände när jag läste Brott och straff.

Och ändå får den inte full poäng, varför? Ja kanske för att det är alltför urmärkt, alltför snygg? Genreöverskridandet är subtilt och uppfattas knappast om man inte söker efter det. Anslaget är lätt men i undertexten skymtar en outtalad ångest, utdragna naglar och marscher mot döden, kvinnokamp och traumatiska barndomar.

Boken borde inge en olust men i stället njuter man. Jag känner mig lite förvirrad.


Läst 2011


Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se