Inlägg publicerade under kategorin Ungdomsböcker

Av violen - 20 december 2016 16:30

  Hjertzell, Maja: Vad gör man inte ****

 

En riktig bladvändare var det här. Lästes med stor behållning. Väldigt bra skriven. Jag förstår inte riktigt hur Hjertzell bär sig åt men med små medel lyckas hon med konststycket att göra gestalterna levande. Göra deras inre trauma synligt i deras yttre leverne. 


Den är något av en deckare, våldsam, sorglig och plågsam. Men ändå, det kommer att ordna sig.


Som vuxen förstår man både berättarteknik och hur allt löser sig, men jag tycker ändå att det här är så pass realistiskt att ungdomar som läser den borde ha möjlighet att ventilera den. Eller så är jag för gammalmodig som tar de här drabbade ungdomarna till mitt hjärta?


Läst 2016

Av violen - 20 december 2016 16:18

Jag vann en bok hos Sincerely Johanna. Vad gör man inte av Maja Hjertzell.Stort tack för det.

Jag har skrivit om den här


Det här var nämligen en riktigt bra ungdomsbok. Jag läste ut den direkt och kände hur språket flöt, gestalterna steg upp från sidorna och konsekvenserna låg över alltihop.

Det slog mig att de som aldrig kommit längre i sitt läsande än till feelgood (inget fel på det iofs) och snälla deckare skulle kunna läsa precis den här boken och känna att här får jag bita i nånting. En bok som kan finnas kvar ett tag och ge lite realism till tillvaron. Lite förståelse.

Jag är lite imponerad av Vad gör man inte som ni ser. Och just syskonrelationer är inte så ofta omskrivna.


Så jag rekommenderar den till er alla, även om ungdomen var i går. 


Läst 2016

Av violen - 12 maj 2015 17:15

   Levlin, Kurt: Isamone ****


OBS jag lyssnade på den här länken  efter att jag skrivit den här reflektionen. Där avslöjas mer om handlingen än jag ville göra! Lyssna gärna på Kurt Levlins egna ord om boken.


Så bra och Spännande är mitt spontana intryck när jag läst klart Isamone av Levlin. 


Efter två novellsamlingar, en roman, en diktsamling och en realistisk ungdomsbok ger sig Levlin på SF/dystopigenren inom ungdomsboken. Och jag blev positivt överraskad. SF är inte riktigt min grej, det känns liksom overkligt och metalliskt på ett sätt. Men dystopier är en annan sak, det upptäckte jag när jag för första gången i min ungdom läste På stranden av Nevil Shute.


Isamone var, som jag skrev tidigare, så spännande. Och jag blir faktiskt imponerad (vilket inte är så lätt att bli när man som jag läst ett helt liv) av idén som sådan. Det går inte att avslöja den, men jag ryser. På något sätt har Levlin lyckats ta med tidens avhumanisering och visat vart den kan leda. Han har......

Nej, du måste läsa boken för att förstå. Gör det!


Tack för boken Kurt!


Läst 2015


PS. Jag vågar faktiskt rekommendera Isamone till klassläsning. Här kan både etik, moral och teknik diskuteras. Och det märks att Levlin inte är någon krigsvän. Krig är våld, blod och förtvivlan, så är det bara.


Och det här som film, en slags Hungerspelen light, det skulle gå riktigt bra att fånga romanens essens.



Av violen - 10 februari 2014 19:00

   Green, John: Förr eller senare exploderar jag ****


"Det är så med smärta", sa Augustus [...] "Den kräver att få upplevas." sid 68


Augustus och Hazel har cancer och det är smärta såklart. Jag gråter inte när jag läser boken och jag tycker den är bra skriven och lite lik andra cancerböcker jag läst där ungdomar är drabbade och allt är hemskt. Här är det inslag av litteratur, intertexter, lite filosofi, sex och svenska rapband. Dvs det är en bok som tilltalar ungdomar och vuxna som är vana läsare.


(skrev såhär där bloggen kan visas här på bloggplatsen: Förr eller senare exploderar jag av John Green. Hård smärtsam bok med smarta ljusglimtar, för både ung och mindre ung.)


Lägg till lite overklighet, ex vis trappor som forceras trots kroppslig svaghet (vill man nåt så gör man det eller?) Och mycket insiktsfulla ord:

"Och vilket krig sedan då", sade han avfärdande. "Vad krigar jag mot? Min cancer. Och vad är min cancer. Min cancer är jag. Tumörerna är gjorda av mig. De är gjorda av mig lika mycket som min hjärna och mitt hjärta är gjorda av mig. Det är inbördeskrig, Hazel Grace, och vinnaren är redan given."

"Gus", sa jag. Jag kunde inte säga något annat. Han var för smart för den sortens tröst jag hade att erbjuda. sid 215


Även smarta blir sjuka, kärlek finns men även svek, lev i nuet men fundera som f*n på framtiden. Ja, vad allt står det inte i den här boken.

Och så här är det:

[...] det är inget ärofullt med sjukdom, Det finns ingen mening med det. Det är ingen ära att dö av någonting." sid 215

Precis så, just fu*k it! Och inse att ingen vet vem som kommer att känna den, smärtan.



..................................................

.........................................


Sverige i boken
Rapband sid 187, 279.



Av violen - 14 januari 2014 15:15

   Nilsson, Per: Extra. En morgon stod hon bara där, januari ***


En bok som jag garanterat inte skulle ha läst om det inte varit för utmaningen Läs ett år.

Mycket märklig bok som blandar realism med fantasy. Bra skriven iofs men innehållet, nja.

Däremot tyckte jag att frökens mammaledighet beskrevs helt otvunget, hon adopterade och

inte så märkvärdigt var det. Fast sen blev det värre iofs.

Det finns fler böcker i serien och boken ser nött ut så den är nog populär att läsa. Det var trots allt kul att läsa en ungdomsbok igen, länge sen sist.


Läst 2014

Av violen - 22 mars 2013 18:15

   Lindgren, Astrid: Britt-Mari lättar sitt hjärta ***


Det var roligt att läsa den här boken. Mycket för att Lindgrens kommande fantasivärld så tydligt märks. Som en slags omvänd intertextualitet, här kan man läsa intertexten innan den är skriven!

Först och främst namnen, Bertil, Majken, Kajsa, Britta, Lisa, Krösa-Tilda, Svante, Stig, Anna-Stina, Olle, Greta. Alla finns med i kommande böcker av Lindgren...

Sen kommande händelser: lyftande av bord, försvar av mobbad kamrat, en isolycka, hänförelse över julen:


Jag tycker, julen är som ett stort bloss, som lyser upp decembermörkret. sid 62


Sen finns det förstås massor med tankegångar till Lindgrens uppväxt och dessutom följer den kriterierna för den tävling som boken blev tvåa i.





 Enligt tävlingsreglerna gällde det att

motverka den ”schablonmässighet och förljugenhet”, som ofta präglade

flickböckerna. Arrangörerna efterlyste ”realism och litterär kvalitet” och

en ungdomslitteratur som främjade ”kärlek till hem och familj samt

allvar och ansvarskänsla i förhållande till det motsatta könet”. Ingen

”tendens” fick dock kursiveras så att texten fick ”en pedantisk eller docerande

ton”.


Det står att läsa på www.kb.se - Här (öppna PDF:n) där Magdalena Gram skriver om Ulla Sundin Wickmans illustrationer av Astrid Lindgrens böcker, plus mycket annat om böckernas innehåll. (Mycket intressant f.ö.)

På sidan 8 finns Britt-Mari öppnar sitt hjärta och där står allt jag kunnat skriva här. Men jag håller mig till namnfrågan!




Läst 2013 







Av violen - 4 januari 2013 16:30

   Levlin, Kurt: I en av gungorna sitter Anna ***+


2013 års första bok blir en ungdomsbok. Skriven av den mångsidige författaren Kurt Levlin.


Jag är ju inte direkt någon ungdomsbokläsare men den här boken är annorlunda mot andra ungdomsböcker jag läst. Den är väldigt lågmäld, till synes mycket spartansk i både språket och händelserna, men ändå känns varje ord välplacerat.

Samtidigt är den inte mästrande eller politiskt helt korrekt eller urflippad. Det här är en helt normal tänkande ensam och grubblande pojke som finner sig själv. Utan åthävor.


Jag tror att den här boken fyller ett tomrum bland ungdomsböckerna idag. Den är lättläst, lätt att förstå och ger en slags känsla av acceptans för hur de pojkar (och även flickor) som senare blev författare var som barn. Och i alla åldersgrupper finns dessa blivande författare (?) och tänkare som kommer att tillföra samhället det som också behövs, ordens makt och tankens frihet.


Jag gillar även omslaget, det väcker nyfikenhet, intresse. Vad har hänt med Anna som lämnat gungan mitt i rörelsen? En bild av hur något kan förändras i ett nu, en insikt som slår en människa som plötsligt går från en nivå till en annan? Som plötsligt ser att den tomma gungan innebär möjligheter, inte svek. En acceptans som fyller tomheten och låter gungan långsamt sakta in. På egen hand. Utan Anna.


Och det är även en kärleksförklaring till skrivandet, som när pappans inspiration flödar och faller som ett regn över tangenterna. Jag vet inte men jag tror att författaren är synlig i sitt verk både här och var. Och ger en rättvis bild av skrivandet. Till alla de ungdomar som sitter bland orden och längtar att få till meningarna som ska nå ut till andra.


Romaner, novellsamlingar, poesi, ungdomsböcker. Levlin är som sagt mångsidig. Jag har haft förmånen att följa hans författarskap och har gillat allt han gjort men novellerna bäst.

Den här, hans första ungdomsbok, är skenbart enkel men de som skulle gilla den mest är nog den vana läsaren. Levlin går ett steg längre och delar med sig av skrivandet. På ett subtilt sätt kanske men den som känner sig själv, vet vad det handlar om.


Tack för boken!


Jag hoppas verkligen att det kommer mer av Kurt Levlin


Läst 2013


Adlibris



Av violen - 7 augusti 2012 11:00

   Marchetta Melina: Jellicoe Road ***



Ibland (verkligen inte ofta) känner jag mig nästan tvingad att läsa en bok. Det här är en sådan. Så tokhyllad av så många, nej min nyfikenhet tog över och nu har jag läst den.

Boken var spännande och lite annorlunda (vilket jag ju gillar). De kursiva avsnitten var ju jättekonstiga i början, men nu när jag i efterhand läser om dem så klarnar det betydligt. Som en film som börjar med slutet och sen arbetar sig framåt.


Jag förvånades över handlingen, den pendlar mellan en slags barnslig fiendeskap som innebär tjafs om stigar och gränser, och sedan inristningar i barken på träd, som en slags gåta, och ett stort allvar med de vilsna tonåringarna som inte känner någon trygghet, mycket därför att vuxenvärlden hemlighåller det den inte kunnat bearbeta. Här påverkar verkligen dåtiden nutiden, den sanning boken förmedlar.

 Det är en blandning av äventyr och svart realistisk skärpa. Som utspelas i en bedrägligt vacker miljö.

Men det där tjafset kom sig ju av nånting man får veta sen. Som det är med allt annat också. Frågetecknen rätas ut.


Gåtorna är det primära i boken, personerna fick tyvärr aldrig liv för mig. Men det är kanske meningen, en bok för geniknölarna helt enkelt.


Att ungdomar kan gilla det förstår jag men vuxna, nja jag vet inte. Den var lite väl mycket ungdomsbok för min smak. Kanske för att jag hade för höga förväntningar, trodde den var något annat. Som så ofta med böcker "alla" gillar.


Kort sagt skulle jag kunna benämna den en intelligent bok, och det är inte illa. Iofs.



Läst 2012



Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kultursidor

Länkar

Kategorier

Länksamling/Förlag

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se