Inlägg publicerade under kategorin Nordiska rådets pris

Av violen - 10 juni 2016 23:00

   Fosse, Jon: Trilogin ****


Jag har tidigare läst del ett Sömnlösa, och nu blev det även Olavs drömmar och Kvällning.

Trilogin är stark men blir mer och mer sorglig ju längre jag kommer i den.

Till slut blir det väldigt sorgligt innan det blir någon slags lugn i det hela.


Det intressanta är ändå slutet där jag förstår att Fosse sökt i sitt DNA för att få till detta. Och då faller allt på plats, och böckernas intensitet blir plötsligt förklarad, här har våndan hållit i pennan! Och skrivit ner orden i detta mästerverk.
Trilogin

 
Av: Fosse, Jon. Sömnlösa
Av: Fosse, Jon. Olavs drömmar
Av: Fosse, Jon. Kvällning
 
Läst 2016
Av violen - 20 augusti 2012 14:15

    Gyrðir, Elíasson: Bland träden ****


Mästerligt skrivna kortnoveller. Inte mindre än 47 stycken. En del mystiska, andra sorgliga, en del om skrivande, en del om desperation, ensamhet, gräns till vansinnet. Ofta om en pojke och/eller om en pappa. Mest gripande är Vaken sid 123. Där mamman till slut släcker lampan och accepterar som det är.

Att den fick Nordiska rådets pris 2011 är jag inte alls förvånad över. Mitt råd är: Läs den!



Läst 2012


Av violen - 6 mars 2012 14:45

   Grimsrud, Beate: En dåre fri ****


Äntligen har jag läst denna bok som så länge väntat i hyllan. Och den är verkligen läsvärd. Aldrig har jag kunnat förstå psykisk sjukdom bättre än när jag läser den. Beskrivningen av hur Eli hör, lever med och lyder sina röster har gett mig en helt ny insikt i vad en psykos är och kan vara. Och dessutom av det friska i det sjuka. Alla litteraturpriser, all uppmärksamhet, alla vänner, alla självuppoffrande vårdare.

Det är imponerande, lite för imponerande ibland. Dessutom, vad går behandlingen ut på, vad ska människor omkring kunna göra, det snabba slutet, innebär det en liten bit sjukdom i det friska? Jag inser att det är en helt annan bok som handlar om det. Det här är Elis bok, sedd inifrån henne. Och hon har heller inga svar, kanske inte ens frågorna. Hon har bara ett liv som hon faktiskt vill leva, och hon gör det.


Läst 2012

Av violen - 6 december 2011 15:00

 Hotakainen, Kari: Löpgravsvägen ***


Nordiska rådets litteraturpris fick den här romanen 2004.

Motiveringen lydde:

Kari Hotakainen tilldelas Nordiska rådets litteraturpris

för sin samhällskritiska, strukturellt medvetna roman.

Den skildrar upplösningen av det nordiska välfärdssamhället,

parodierar och ironiserar sin samtid

och inte minst den traditionella mansrollen.



Och visst, något måste det ju vara som gjorde att han fick priset. Jag tyckte inte romanen var direkt nån höjdare. Den var helt klart kul på sina ställen och intressant på sitt sätt. Finland är, precis som Norge, märkt av kriget och det finns med i den här boken också.

Det här är hemskt men tiden efter kriget var ännu svårare. Fast då fanns det hopp, nya möjligheter. Det har inte jag, du ger mig inte det. Jag är nu på väg till någonting som du aldrig fick mig med på. Då kommer vi närmare varandra. Allt det här har en mening. Din Matti väntar på inflyttningsdagen. sid 106 pocketupplagen


Ok, så kriget finns med, och samtidens orättvisor, och mäklarnas svettiga jobb. men är inte det här ytterst en bok om makt? Om mäns makt över kvinnor. Gå om han slår. Och det gör du. Och det är klart att han blir jätteolycklig när han plötsligt blir ensam. Och inte är det hans fel heller... 

Fast då fanns det hopp, nya möjligheter. Det har inte jag, du ger mig inte det. (min understrykning)


Men sen gör han oerhörda uppoffringar (?) för att få dig tillbaka, och du går på det! Och sen...visar det sig att du ändå gjorde rätt. I krig och kärlek är allt tillåtet? Svaret är inte ja.

Där ligger styrkan i den här boken. Var det det Hotakainen ville skriva tro?



Läst 2011



Av violen - 29 januari 2010 15:11

Petterson, Per: Jag förbannar tidens flod ****


Ingen, jag säger ingen, som älskar böcker och är 50-talist kan undgå att bara.........bli hänryckt av den här boken. Även om jag inte är uppväxt i Norge eller ens i en stad så kan jag bara känna igen tidsandan.

Visserligen var jag tvungen att hoppa alla beskrivningar av vägar och gator och hus och gamla ölcaféer i grannländerna som inte säger mig ett dugg, men de som är uppväxta där måste ju bara vältra sig i minnen. Och alla hänvisningar till böcker och dikter och bokens titel, ah, det är som Petterson står med pekfingret och bara viftar in oss bokälskare och säger, kom och läs den här boken och älska den för även om du inte vet nåt om vägar och gator och hus och gamla ölcaféer i grannländer så känner du till Triumfbågen och har bergis läst Samhällets Olycksbarn i nån litterturkurs och Maos dikter kanske är obekanta med en poetisk titel går ju bara inte att motstå! Och du tillhör den lilla del av befolkningen som vet precis hur det känns att när du packar jobbarväskan, som Arvid, lägga

.....ner den bok som jag för tillfället läste. s185.

Och inte nog med det, vi har alla sorger och bedrövelser i bagaget för vi har levt ett långt liv redan även om vi har mycket kvar, och vem har inte velat misshandla en anonym taxi och bara låta tidens förbannade flod välla ut genom tårkanalerna vid tanken på de som är borta för alltid?

Och det är så snyggt skrivet, korta meningar långa meningar ettordmeningar.  

Är du 50-talist och älskar böcker, läs, (du älskar!).

Om inte, läs ändå!


Läst 2010


Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards