Inlägg publicerade under kategorin Lafon, Marie-Heléne

Av violen - Tisdag 23 april 19:00

Lafon, Marie-Hélène: Våra liv****

 

Av Lafon  har jag läst två tidigare böcker. De handlade om den urbana miljön, här befinner vi oss i staden. 

Stilen är densamma, den följer inte komma eller punkt. Men jag har inget besvär med att läsa om hur stadens ensamhet tär på berättaren, som nyss gått i pension. Hon fyller sin tid med att fantisera ihop medmänniskors liv, samtidigt som hennes eget liv nystas upp. 

 

Det här innehåller handikapp, skuld över kriget, familjeband och ett lite överraskande slut. Som vanligt läsvärt. 

 

 

 

Av violen - 9 november 2017 14:15

  Lafon, Marie-Hélène: De sista indianerna ****


Annonsen av Lafon gjorde att jag upptäckte författaren.

Hon finns även representerad i novellsamlingen Frankrike berättar: Där vi står nu

Den här boken är vemodig och kylig på samma gång. Stilen är densamma som tidigare men Lafon går lite över gränsen och närmar sig deckargenren, vilket känns onödigt. Boken står för sig själv ändå.


Genom Lafons personteckningar träder det försvinnande urbana samhället fram en sista gång med sitt strävsamma, plikttrogna och övervakade liv. I skarp kontrast står det nya, representerat av en myriad människor som lystet ska ta över allt så småningom.


Läst 2017

Av violen - 12 juni 2016 23:45

   Lafon, Marie-Hélène: Annonsen ****


Fascinerande att en tätskriven bok med bara punkt och komma, raka marginaler, utan kapitel, kan vara så pass lättläst. Och så full av liv och landsbygd och motpoler.

Med hjälp av en kontaktannons flyttar Annette från norr till bonden Paul i söder med sin son. Mormodern lämnas kvar men finns i bådas hjärtan.

Lafon mejslar fram bondgårdens innevånare, Pauls syster som styr och ställer och två morbröder som vid aktningsvärd ålder bor kvar och tar hand om trädgården. Texten levandegör dessa personer och som i en film kan jag se dem framför mig. Men den som är mest framträdande är ändå Éric, som sitt dåliga fadersarv till trots, visar på en stark utveckling. Hur går det för Éric? Min stora förhoppning står till honom.


Läst 2016


Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se