Bauer, Belinda: De vackra döda

Bauers senaste bok var riktigt bra. Mest för att boken känns så nutida. Det är svårt att skriva om det för mig mest intressanta utan att avslöja för mycket. Men jag gillar ju deckare där man även lär känna mördaren, och det gör man till viss del här.

Sen ger Bauer en känga till pressen och dess metoder. Eller ger hon pekpinnar eller skildrar hon bara ingående tillstånd med tveksam moral?

I vart fall är boken mycket läsvärd, även om den hjärttransplantation som skildras har sina brister i trovärdighet.

 .................................................

Hjärttransplantation i  boken

 Han oroade sig hela tiden för sitt hjärta. Ibland fungerade det inte ens. Om han satt helt stilla i ett tyst rum kunde han höra att det inte slog. sid 81

Ärret rann nerför hans bröst som hett flott. sid 135

En nagel plockade på kanten av ärret, men det hade blivit till en naken vit ås som ringlade sig nedför bröstet som Anderna. sid 205

..................................................

Tack Modernista

Läst 2017

Bauers deckare på svenska.

Mörk jord

Skuggsida

Ni älskar dem inte

Betraktaren

Livets och dödens villkor 
Det slutna ögat 

  Bauer, Belinda: Betraktaren ***+

Mörk jord, Skuggsida, Ni älskar dem inte.

Nu är Bauer tillbaka med en ny deckare. Eller kriminalroman. Eller Aspergersroman. För det handlar så mycket om det och det är intressant. Och ju mer som skrivs om detta, ju mer accepterat kommer det att bli. Vi är inte lika och en del är mer olika än andra.

Dessutom, dissikering. Känns också intressant faktiskt. Jag är inte rädd för vad som finns inne i kroppen efter döden, för det är, just det, bara kött. Men ändå intressant att själva kroppen och huvudet berörde studenterna så pass att de inte fick veta identiteten. (Det är trots allt väldigt komplexa frågor Bauer rör sig kring, och det snuddar vid (skulle jag tro) känslan vid en transplantation.) Modigt av Bauer att inte bara närma sig ämnet utan låta det leva ut i äkthet. Måste läsa vad de som recenserar boken tycker om det....

Och boken var så spännande, jag sträckläste och blev lika förvånad som när jag läste Bauers andra böcker, det här är ju bra ju.

Tack Modernista för rec ex!

Läst 2013

  Bauer, Belinda: Ni älskar dem inte ***+

Jag läste först Mörk jord och gillade den. Men tokgillade inte som många gjorde.

Sen läste jag Skuggsida och ja, den var liksom snäppet bättre.

Och så nu: Ni älskar dem inte. Och den är faktiskt ännu bättre. Känns som en kriminalroman, inte så mycket relationsroman. Så nu kan frågan jag ställt tidigare besvaras, Bauer skriver lite mer gammaldagskrim. Polisarbetet är det viktiga, kryddat med en hårtransplantation, felaktiga misstänkta, en riktigt grov mördare och så Steven förstås.

Den berörde mig, kanske är greppet med barn inblandade min akilleshäl, fler deckare i höst har ju samma inverkan på mig (reflektion kommer snart, med Eldnatt). Men det jag gillade var att den flöt på och senare delen var faktiskt väldigt spännande. Men upplösningen som vanligt våldsam.

Och överalltihop vilar gåtan från Skuggsidas avslutning. Och slutet kan vara en cliffhanger, för jag är säker på att det kommer mer Bauer framöver.

Det enda jag kan känna är att det är en klar fördel att ha läst i kronologisk ordning, och att det ges en hel del bakåtblickar som kan vara svåra att förstå annars. Samt att en del episoder verkar lite väl anpassade till kommande TV-serier. Plus det våldsamma slutet.

Nåja, jag läste utan uppehåll och det är bra betyg för en deckare.

Läst 2012

Tack Modernista för rec. ex.

   Bauer, Belinda: Skuggsida ***+

Jag tyckte verkligen om Mörk jord som var Bauers debut. Men den här var faktiskt snäppet bättre. Så spännande!

Jag hyste vissa misstankar efter ett tag och mina funderingar gick fram och tillbaka hela tiden. Jag som brukar fokusera på människorna och miljön och inte bry mig om mördaren, ja jag gillade ju Mörk jord för att mördaren var uppenbar, så slapp jag fundera. Men här, jag ville veta mer och mer.

Medan jag läste tänkte jag gång på gång, men det här är ju en riktig deckare! Med riktigt polisarbete och riktig miljö och jag fick lite Agatha Christie vibbar faktiskt Och England var nära i små korta glimtar, en slags Heathcliff på heden, en kvinna från blitzen, en rävjakt i vardande.

Och plötsligt, ett igenkännandets glädje när Steven från Mörk jord dyker upp.

Ingenstans hakade texten upp sig men det är inte samhällskritik, inte romanisering, ingen dold agenda. En nyskapande tillbakagång till Kriminalromanen där det fokuseras på mördaren som rör sig ensam bland sina offer. Mycket bra.

Tack Modernista för recensionsexemplar!

Läst 2012

   Bauer, Belinda: Mörk jord ***

En mycket uppmärksammad debut är den här boken. Och den är riktigt spännande, fast den inte bjuder på några stora överraskningar direkt. Varken språk eller innehållsmässigt.

Men jag gillar ju deckare där man vet vem mördaren är, det innebär ju att fokus kan, precis som i den här boken, läggas på nånting annat än tänkbara personer och ledtrådar osv. Det är ju i sådana här deckare man verkligen får veta hur en mördare kan tänkas tänka och känna. (Och det är vämjeliga tankar kan jag säga)

Jag fick ändå konstigt nog en känsla av att det var en ungdomsbok (?). Var det för att huvudpersonen var en pojke på gränsen till vuxenlivet? Och att så mycket tangerar ungdomsboken, problem med mobbing och med familjen och bästa vännen. Det har liksom bara lagts till det psykopatiska.

Bauer skriver själv att hon till att börja med hade fokus på mormor och Steven och det kanske är det som gör att något ändå fattas, istället för att bli en relationsberättelse blev det en deckare. Samtidigt som det tillför något mänskligt till berättelsen, vilket tyvärr inte får blomma ut riktigt.

Bauer har ju kommit med ytterligare en bok som utges på svenska 2012, det blir väl kanske en mer renodlad deckare och där visar det sig säkert om hon är en deckareförfattare eller om det är just relationerna som är hennes styrka. Att kombinera båda är ju ett vinnande koncept, så det blir nog en till Bauer för mig framöver.

Tack Modernista för recensionsexemplar!

Läst 2011