Alla inlägg under oktober 2014

Av violen - 31 oktober 2014 21:00

   Sandberg, Kristina: Liv till varje pris ****


Sista delen i trilogin om Maj, hemmafrun från Örnsköldsvik. Åh så jag önskar att det blev en fortsättning, men de små framåtblickarna talar för att det inte kommer att hända. Men de visar ändå att Maj får ett liv efter sista boken i alla fall.


Att föda ett barn, Sörja för de sina och så denna, Liv till varje pris. Alla är lika bra och jag sparade alla tre och läste dem på raken. Jag räknar aldrig sidor men här har jag alltså läst ca 1500 sidor utan någon som helst svårighet. På en månad. Hur länge sen var det jag hade en sådan läsupplevelse? Jag vet inte men Sandberg är min Augustprisfavorit, så mycket är säkert.


Mycket förändras för Maj. Hon är fortfarande såklart en städmanisk kvinna och barnen är ju nästan större problem nu när de växer upp. Och Tomas, Tomas, han faller igenom, jobbet försvinner, syskonen dör bort, sommarstället förintas, återigen dessa drinkar och otroheten, nu slår allt till.

Men det är inget mot Majs förnedring när hon måste ut och söka jobb. Och jag känner med Maj, tidigare har hon varit jobbig, det erkänner jag. Inte helt lätt att tycka om. Men nu växer hon i mina ögon. Hon tar jobb som inget skyddsombud skulle ha erkänt, lika bra de rev och byggde Domus där kan jag tycka. Och jobba i en kiosk, tja, Tomas jobbar ju också med service kan man säga.

Hon borde ha tagit ett städjobb av nåt slag, för det kan hon ju verkligen om man säger så. Men hon tar det jobb som bjuds, inte mer med det. Och så kommer livets efterrätt, barnbarnen. Det unnar jag Maj!


Som tidsdokument är det här mycket bra. Jag tror att de här böckerna kommer att leva vidare, en slags arbetarlitteratur som skildrar hemarbetet. Klassiker helt enkelt.


Läst 2014

Av violen - 28 oktober 2014 17:00

   Stridsberg, Sara: Beckomberga ode till min familj ****

En reflektion annorlunda...


"Det här handlar inte bara om dig och Jim. Den nya världen sluter sig som en bur omkring oss. Vi kastas mellan begär och bedövning och tomhet. Och sjukdomen suger upp även de mest omåttliga och monstruösa händelser. Hiroshima. De stora krigen."

"Jag vet inte om jag förstår", säger jag.

"Det är ingen fara. Det gör inte jag heller." sid 198


Det var länge sen den här boken nämndes första gången. Redan då beslöt jag mig för att läsa den. Det tog som sagt ett tag, men nu är den här och jag har läst den.

Den var inte det jag trodde och kanske inte heller det Stridsberg trodde att hon skulle skriva. Beckomberga är i min värld en kuliss som det sagda döljer sig bakom.


Jag var vuxen när molnet drog in, Tjernobyl. Jag var vuxen när Olof Palme mördades. Men Stridsberg var i Jackies (huvudpersonens) ålder. Någonstans var det där boken grep tag i mig. När jag läser finner jag en bok som inte handlar om Beckomberga i första hand, utan om samhällets, världens händelser som stängde in den generation som var unga i en liknande, själslig institution, där fasan och rädslan över det som skett bearbetades med vackra träd och blommor, änglar i taket, men där endast de som lyckades försona sig med Tjernobyl och Palmemordet kunde komma ut någorlunda levande. Till "den nya världen." (se citaten ovan)


Är det signifikant att den sista patienten heter Olof? Och att han inte orkar med livet utanför där ett samhälle fortfarande i sorg inte förmår se varandra? Och sen formas av att det oskuldslika folkhemmet försvunnit, tryggheten är borta.


Jag ser ett tidsdokument som, likt norrmännens och tyskarnas alltid närvarande världskrig, där de som var födda på 70-talet alltid kommer att tänka Palmemordet och Tjernobyl. Liksom andra -talister tänker Estonia, Tsunamin, 11:e september. Eller aids. Som min generation tänkte med fasa på Hiroshima och världskrigen. Var rädda för en upprepning där vi levde med kalla kriget.

Tjernobyl och Palmemordet ligger hela tiden och darrar under ytan i den här boken*, och så darrar det förmodligen också innerst inne i den generation som Jackie tillhör, Beckomberga är väl inte värst om man tänker död i form av lönnmord och andetag? Kan jag tänka.


* de citat jag markerade om Tjernobyl och Palme i boken finns här:


  • Jag tänkte att det var Tjernobylblommor Sid121
  • Natten när Olof Palme dog var våningarna upplysta långt in på morgonen. I fönstren stod folk och skålade sid158
  • Det är molnet från Tjernobyl som gjort honom sjuk sid163
  • "Tror du att det blir sommar efter Tjernobyl?" frågar jag för att hon inte ska ta bort sina händer.

"Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte om det blir det."

"När kommer vi att veta?"

"Kanske aldrig. Vissa saker får man aldrig veta. Jag skulle gärna åka dit för att fotografera."

"Är det inte farligt att vara där?"

"Det är farligt att vara överallt, Jackie." sid166


  • "Du vet att Olof Palme är död?"

Olof rycker till som om någon slagit honom. Han gömmer huvudet i händerna, viskar.

"Olof Palme är död. Varför säger du så?" sid227


  • "Åkte du till Tjernobyl?" frågar jag[...] "Nej jag gjorde inte det", säger hon långsamt, "jag åkte hem istället." sid277f

Läst 2014


Beckomberga ode till min familj är nominerad till Augustpriset 2014.

Av violen - 26 oktober 2014 19:45

   Bowen, James: Mitt liv med Bob *** Qdfjb


Jag läste och gillade den fantastiska berättelsen om Gatukatten Bob. Här kommer fortsättningen och den är förvånansvärt nog också väldigt bra. Nu vet man ju redan en del om Bob och James men det fanns tydligen händelser som fyllde en till bok. Och i dagarna kommer det en slags julbok också, vilket går att läsa om på FB sidan (James Bowen & Street Cat Bob).


Här får man veta mer om James och Bobs liv och hur förra boken kom till. Faktiskt förstår man ännu mer om James utsatta position som före detta missbrukare. Och Bob är förstås alltid vid hans sida. Han beskrivs som en katt, inte som ett humaniserat djur och det gillar jag. Lite mer fotografier hade väl varit kul iofs men det finns många klipp på webben! (streetcat Bob)


Här är ett som jag tycker visar Bobs lugn i den utsatta position de dagligen befinner sig.

https://www.youtube.com/watch?v=NVZZiJxrCv4


Läst 2014

Av violen - 23 oktober 2014 13:45

   Grebe, Camilla / Leander - Engström, Paul : Handlaren från Omsk ***+


Moskva noir kallas den här serien, där bok nr ett Dirigenten-från-st-petersburg, var så pass bra att jag faktiskt sett fram emot att läsa del två, alltså Handlaren från Omsk.

Och jag citerar Magnus Utvik i Gomorron Sverige, vars recensioner brukar gå att lita på, så även i detta fall:

Det är välskrivet, det är spännande, det är politiskt raffinerande. (Betyg: fyra solgula böcker. Min anm.)


Och så är det, välskrivet javisst. Lite humor här och var lättar upp en aning och det är egentligen bara på slutet jag börjar lägga märke till att på flera sidor slår instinkten till i olika meningar (är det instinkten som gör att man uppfattar falska toner? undrar jag), jag gillar ju inte upprepningar direkt så det var väl lite väl ofta.

Det kan ju ha varit mer sånt tidigare som jag inte upptäckte eftersom det är riktigt spännande nästan ändå till slutet där de korta kapitlen ska driva upp tempot men där man inser att nu är det snart slut så då är det dags att stoppa försöket med att förstå det politiskt raffinerande, som jag faktiskt omfattar med en suck, jaha, de där vapnen är alltid ute på vift.*

Och då vill jag bara att det just tar slut så jag kan börja se fram emot nästa bok där jag tror att en ny huvudperson tar plats.


Det jag gillar med Moskva noir är namnen. Det känns så exotiskt, så....ryskt. Som att läsa Dostojevskij, nåja lite i alla fall. Dessutom gick det att skilja på karaktärerna även den här gången, som i förra boken.

Jag blev glad när jag såg en karta i början, men måste säga att jag inte riktigt förstod varför den fanns där. Svårläst var den dessutom och jag försökte hitta platser men gick bet flera gånger. Kul men inte användbar direkt.


Läst 2014

spänningsutmaning 2014



* Där pengar talar är samvetet tyst. Ryskt ordspråk, citerat i början av boken

Av violen - 20 oktober 2014 19:15

   Forsström, Tua: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön ***


Jag vet, jag läser alldeles för lite poesi. Om jag gjort det skulle jag säkert redan ha läst Forsström, och det hade varit en fördel tror jag. Hon har fått så många priser och utmärkelser, nordiska rådets litteraturpris t.ex Men knappast med den här boken. Den är liten och tunn och vacker. Och jag ville verkligen hitta just de där raderna som jag bara ville citera. De dök aldrig upp! Faktiskt inte. Synd.


Jag vill verkligen veta hur Forsströms storhet tar sig uttryck, men då får jag läsa nånting annat än En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, som jag ju dessutom valde utifrån titeln! Men med lite googlande ser jag att är rätt ute. Kanske att längtan tillbaka och försöket att återvända till barndomslandet, det känslosamma, tar över det poetiska verket,och gör det för privat.


Läst 2014

Läsutmaning Läs ett år.

Av violen - 20 oktober 2014 09:30

   Sandberg, Kristina: Sörja för de sina ****


Del två av serien om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik höll måttet! Den var lika bra om inte nästan ännu bättre än del ett, Att föda ett barn. För här finns det mycket mer: behandlingar (lite märkliga för Maj? men effektiva för Tomas), sjukdom, död, giftermål, födelsedagar, begravningar, lägenhetsflytt , konflikter och barn som växer. Var Maj vilsen och chockad i del ett, är hon vilsen och rädd i del två. Så mycket är skräck, bacillskräck efter moderns sjukdom (att hålla rent, överallt och alltid. Rädsla både för sjukdom och kritik), skräck för Tomas stora syskonskara och deras krav på henne (alla dessa kalas och bjudningar och farmor därnere), skräck för att något ska hända med barnen (Anita, var tar du vägen och din oro, var kommer den ifrån? Mig?).


Rädslan för döden. Längtan? Vad längtar man? Maj vill slippa skräcken. Den tickande oron. Kan de lugna veta hur det är att leva med tickande oro? [...] Vad bryr sig Maj om uttryck och ordstäv. De dör och Maj måste leva vidare. sid 282


Jag får lite ont i magen av den här boken. Visst, Maj drogs upp som en ung planta och flyttades till kusten. Men smaken av Jämtlands jord finns alltid i de sköra rötterna. Och den saknas däruppe i gommen hos Maj.


De är hyggliga med henne kan jag tycka, släkten. Och maken är riktigt bra med barnen och henne, för sin tid. Hon får en vacker inramning till sitt vackra yttre. Hon får ansvaret, men ingen makt. Märker hon det? Kanske... 


Läst 2014

Trepåtreutmaning



Av violen - 19 oktober 2014 13:45

   Hannah, Sophie: Monogrammorden***


Jag läste många Agatha Christie i min ungdom, tills jag kom på hennes knep. Sen läste jag inga fler.

Men nu har ju den här boken kommit och jag förstår inte riktigt varför. Att varsamt redigera och trycka upp Christies många böcker hade ju varit bättre? Eller?

Visst, den var väl kul den här boken och jag vet inte om jag i en blindtest skulle ha kunnat skilja den från andra Christieböcker i original. Även Christies vemärmördarenknep var med och historien var igenkännlig om än inte speciellt trovärdig. Omslaget var tjusigt. Och det var intressant att ha läst den.

Men 1: jag gillar inte riktigt att nån annan skriver böcker i stora (volymmässigt) författares namn, känns lite girigt.

2: Och jag gillar heller inte att jag kommit på författarens grepp vad gäller mördaren. Det förtog lusten att läsa en gång och det förtog lusten att läsa nu.

Så många deckare, så lite tid.

Säger jag.


Läst 2014

Av violen - 6 oktober 2014 15:30

  Sandberg, Kristina: Att föda ett barn ****


Så många bokbloggar som tipsat om denna bok. Och jag tänkte i början att boken = titeln, dvs det var fasligt så många bokbloggare som ska föda barn nu för tiden. Jättekul är ju det och den här boken är väl en faktaskrift om just det.


När bok två kommit insåg jag att någonting inte stämde så jag läste baksidestexterna. Tiden gick och nu kommer trean plötsligt. Och en trepåtre utmaning. Jag bestämde mig och läste och blev fascinerad.


Först över ämnet som sådant, att skriva utifrån kökets hemmafrutillvaro där Maj hamnar efter ett ögonblick av passion, eller kanske snarare längtan efter närhet i en främmande stad. Vilket ovanligt grepp, 21 år och med barn i en så rik miljö att inget jobb krävs för att hon ska överleva heller. Mannen tjänar bra och hon blir hemma med barnet, precis som många var då och flera årtionden framöver, (jag känner själv flera hemmafruar, min syster, min svärmor. Däremot var min mamma som småbrukarhustru oavlönat dubbelarbetande).


Sen skriver Strandberg väldigt bra måste jag säga. Alla dessa tankar som drar genom Majs huvud, allt hon tänker och till viss del förstår men inte kan samla ihop och sortera, vad tycker hon, vem är hon? Men vi läsare får veta och med nutidens insikter vet vi hur hon har det. Eller hur?


Och ja, det var en skam att bli med barn, och ja det röktes (så himla mycket? det var ju nästan skildrat som en sysselsättning, en hobby! vilket det kanske var). Och ja, tuberkulosen tog många liv och läkemedel fanns inte. Och ja, en främling kunde bli far till ens barn. Och ja, det fanns renlighetsfobier då också men anledningen bottnade och stavades undvikande av lort och ohyra, såna tankar gick i arv. (Jag är förvånad att Maj inte vädrar sängkläderna dagligen.) Tack och lov är Maj snygg, det överskyler mycket, att hon är klass under sina nya släktingar t.ex


Jag tycker att Maj får brottas med oförtjänt mycket, samtidigt så är hon ganska jobbig. Hur ska det gå för Maj? Jag fortsätter omedelbart läsa bok 2, och köar på bibblan för bok 3. Det tålamod som jag inte äger behöver jag inte bry mig om i det här fallet!


Läst Trepåtre utmaning

Läst 2014



Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se