Inlägg publicerade under kategorin E-bok

Av violen - Onsdag 28 april 16:30

Frankner, Josefine: Kristi bruds slav ***

 

Jag har just sett tvserien om Knutby, I blind tro, och beslöt mig för att läsa den här boken. Trots att jag läst och sett en hel del om nämnda sekt, (för en sekt är det) tidigare. 

Jag trodde inte att jag skulle bli så upprörd, berörd, arg, ledsen och sorgsen. Helt otroligt och ändå inte. För det här är inte en kristen församlings ledning, det här är en sektledare, Waldau, och hennes undersåtar. Med en ovetande församling som alibi.

 

Det går inte att beskriva innehållet i boken, det måste läsas. 

Och att det höll på till 2016! Det borde ha slutat efter mordet på Fossmos andra fru. Och skulle kanske ha gjort det om inte galenskapen tagit grepp om Waldau. Triumfen över att lyckas komma undan helt oskadd, måste ha gett en känsla av oövervinnlighet. 

 

Jag övertygad om att alla som varit i en sekt, mobbats eller haft med en psykopat att göra förstår hur Waldau gjorde. Resten borde läsa på ordentligt.

 

 

Av violen - Tisdag 30 mars 20:00

Engelv, Erik: Jag är inte död ***

 

Det känns som att jag nyss läst en likadan bok? Men jag hittar den inte när jag söker.

Väldigt mycket är likt, men det som skiljer Engelvs bok från många andra i liknande genre är att här finns inte bitterheten. Engelv verkar ha god självkännedom, han vet hur livet bland Jehovas vittnen var, han förstår varför han blev så inne i sekttänket och i och med det förstår han när det är dags att bryta. Jag känner beundran för hans sätt att tackla det liv som inte blev, och att glädjas över hur han har det nu. Dessutom lyser kärleken till föräldrarna genom, det gjorde mig så glad. 

En sak som jag lärde mig är att det tydligen är möjligt att föräldrar med "döda barn" dvs avhoppare, kan besöka dem i vissa situationer. Det gjorde mig också glad. Visserligen är det säkert så att många ändå inte gör det, men i Engelvs fall hände det. 

 

Har Engelv skrivit boken själv kan han fortsätta och skriva mer. 

Av violen - Fredag 26 mars 16:15

Rijneveld, Marieke Lucas: Obehaget om kvällarna ****

 

Något är allvarligt fel med de tre barnen i familjen. Deras syn på djuren är ju förskräcklig. Själv uppvuxen på ett jordbruk där ledstjärnan var "man ska inte vara dum med djur", blir jag verkligen upprörd.

Men

jag känner ändå att  respektlösheten för människorna, och viljan att bara leva ut sina elakheter, gör att djurplågeriet till viss del sjunker undan. 

För det här är verkligen magstark läsning. Och därför annorlunda. Och därför hyllat. Såklart. 

 

Men under allt ligger det, traumat efter fjärde barnets död. Och religionen som lärt barnen att ingen nåd finnes, ivrigt anammat av båda föräldrarna. 

 

Och vad vet man om det som händer, är det omvänd bulemi eller förstoppning, är det pediofiliska böjelser eller accepterad jargong om unga flickor, är det hat eller förtvivlan som måste ut. Är jackan ett uppror eller en trygghet?

Allt är ur Jas perspektiv, och därför så oklart.  Och som alltid förstör tystnaden, att inte våga delge någon det där som pressar ihop luftstrupen hela tiden. Bara att få höra, du var/är ett barn, ansvaret är inte ditt. Även om de vuxna sviker.

 

Nej det finns ingen nåd i Rijnevelds bok. Bara konsekvenser.

Av violen - Tisdag 23 mars 07:00

Tawada, Yoko: Sändebudet  ****

 

Egentligen speglar detta citat ur boken vad det handlar om:

Som en parodi på en stor mans berömda yttrande "Alla talar bara om vädret, men jag talar om revolution" hade någon skrivit ett anslag där det stod "Ingen talar längre om vädret och ingen talar längre om revolution" och satt upp det på muren utanför grundskolan, men dagen därpå var det någon som hade rivit ner det.

 

En annorlunda dystopi som faktiskt berörde mig ordentligt. Den är en bok om en värld på väg mot intigheten och helt utan hopp. För om barnen är utrotningshotade på grund av svaghet, finns det då något hopp överhuvudtaget?


Jag rekommenderar den verkligen, lättläst med sitt flytande språk, berörande med sina barn som man får en klump i halsen av, skrämmande med sitt framtidsperspektiv. Inte rolig men viktig.

Av violen - 12 augusti 2020 20:00

Sandgren, Julia: Samlade verk ***

 


Ja även jag blev såklart drabbad av Sandgrens bok. Så många sidor, så många ord. Och ändå lyckades intresset bestå boken igenom. 

 

Det här är en bok för de redan upplysta, dvs de som är kulturintresserade, som kan sin litteraturvetenskap, som vet vilket ordförråd som behövs för att hänga med. Och kanske även läst sin Jack, sin Maken, sin konstvetenskap. Och allt som betyder nånting.

 

För att vara en debut måste jag säga att den är gjord med stort intresse för människans arv, miljö och tiden. Och även möjligheterna att utöva sin konst utifrån densamma. För det är ju det personerna gör, de lever sin konst, sin forskning, sitt bokförlag. Trots allt är tiden snäll och god mot den snälla och goda i Göteborg levande trion. Och Paris är såklart med i ett hörn.

 

Men ändå känns det som att inget nytt under solen kommer fram. Ja det skulle vara citerandet av Bibeln som jag märkt figurerar i mycket kultur nu för tiden. (Det är en senare tids spaning som jag hängett mig åt. Ofta finns ett stråk av religion med, egentligen utan värdering, bortsett från att det inte är negativ värdering. Helt enkelt ganska neutral. Intressant. )

 

Annars är det en lång historia som spänner nästan över samma tid som min egen tid. Bara det är ju givande.

 

Gillar du citat, konstnärens dagliga plåga och Göteborg, läs. Annars, vet att den tar många timmar av ditt liv.

Av violen - 14 juli 2020 16:15

Witt-Brattström,Ebba: Historiens metoo vrål ****

 

Ja, jag skulle nog ha velat vråla själv när jag läste denna i litteraturhistoriens litteraratur otroligt inträngande bok. Om jag inte redan gjort det under årens lopp eftersom jag läst och lagt märke till många av de exempel Witt-Brattström tar upp. (Och inser att jag måste prioritera upp att läsa Gunilla Thorgrens: Guds olydiga revben som jag bara kände att jag måste köpa när jag läst ett antal sidor i den. Och så kom den på sidan. Och där har den legat allt för länge. Men nu. Det var för mycket från Bibeln i denna bok för att jag ska kunna lämna det)

 

Det är fröjd blandat med äckel, uppgivenhet, ilska och sorg jag läser detta. Som jag alltså i många fall redan läst. Och ibland nämnt för andra kvinnor. Men som väldigt många inte alls har förstått.  - Men det är ju fiktion, - han är ju en så bra författare, - så skrev de ju då. - Nä, nu överdriver du. - Står det verkligen så? 


 

Det kan vara hur stor litteratur som helst, det som står det står. Och ska belysas. Och det har Witt-Brattström gjort ett nedslag i. Det tackar jag för. 

 

Men varför har inte den här boken fått mer uppmärksamhet? Det frågar jag mig och anar såklart svaret. 

Den är jobbig. Såklart. 

 

 

Av violen - 10 juli 2020 13:30

Aubert, Marie: Vuxna människor ***

 


Mycket omskriven och faktiskt en intressant bok, syskonrelationer är alltid en läsning för nyfikna som vill veta mer, vilket innefattar mig. Att läsa om orättvis behandling (från föräldraskapet) avundsjuka (alltid mellan syskon) skamlöshet (att drivas till den pga den tidigare avundsjukan är något som bara syskon kommer undan med utan att bli anmälda). 

 

Allt är med. Problemet är bara att jag har läst det här förut. Jag minns inte vilken bok eller vilken författare. Jag minns bara att allt det här stämde in på båda böckerna. I alla fall den ensamma ogifta barnlösa. 

 

Det sänkte min upplevelse en aning, men jag kan ändå förstå hypen kring Auberts bok. Som sagt, böcker om syskon är alltid välkomna. 

Av violen - 9 juli 2020 13:30

Ikstena, Nora: Modersmjölken ****

 


Kvinnor, tre generationer, Lettland under Sovjet. Och en titt genom dörren till friheten. Den dörr som snart ska låta folket inträda i nya skeenden. Kan det bli intressantare? Knappast.


Lägg till att bokens språk och persongestaltning genast fångar en, hur livet levdes denna tid, hur relationen mellan kvinnorna utvecklas och motarbetas, hur villkoren förändras för varje generation. Det är verkligen värt att läsa.


Jag hoppas mer blir översatt av Ikstena

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Litteraturpristolvan 2021

Litteraturpristolvan

http://violensboksida.bloggplatsen.se/2021/01/01/11705498-litteraturpristolvan-2021/

Läser en bok som fått ett litteraturpris varje månad.


Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se