Inlägg publicerade under kategorin Khoury-Ghata,Vénus

Av violen - 21 augusti 2015 13:05

   Khoury-Ghata, Vénus: Flickan som vandrade i öknen ***


Ja, så kan man ju också göra, läsa Torgny Lindgrens Hummelhonung, bli inspirerad och skriva en bok med samma ram och innehåll, men ändå inte. För innehållet i Hummelhonung kan ingen slå.

Det lustiga är att Khoury-Ghata erkänner alltihop. Många författare har inspirerats av andra författare, konstigt vore det annars, men de brukar inte tala om det precis.

Nåja, att förflytta historien till öknen och avlägsna hus i Frankrike kanske gör den intressant för det franska förlaget, men tyvärr blev jag mest bara beklämd över de rasistiska uttrycken och kvinnornas mångåriga hat. Och dessutom försökte jag förgäves komma ihåg mer än jag gjorde om Hummelhonung. Borde läsa om den, men nej.


Däremot har jag inget emot Khoury-Ghatas sätt att skriva. Precis som i Sju stenar till den otrogna hustrun är språket vackert, uttömt, levande fast här beskriver det ett då med dött innehåll. Nuet är bara ett sökande efter ett då, innan det glöms bort.


Läst 2015

Av violen - 27 mars 2011 22:30

    Khoury-Ghata,Vénus : Sju stenar till den otrogna hustrun ****


Huvudpersonen i den här boken är lika med duet, eller biståndsarbetaren, eller kvinnan som längtar efter att fylla sin famn med ett barn, eller:


Du som förväntades vara där för att hjälpa ett dödsdömt folk fann dig nedkletad med medeltida seders grymhet. sid 178


Och duet finner Noor som ska stenas, som ska sona sitt brott att ha blivit våldtagen, som ska upprätthålla normaliteten genom att utstå de medeltida sedernas grymhet. Som faktiskt accepterar det, som tror att hon njutit. Som ändå vill överleva visar det sig.

Duet vill hjälpa, duet är övergiven av SIN man i sin civiliserade del av världen, för duet betyder detta att Noor skonas allt. Hon underkastar sig sedvänjorna för att Noor ska få leva tills hon fött sitt barn. Eller är det för att skriva sin bok? Eller för något annat omedvetet som ändå händer och gör slutet till vad det är?


Boken är skriven på ett vackert språk, en kontrast till det vettlösa våldet som drabbar kvinnorna, de är flera stycken, inte bara Noor och Amina. Boken är inte alls vad jag trodde den skulle vara. Det är flera historier i historien, en mycket komplex bok. Märkligt nog är det Zana som berör mig mest, Dottern vars liv och kropp tillhör fadern som har rätt att ta både för sig och ta livet av. Zana vars:


[...] benknotor lät som små klockor när de klirrade mot varandra. sid 128


Zana vars mor inte fick mod förrän hon hört klockklangen, då hon avslöjar faderns vidriga dåd. Men ingen drar honom inför rätta, som de gjort med Noor.

Och dessutom, vilken kvinna som helst kan ersätta en annan, bara blodet utgjutes. De är ju ändå bara lika hyndor.


Det är ju så många kvinnorna, alla är huvudpersoner i sitt liv, varför tycker jag då att den franska kvinnan är huvudpersonen? Jo, allt kretsar trots allt kring henne, hennes bok, hennes engagemang, hennes skenäktenskap, hennes skola, hennes tankar och känslor. Som jag sa, det här är en komplex bok. Läs den.


Läst Lyransjordenrunt.

 

Läst 2011






 

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards