Inlägg publicerade under kategorin Arvola, Ingeborg
Arvola, Ingeborg: Kniven i elden ****
Mycket läsvärd bok. Fick Bragepriset 2022, och det förstår jag.
Det var inte länge sen jag lärde mig ordet kväner, och här förekommer det ofta. De norraste delarna av skandinavien skildras både brutalt och med ömhet. Jag är inte direkt så förtjust i historiska romaner, men det här är inte enbart en historisk roman. Kvinnor som vandrar finns det gott om (Ex vis Mikael Berglunds Ett föremåls berättelse om obesvar här) men jag kommer osökt att tänka på Margit Söderholms, Driver dagg faller regn, när jag andlöst läser om Brita Caisas liv.
Det som fascinerar mig är hur tätt Brita Caisas gåvor samsas med det kristna tänkesättet. Och att hon, trots det kyrkan gjort mot henne, verkar anamma de tankarna. Hon ger av sin kraft därför att hon har gåvan, men hon ber även utimellan. Det känns liksom naturligt och sammanflätat. Det avundas jag henne, kraften att kunna hjälpa. Mest har jag läst om att dessa gåvor innehåller bara mörker och förtvivlan, som i Mikael Niemis Sten i siden här.
Fast tron på Gud i naturen och livet verkar inte direkt innefatta begäret mellan människor. Allt känns så självklart, men det går inte att känna låta bli att känna medlidande med Gretha. Caisa Brita är författarens anmoder, och boken är säkert färgad av det.
Den stereotypa synen på den starke mannen och den oerhört vackra kvinna är så uppenbar att jag nästan skrattar till. Att hon dessutom kan eller kan lära sig allt och är stark och handlingskraftig gör mig imponerad. Även om det inte innebär att hon fullföljer sina planer utan låter ändå dagen fånga henne.
Hur det går i fortsättningen kommer vi att få veta, två böcker till är planerade.
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se