Inlägg publicerade under kategorin Författare J

Av violen - 15 oktober 2018 11:00

   Jung: hudfärg: honung ****

 

Jag har läst flera böcker av adopterade från sydkorea. Alla har varit mer eller mindre kritiska och negativa, vilket jag har full respekt för.

Men jag kan inte påminna mig att jag tidigare stött på någon som verkligen tagit reda på de historiskt  kulturella förhållanden som gjort att denna stora omfattning av adoptioner kunnat och kan hända. De flesta har koncentrerat sig på att barnhemmen inte lämnar ut uppgifter, vilket Jung kanske kommer att belysa i del 2 där han ska söka sina rötter.

Dessutom är hela förfarandet märkligt i nutid. Men som sagt, problemen finns inom landet och absolut inte hos adoptivföräldrarna.


Det Jung tar upp på några få sidor är framförallt en företeelse som kallas "Hoju" som tydligen var i bruk till 2008. Googla gärna och läs om det. Kvinnans ställning är en avgörande faktor, och jag tror många adopterade skulle kunna ha en mer förstående attityd mot sina biologiska mödrar om det talats mer om detta. 


Det är just de tre sidorna 122-124 som verkligen gör boken intressant. Att Jung dessutom är hänsynslöst ärlig om än pragmatisk gör resten av boken riktigt kul.

Jag gillar också teckningarna som är distinkta men med en stor frihet.


Tyvärr är inte del två inköpt på mitt bibliotek. Än.


Läst 2018

Av violen - 5 september 2018 13:20

  Jong, Dola de: Åkern är världen *****

 


Vilken otroligt stark, gripande, klok och aktuell bok det här är. Jag skulle nästan vilja läsa om den direkt och anteckna alla nedslag i det mänskliga psyket som Jong förmedlar. Nu missade jag det nämligen.


Det som gör boken så aktuell är berättelsens ram, flyktingens utsatthet, vånda och ändå, förmåga till anpassning. Det händer naturligtvis saker som inte borde hända, men nånstans finns överlevarna där. De som vågade ta språnget ut i det okända trots att de bara är barn. Och de vuxna som vågade visa barmhärtighet, trots att de inte var en perfekt hjälpinsats. 


"Och just prat var man urless på. Den som hungrar talar om bröd,

den ensamme om det förgångna, den bestulne om rikedom, fången om frihet.

En emigrant talar om både bröd, det förgångna, rikedom och frihet." sid 265


Jong har skrivit en bok som verkligen borde läsas, och läsas nu. Likt en slags "Barnen från frostmofjället" söker barnen nya hem, men kommer ändå till slut tillbaka för att, om möjligt finna friheten tillsammans. 



Läst 2018


____________________________________________________________________________



Det här är en klassiker som äntligen kommit på svenska på Nilssons utmärkta förlag.

 

r finns deras klassikerutgivning, av vilka jag läst: 

Hans Keilson – Vedersakarens död

Hans Keilson – Komedi i moll

Dola de Jong – Trädet och vinrankan

 

Och vill läsa alla de övriga.



Av violen - 10 maj 2018 18:30

  Jessen, Ida: En ny tid ****

 

En riktigt läsvärd bok. Precis som Det första jag tänker på och novellen En utflykt*(se nedan) är det kvinnor som lever i ett danskt landskap, med ensamheten runt hörnet.

Skenbart enkla liv, men under ytan finns det saker som vibrerar av självklara feministiska undertoner. Så här ska inte ett jämlikt förhållande vara och då får det vara. Även om det sker försent. 

 

Läst 2018


En utflykt.


*Vad jag kan förstå av ”En utflykt” har Ida Jessen skapat en novell om medberoende.

Alla gånger Tove ber om förlåtelse, alla gånger David säger till henne, nekar henne tröst och förståelse. Allt som ska vara som han vill ha det, maten, drickandet, samtalsonen. Sörjer han när Larna blir sjuk? Nej, han verkar nöjd, snart är ytterligare ett orosmoment borta.

Ja, Tove borde gå sin väg medan hon lever, men det enda hon mäktar med är en utflykt.

Därför är Tove inte vek och barnslig i mitt tycke utan hon har fått en man under skinnet som vill styra henne, till varje pris. En mycket allvarlig och anelägen novell tycker jag.



Av violen - 26 juli 2012 19:15

   Janesch, Sabrina: Kattbergen ****


När jag läste om den här boken förstod jag direkt att den skulle vara i min smak. Den påminner lite om Själamakerskan och Den döda arméns general, dvs den skildrar hur dåtiden alltid påverkar nutiden, mer eller mindre. Här är det en generation som fick fly efter andra världskriget när länderna ändrade sin gränser. Polen och Ukraina var del i detta.

En nutida journalist söker efter sin morfars rötter. Parallellt får vi följa morfaderns liv i samband med sin flykt när gränserna, som sagt, blev ändrade. Och hur han etablerar sig i utkanten av en tom, f.d tysk by.

Jag hade lite svårt att hänga med i den biten, men jag tyckte om att läsa språket som är enkelt men välformulerat. Helt enkelt lättläst. Magisk realism ska finnas med och visst, men det känns lite mer som vanlig gammaldags vidskepelse. Korpar som visar fel väg, uppspikade ugglor som hoar till osv. 

Dessutom en ny del av historien som uppenbaras för oss ovetande ( i alla fall jag) svenskar.



Det känns som att jag har läst någonting nytt och angeläget, skrivet på ett välgörande lätt språk och utan speciellt mycket känslor. Jag förstår att den fått uppmärksamhet, för lite yrvaket kanske dagens generation har vaknat upp (som vanligt när de gamla är borta) och vill veta; hur var det egentligen? Det är för sent för att reda upp familjegåtor, men en del av sanningen finns fortfarande vid liv. Innan det är för sent. Eller så kanske den inte kan uppdagas innan de gamla är borta. De tar smärtan över fördrivningen, flykten, språket, vanvettet med sig i graven. Och allt som finns kvar är dagens krassa människa som skriver orden och läser dem. Utan undertext. Eftersom det inte finns någon.


Tyska böcker är ofta lite kyliga. Den här var inget undantag. Men läs den. Utan svårigheter. Du lär dig nånting. Den stannar kvar.

Det jag saknar är någon slags karta som beskriver boplatserna och just hur gränserna förändrades. Men så är inte geografi min starka sida heller.


Läst 2012


Tack Thorén & Lindskog för rec.ex Och för att ni ger ut tyska böcker!

Senaste inläggen

Presentation

Violens boksida
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Länkar bok

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Poddar

Arkiv

Tidigare år

statistik

JUL

Medicinskt

Min gästbok

Ätbart

ACLänkar

Träning

inredning

UV index


Skapa flashcards