Ypi, Lea: Fri ***

Albanien var ett vänsterns föregångsland när jag växte upp. Det enda land där man lyckats införa ateism. Det var fascinerande, för vid den tiden var jag mest inne i Love peace and understanding...i Jesu namn - stuket. Så Albanien behövde hjälp för att ge kristna sin frihet igen.

 I Fri berättar Ypi  om sitt liv, först i ett isolerat land där straffet för olovlig utresa är dödsstraff, sen i ett så kallat ”fritt” land med marknadsekonomi och inbördeskrig (pyramidkrisen). 

Där de levde med fokus på arbetets utförare, en vacker tanke, och inte dess kapitalistiska ägare.

”Vår lärare Nora hade förklarat att utanför Albanien visste folk inte namnet på den som tillverkade saker, namnen på arbetarna. Hon berättade att i väst kände man bara till namnen på fabrikerna där sakerna tillverkades, människorna som ägde dem och deras barn och barnbarn.”

När regeringen faller, efter farbror Envers död blir det plötsligt ett kapitalistiskt land av Albanien. Dvs ett land fyllt av girighet och avundsjuka.

”Väst hade ägnat decennier åt att kritisera öst för dess stängda gränser, bekostat insatser för att kräva rörelsefrihet, fördömt det omoraliska hos stater som inte erkände rätten att ge sig av. Exilalbaner hade tagit emot som hjältar. Nu behandlades de som brottslingar. […] vilket värde har rätten att ge sig av när det inte finns någon rätt att bli mottagen? Var gränser och murar förkastliga enbart när deras syfte var att hålla människor inne till skillnad från när de höll människor ute?”

 Ypis nyanserade funderingar sätter fingret på direkta och indirekta tvång och hur övergången från socialism till liberalism medför förändrade tankesätt och normsystem. Det första hör samman med solidariska ideal exempelvis har en handikappad person inte sig själv att skylla och en socialist ser som moralisk plikt att kollektivt hjälpa personer i nöd. Det liberalistiska synsättet vars ledord är frihet bereder plats för egoism: det är inte mitt fel att hen är i nöd, tänker man.

”Min familj likställde socialismen med förnekelse: en förnekelse av det de egentligen ville vara, av rätten att göra misstag och lära av dem, att utforska världen på sina egna villkor. Jag jämställde liberalismen med brutna löften, en raserad solidaritet, med rätten att ärva privilegier och blunda för orättvisor.” Blogg Karenina

Boken kändes lite mysig sådär, hyllar hantverkaren, friheten, fri från reklam och varumärken. Ypi älskar farbror Enver och är för ung att förstå att universitetsstudier är ett täcknamn (säkert ett av många) för tid i fängelset. Hon slipper också få veta allt som varit och är, men det som skall komma drabbar henne med fullt kraft, då har hon vuxit upp.

En bra skildring av hur barnet ges frihet att tro på jultomten men slutligen måse inse att det är en lögn.