Inlägg publicerade under kategorin Malmsten, Bodil
Malmsten, Bodil:Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig *** Ett lite originellt grepp att ge ut sin blogg i bokform, men bra. Särskilt om man som jag har läst Malmstens blogg ett längre tag men inte lika länge som den period boken omspänner. Men minst lika bra som innehållet är utsidan, boken är helt enkelt vacker med bokmärke i form av sidensnöre och allt. Men gummibandet förstår jag mig inte på alls.......Nåväl, vill man ha en bok med handling och historia och gåta och/eller kärlek är det här naturligtvis inget att läsa, men vill man ha underfundiga tankar i sakta mak så är den helt ok. Eller läs Malmstens blogg vettja
Läst 2006
Malmsten Bodil:Priset på vatten i Finistére*** Första boken jag läser av Bodil Malmsten och den gav mersmak. Den berättar helt klart en historia men dessutom innehåller den en massa meningar (som jag tyvärr inte skrev upp och boken är 15 mil bort så jag kan inte citera nån) som säger så mycket med bara några ord. Rekommenderas om du vill njuta en stund......
Läst 2002
Malmsten, Bodil:
Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig *****
Det blir full pott igen för Malmsten, även om det kanske svävar lite på målet. Så intressanta inlägg, som vanligt. Så mycket blir sagt. Så många erfarenheter kryper omkring på sidorna och avslöjar sig. Men ändå. Lite väl mycket vemod, känns som att djupet inte kan nås utan att det måste upp och hämta luft lite oftare. Fast det är riktigt sorgligt, och vem står ut med Det, som i döden. En kamp har börjat och pågår, vi får ta del av den.
Och det oändligt lätta som inlägget nedan ger sken av. Jag tror att det tog mycket lång tid att skriva. Men det är hög igennkänningsfaktor på det hon skriver, bara att den för mig skulle heta de långa vårvintrarna. Som i Malmstens barndoms landskap.
De långa vårarna
Våren är en årstid som jag har svårt för, våren är svår.
Det trygga vintermörkret som övergår i vårens blå, de långa neonblå
kvällarna, små kyliga vårblommor som fläckar marken där snön har
smält, dagarnas pollenmolm, jag vet inte vart jag ska vägen om våren,
våren är en årstid som jag bara vill ta slut. [...] sid 77
Och läs för guds skull noga sid 152 Läs den noga 40 och 50 talets kvinnor. Varför fick vi inte lära oss att inte skämmas? Varför. Jag blir glad när jag läser det för äntligen, äntligen får vi rätt till oss själva och vårt inre, vår spontanitet och vårt glada inre. Tack Bodil!
Tack för rec ex Modernista
Läst 2013
Malmsten, Bodil: Så gör jag **** (G)
Det här är en bok som man bör äga. Helt enkelt av den anledningen att den bara måste läsas igen och igen. Jag är inne på andra varvet nu och blir sugen på att skriva som ingen annan bok (ja möjligtvis någon skönlitterär pärla som är skriven på ett sätt som gör att jag velat ha skrivit den själv) har lyckats med. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag numera inte vill skräda mina ord, verkligen inte.
Och så listor att fundera på. En del har jag läst och en del inte, en del gillat och en del inte gillat. Men jag blir intresserad, inspirerad och vill läsa mer, fler böcker och ännu fler böcker.
Och att Malmsten är så modig och tar med bibelcitat och visar sin absolut lästa bibel. Ja, det är det hon är, modig.
Jag håller med om mycket som Malmsten skriver men mest håller jag med om
Undvik böcker om drömmar sid 211
Förutsatt att vi menar samma sak Malmsten och jag, tycker jag dessutom att det är snudd på omöjligt, för nästan varje bok innehåller en dröm av något slag, helt i onödan. Det gillar jag inte.
Läst 2012
Tusen tack Modernista för rec ex
Malmsten, Bodil: Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag ****
Redan samma dag jag fick boken som rec.ex började jag läsa den, några sidor per kväll.
Jag tillhör de få som sällan läser Malmstens blogg så därför var det mesta nytt för mig. Men jag tycker mig känna ett allvar som inte funnits i de senaste böckerna jag läst.
Det persiska ordet har bara ett ord för gråt.
Det uzbekiska har hundra - ett ord för att vilja gråta och inte kunna, ett för att snyfta, för att gråta som åska i molnen, för flämtande gråt, hemlig inåtvänd gråt, för oupphörlig gäll gråt, hickande gråt o.s.v
Att det ska vara så svårt att leva!
Jämfört med vad då? sid 129
Och den skrivande kampen som nått en ny dimension, kanske för att Sverige kräver....
Jag vid bordet, vid skärmen, med hamnen utanför, Edvard i datorn, där han måste bli till. Få sin form, sin rytm, sin ton, sin början, sitt eget slut, sitt eget språk och mitt språk att binda ihop honom med. sid 156
Jag gör ingenting, jag sitter med Edvard. sid 174
Och ett politiskt patos, ett svenskt politiskt patos.
Så det känns lite som att den berömda gränsen mellan personligt och privat darrar och har sig. Även om texten står lika stadigt som förut. Det är det där franska exotiska som inte finns mer.
Så läser jag för en gångs skull bloggen:
Vi är nöjda med boken, till och med jag - gränsbevakningen mellan personligt och privat fungerar.
20120312
Hm, tänker vi lika eller olika Malmsten och jag? Huvudsaken det fungerar...
Läst 2012
Tack Modernista för rec ex.
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se