Inlägg publicerade under kategorin Litteraturpriser

Av violen - Fredag 27 april 20:47

Alexander Motturi vann Sveriges Radios Romanpris. Se här


Jag har läst hans bok Broder som han fick priset för.

Och även en tidigare bok, Diabetikern


En egensinnig författare med stor potential skulle jag vilja ha som motivering. 

Av violen - Måndag 1 jan 00:45

Enright, Anne : Sammankomsten****

 

ManBookerPrice vinnare 2008.
OBS innehåller avslöjanden om hur boken slutar!

 

Jag gillade inte den här boken i början, precis som jag gjorde med 2007 års vinnare Kiran Desai. Och precis som med den ändrade jag helt uppfattning efter ett tag.
Det gick dock trögt och jag undrade, vad handlar det här om egentligen, det lär väl vara nåt sexuellt övergrepp som vanligt. Och jag tror alla läsare insett vad som skulle komma, irländsk författare och miljö, skildringen av skuggan som låg över syskonen, den sexuella tonen, allt talade för det
Men jag fortsatte att läsa och blev mer och mer indragen i historien. Det handlade mycket om sex, på ett distanserat sätt dock. Och ju längre jag läste desto mer insåg jag att det hade sin förklaring. Och jag var bara tvungen att fortsätta läsa tills allt var klart. 
Som en antik pjäs byggdes boken upp mot sin peripeti, vilken ju var vad jag väntat mig som sagt....... 
Jag trodde inte att det skulle bli nån Katharsis, att likheten med det antika dramat skulle sluta med peripetin för jag tänkte, den här boken kan bara inte sluta på nåt sentimentalt pjoskigt aha-upplevande sätt. Men det gjorde den! Och det gjorde den ändå inte.
Anne Enright har självironiskt beskrivit ”Sammankomsten” som den intellektuella motsvarigheten till en Hollywood-snyftare, läser jag på en webbsida.Sedan återvänder Veronica till sin familj, som trots allt ger henne tryggheten åter, där hon lyckats skapa nånting annat än det hon upplevt i sin älskade/hatade egna familj. Vilket hon inte förmått inse förrän efter sin inre och yttre resa. 
Som syskonskildring är boken outstanding tycker jag. Trots att syskonen är diffusa och på något sätt ansiktslösa är de intensivt närvarande. En hel del lämnas åt läsaren, frågetecknen finns hela tiden men ändå, boken känns avslutad. Även om den skulle kunna bli en följetong och bli både Sammankomsten II och III, i sann Hollywoodanda!

Av violen - 3 november 2017 09:00

  Riel, Ane: Kåda


Något nytt händer i deckargenren. Det började med Miraklet av Emma Donoghue. Den beskrev ätstörning i en ovanlig kontext. Donoghue tänjde deckargenren.


Och här kommer Riel med samma intentioner. Att beskriva ett psykiskt sjukt beteende vars följder vi förfasat oss över i diverse realitysåpor bland smala gångar i överfulla och skitiga hem. 

Riel ger dysfunktionaliteten ett ansikte, och dess katastofala följder.


Det här är oerhört bra. Spännande så in i nordens, bitvis faktiskt rolig och dessutom makabert intressant. 


Slutet tycker jag sammanfattar våndan inför konsekvenserna på ett kusligt sätt.

Men nu säger jag inte mer.


Det här är ett riktigt bra julklappstips.


Läst 2017


Tack Modernista

 

 

Kåda blev nominerad till DRs Romanpris 2016, vilket visar att det här är lika mycket en roman som en deckare. Välskrivet alltså.

 Kåda vann Glasnyckeln 2016, vilket nu när jag läst den framstår som helt självklart.

 

Av violen - 27 oktober 2017 13:18

 

De nominerade till Årets kriminalroman 2017 från Deckarakademin

 

DE SVENSKA NOMINERADE ROMANERNA ÄR:

Christoffer Carlsson: Den tunna blå linjen (Piratförlaget)
Den fjärde och sista delen i Christoffer Carlssons romaner om stockholmspolisen Leo Junker. Han arbetar med att lösa ett fem år gammalt mord, men det handlar också om sorg, kärlek och vänskap. Den första boken om Leo Junker – Den osynlige mannen från Salem – belönades med Deckarakademins pris 2013.

Anders de la Motte: Höstdåd (Forum)
Författaren återvänder till den skånska landsbygden, till byn Nedanås där en ung, begåvad man dog för 27 år sedan. Anna Vesper, mordutredare från Stockholm, har flytt från en personlig tragedi och försöker finna sig till rätta i idyllen. Men det vore inte ”Skåne noir” om inte det begicks brott även idag.

Thomas Engström: Öster om avgrunden (Bonniers)
En klassisk spionroman på modern svenska. Detta är den fjärde och sista fristående delen om den före detta dubbelagenten Ludwig Licht, som likhet med många andra dricker för mycket och även har en dålig relation till sin son. Romanen utspelas i Tiblisi i Georgien.

Camilla Grebe: Husdjuret (W&W)
Den unga polisen Malin är uppvuxen i den fiktiva sörmländska byn Ormberg. Som tonåring hittade hon ett barnlik i ett stenröse, och nu återvänder hon tillsammans med sina kollegor för att försöka lösa det olösta mordet. De övriga poliserna och profileraren Hanne figurerade även i Camilla Grebes bok Älskaren från huvudkontoret.

Anders Roslund & Stefan Thunberg: En bror att dö för (Piratförlaget)
Fristående fortsättning på Björndansen om de tre rånarbröderna Leo, Felix och Vincent Dûvnjac och deras motståndare, polisen John Broncks. Äldste brodern Leo, som just sluppit ut ur fängelset, vill begå det perfekta brottet. I återblickar tas läsarna tillbaka till brödernas tragiska barndom.

DE FEM BÄSTA TILL SVENSKA ÖVERSATTA KRIMINALROMANERNA:

Flynn Berry: Sargad (Louise Bäckelin förlag)
Originaltitel: Under the Harrow (2016). Översättning: Rebecca Alsberg.
Psykologisk thriller av en amerikansk författarinna om en kvinna som söker sin systers mördare, men som därmed också avslöjar systerns hemligheter. Boken belönades av MWA (Mystery Writers of America) med Edgar-priset som årets bästa debut.

Bill Beverly: Dodgers (Southside Stories)
Originaltitel: Dodgers (2016). Översättning: Hanna Axén.
Fyra kriminella unga män och pojkar på en road-trip genom USA, på väg för att mörda en domare. En brutal noir-roman med oväntat slut. Uppmärksammad bl.a för att CWA (Crime Writers’ Association) belönade den både som bästa roman och bästa internationella debut.

Ray Celestin: Mafioso (Southside Stories)
Originaltitel: Dead Man’s Blues (2016). Översättning: Hanna Williamsson.
Celestins debutroman belönades förra året av Svenska Deckarakademin som årets bästa till svenska översatta deckare. Mafioso är en historisk kriminalroman om mord, rasism, gangsterväldet och – inte minst – musiken i Chicago under slutet av 1920-talet.

Ane Riel: Kåda (Modernista)
Originaltitel: Harpiks (2015). Översättning: Helena Ridelberg.
En mycket annorlunda och sorgsen kriminalroman med en liten flicka i den bärande rollen. Mycket lite våld, men genomarbetade karaktärsteckningar. Boken belönades av SKS (Skandinaviska Kriminalsällskapet) som årets bästa nordiska kriminalroman.

Karin Slaughter: De fördärvade (HarperCollins)
Originaltitel: Cop Town (2014). Översättning: Villemo Linngård Oksanen.
Staden Atalanta 1974: rasism och sexism gör det svårt för kvinnliga poliser att arbeta. Men två av dem börjar på egen hand utreda ett polismord – trots motståndet. Slaughter är en av USA:s mest lästa kriminalförfattare, och boken nominerades till ett Edgar-pris.

Av violen - 14 juni 2017 22:45

Här finns snabbinformation om böckerna


Här finns intervjuer med de sex



Och vinnaren är David Grossman med 

A Horse Walks Into A Bar

Av violen - 13 december 2016 15:45

  Wolff, Lina: De polyglotta älskarna ***

 


Ja, jag har läst den nu, årets Augustpristagare. 


För det första var språket otroligt, det liksom svävade fram och innebar ingen påfrestning alls. Jag har inte läst någon av författarens två andra romaner, men jag föreställer mig att det är något av Wolffs signum. 

För det andra hade jag heller inga problem med personerna, det var alla på vart sitt vis, både egendomliga och uppklarnande allt eftersom. 

För det tredje förstod jag tyvärr inte vad essensen av innehållet är. Vilket är ovanligt för ett Augustpris.

Kanske är det helt enkelt ett sätt att lyfta den sexifiering som råder idag, att låta de av samhället föraktade ändå ta del av lusten, att den fortfarande kan finnas i betraktarens öga. Samtidigt som den är så viktig att om den inte bekräftar en kan den förgöra en.

På det sättet befinner sig innehållet på ett djupt plan, skapat för den intelligentia som behärskar alla koder och ord som polyglotter. Säkert helt i Augusts anda.


Men den gör ett avsteg från den genuina Augustprisboken, vilket även fjolårets Kemiribok gjorde till viss del.

Är det bra eller dåligt, tillfälligt eller kommit för att stanna? Jag vet inte. 



Läst 2016




Av violen - 21 november 2016 14:30

  Sundin Asp, Ida: Idag vet jag inte vem jag är ****

 


Augustprisnominerad 2016

 

En riktigt bra barnbok om demens. Går att använda i början av sjukdomen. 

Lagom med text och bilderna visar precis det de ska. Jag gillar omfånget på alla, även katten!


Jag blir så glad när jag läser meningen - Det gör inget morfar. För jag kommer ihåg.

Istället för att kräva av den sjuke att den absolut ska minnas. Bara inse att nu är det såhär och då gör vi på ett nytt sätt. Och morfar är ok trots att han vissa dagar vimsar till det ordentligt, och inte vet vem han är.


Samtidigt är det jätteviktigt att boken läses med en vuxen. Barnet får aldrig känna att ansvaret att minnas är deras. Ensamma båtturer med morfar skulle jag inte heller rekommendera. 


Som sagt, en bra bok, sparsmakad och nödvändig.


Läst 2016


Av violen - 21 november 2016 14:30

  Tichý, Andrzej: Eländet ***

 

Augustprisnominerad 2016
Det absolut bästa med boken är formatet. Känns så bra i handen. 

Innehållet däremot gör mig våldsamt stressad, jag läser fortare och fortare och måste bestämma mig gång på gång för att lugna ner mig. Puh! Är det tidsandan som författaren försöker spegla? Allt går med rasande fart. 


Men texten har ett liv i sig, visserligen eländigt men ändå. Såhär är det alltså med droger och skit och mitt i allt klassisk musik som kontrast. Samt ett inlägg i vem-är-värd-att-leva debatten. Känns rysligt men det måste såklart komma in i litteraturen eftersom det varit aktuellt ett antal år. 


Augustpriset brukar ges till en "rejäl" författare som skriver en berättelse i August anda. Den behöver inte handla om Sverige direkt men den ska vara välskriven, gå att läsa helt enkelt. Den börjar med A och slutar med Ö.


Tichý kommer knappast att vinna, hans språk kräver en yngre generation än de som bestämmer det, en generation som finner det helt ok att ta sitt språk, som även är Tichýs, i sin mun. Men han blev nominerad, behövs hans bok trots allt, måste det gnissla litegrann trots att slutet upprepar sig från tidigare år? Bara det känns helt fel.


Lästa 2016



Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner....

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

Min gästbok

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

Medicinskt

JUL


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se