Inlägg publicerade under kategorin Ungdomsböcker

Av violen - 6 augusti 2012 11:15

 Webster, Jean: Pappa Långben ***


Så många gånger jag hört namnet på den här boken, i olika sammanhang. Så när Bokcirkelonline skulle läsa brevromaner så tipsade jag om den och nu blir den läst. Det är nog en riktigt klassiker, det står även önskeklassikern på boken, och den har getts ut i nytryck i


Klassikerboxen Repris innehåller fem oförglömliga uppväxtklassiker - Den hemliga trädgården, Agnes-Cecilia, Unga kvinnor, Pappa Långben och Alice i Underlandet. Adlibris



Och javisst, jag läste Pappa Långben med ett visst nöje, en utvecklingsroman med socialt patos, där en flicka utvecklas genom breven hon skriver till sin välgörare. På ett klurigt sätt får hon kontakt med honom, trots att han inte svarar på hennes brev.

Jag hyste så stort hopp om Judy ändå till sidan 214 där hon lägger sig platt inför mannen:

Vi har samma åsikter om allt - d. v. s. jag misstänker att jag anpassar mina efter hans!


Boken kom ut 1952 och är politiskt och religiöst frispråkig. Men den slutade med Harlequin vibbar.

Jag misstänker att Judy var som lyckligast under college tiden när hon planerade sitt eget barnhem. Men jag hoppas att jag har fel...

Boken ger också en inblick i hur det kunde te sig att vara meddelös vid den här tiden. Och allt hållet i en positiv anda. Kändes trots allt uppfriskande på nåt sätt...



Läst 2012

Av violen - 27 april 2012 20:15

   Strandberg, Mats & Bergmark Elfgren, Sara: Cirkeln ***

 

 

Trots att jag inte gillar fantasy, häxor och magi överhuvudtaget så var den här boken förvånansvärt bra. Jag funderade medan jag läste den, varför gillar jag det här egentligen?

Ja, först och främst förstår jag varför ungdomar gillar den, den är ju skriven helt utan bedövning, dvs inga tillrättalägganden och moraliseranden, utan bara rakt upp och ned, såhär, precis så här kan det vara att vara ung idag. Såhär säger man, såhär bär man sig åt. Det coola gänget har sex och de icke coola blir mobbade. Ok. Alltså borde det smyga sig in en och annan kondom och upprättelse för de utsatta. Men det gör liksom inte det. Så det känns att författarna har kopplat upp sin tonårshjärna när de skriver. Och språket är inte uppstyltat utan verkligen trovärdigt. Det kändes nytt på nåt sätt.

Och sen, tjejerna dominerar. Och det jag gillar mest är såklart deras liv, även om jag blandar ihop dem lite nu och då. Det som går mig mest förbi är ändå det magiska, elementen och den svårtydda boken. Det är kanske därför jag inte begriper så mycket av det. Eller inte bryr mig kanske.

När jag vann boken för många månader sen tänkte jag att när jag läst den, vilket lät vänta på sig, att jag inte skulle vilja fortsätta att läsa nästa bok. Men nu vete katten om jag inte vill läsa mer om Engelsfors, dvs Eld. Den verkar nästan ännu bättre innehållsmässigt och språket lär vara lika lättläst i den.


Läst 2012

Hittade en länk där de utvalda finns avbildade, här hos Kimberleys

Av violen - 8 februari 2012 15:15

  Schiefauer, Jessica: Pojkarna ***

 

Augustprisböckerna i ungdomsklassen är ofta väldigt bra, tycker många vuxna. Så även den här som jag verkligen tyckte om i början. De tre flickorna som ikläder sig pojkkroppar är ju en lysande öppning. Och den har mycket undertext som feminister genast upptäcker, det har jag märkt när jag bloggar. Deras kroppar växer och mognar, symboliskt håller de till i ett växthus, de undersöker blommans inre precis som de kan undersöka sitt eget.

Men så förvandlas de och går från att bli bara människa/flicka till att bli Människan, dvs pojkar. De upptäcker att de slipper undan att bli objektifierade, deras kroppar blir starkare, De kan mer, vågar mer, vill mer. Och de får framförallt göra mer.

Två av tre vill ha tillbaka sitt liv men Kim tvekar. Hennes sexualitet är ny och kvinnligt intakt, hon vill ha Tony men han vill inte ha henne, varken som pojke eller flicka.

Senare delen av boken, efter Kims brutala uppvaknande när hon ser hur Tony verkligen är, faller mitt intresse. Men vid ett tillfälle när Kim hotas har hon nytta av sina pojkövningar, det talar inom parantes sagt för att kvinnor bör öva sig i självförsvar, lära sig att min kropp är min och värd att försvara, eftersom alla kön är människor, inte bara ett.


Som att minnet av pojken finns kvar i kroppen, som att kvinnans framväxt kommit av sig, stannat av. Det finns en pojke där i spegelbilden och han är tanigt outvecklad, barnsligt hårlös. Kvinnan ligger som ett flor över honom, skyddar honom med sitt hölje.

En  människa är det. sid 187


Den här boken känns ambivalent, flickorna får känna på hur det är att vara pojkar, men det är ju inte lösningen. För kvinnor är kvinnor och halva mänskligheten och har samma rättigheter som den andra halvan. Det är inget alternativ att flickor måste bli pojkar för att få leva sitt liv som de vill. Boken stärker fördomar och borde ha haft någon sorts balans eftersom det är en ungdomsbok. Varför inte lära ut respekt för andra människor? Och för sitt eget kön? Vi är alla värda den nämligen.


Läst 2012

Av violen - 10 november 2011 10:45

   Holmberg, Bo R: Jättarnas brudkrona ***




I den här boken finns de alla samlade - de gamla sägnerna och skrönorna från Junsele.

Med illustrationer av Björn Nordin.

 

Lättsamt har Holmberg skrivit ner det som berättades förr om vittra och jättarna och allsköns småknytt. Jag tror att de här berättelserna kanske skrämmer dagens barn lika mycket som gårdagens. Så nån nöjesläsning blir det nog inte, men materialet finns samlat och blir inte bortglömt, en kulturell gärning.

Och illustrationerna är riktigt bra.


Läst 2011

Av violen - 14 september 2011 22:00

  Frankenstein: klassiska seriealbum *** (uHci)


Seriealbum är alltid intressanta tycker jag. När jag såg att både Frankenstein och Macbeth kommit i klassiska seriealbum lånade jag dem direkt.

Nu har jag läst Frankenstein. Jag hade nyss läst boken i Bokcirkelonline så den var helt aktuell för mig. Och serien följer troget boken.

På grund av det så blev läsningen lite långtråkig ibland. Det var också väldigt mycket text, jag undrar hur det fungerar med ungdomar som ska läsa serierna istället för böckerna, för att det ska bli lättare. Lätt hänt att mycket hoppas över kanske. Men bilderna var otroligt ambitiöst gjorda, detaljrika, ibland vackra, ibland skräckslagna! Men jag är ju också van med min ungdoms Seriemagasinet och Fantomens svartvita bilder. Så inte så konstigt att jag blev lite imponerad.


Nu ska jag fortsätta och läsa Macbeth   ett drama som jag faktiskt inte läst tidigare, hur det nu kan komma sig. Det ser jag fram emot.


Läst 2011

Av violen - 19 maj 2011 15:30

  Hartnett, Sonya: Pojken i soffan **** 

 

OBS kan innehålla en del avslöjande citat, så läs helst boken först om du tänker göra det. Sluta i så fall att läsa efter strecket.


2008 fick Hartnett Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Så det här är en ungdomsbok. Men jag kände att det är nästan mer en vuxenbok. Jag har en känsla av att man nog ska vara en ganska läsvan ungdom som ska läsa den här och uppskatta den till fullo. Eller låt mig säga såhär, boken kan även läsas av vuxna med stor behållning.

Den sagobetonade tonen gör iofs att boken gränsar till fantasy, vilket jag brukar ha lite svårt för, men här var det liksom inget hinder. Det gör dock att Fjäder, som flickan i boken gifter sig med mot föräldrarnas vilja, inte verkar vara en människa utan en mytisk gestalt, istället för Fjäder borde han kanske hetat Frihet. Och friheten låter sig inte stoppas. Tyvärr förstår inte Maddy det förrän efter ett långt tag, trots att hon rest över hela världen.


------------------------------------------------------------


Maddy var övertygad om att allt skulle vara ren lycksalighet om bara Fjäder kunde glömma vem han var. sid 82

 

Något Fjäder naturligtvis inte kan.


När morgonen kom sökte jag inte ens efter honom. Jag visste att jag inte skulle finna så mycket som en ledtråd. Han lämnade inte kvar nånting bortsett från allt. sid 101

 

Svaret på att Maddy lungt, nu på sin ålders höst, kan sammanfatta sitt liv,  sin barndom och de dystra skolåren, pappans försvinnande och förlusten av älvan, består nog i dessa ord:

Hon hade givit det bästa av sig själv i kärlek, och sett den kärleken bli avvisad; ändå hade hon lyckats behålla tron på sig själv. Fanns det något enda svar på någon enda fråga som en sådan flicka inte kunde komma på själv? sid 125

 

Och kanske bokens nyckelmening:

 

Slösa inte bort tiden med att längta efter det du inte kan få sid 139

 

Det man måste förhålla sig till är om Hartnett menar att vi inte ska sträva efter det fullkomliga eller om hon menar att vi ska acceptera att när vi strävar efter det fullkomliga kommer vi att inse att det är en omöjlighet? Att det är så här livet är för många, men att det kan vara bra ändå? Och särskilt bra är det förstås för Fjäder.

I en uttalad vuxenbok skulle ingen ta Fjäders handlande i försvar, en så uttalad egoistisk person blir man ju bara ilsken på. Så det gäller att bokens sagotema slår igenom för att inte tangera en slags chiclit genre. Jag tror faktiskt att Hartnett lyckas där. För ungdomar blir nog det här en saga och ingen riktig kärlekshistoria.



Lyrans jordenruntutmaning 2011


Läst 2011

Av violen - 17 maj 2011 19:30

  Jägerfeld, Jenny: Här ligger jag och blöder ***

 

Augustprisvinnare är den här boken och det var helt riktigt. För det är en bra och intressant och faktiskt trovärdig bok.

Alla har sett den här tjejen nånstans och betraktat henne med skräckblandad förtjusning. Kanske att anslaget som titeln syftar på kändes lite väl skruvat men visst, allt kan hända och det händer. Men redan där kändes det som att nånting fattades, vem ser till denna skada, som iofs inte var så våldsam som man kunde tro men ändå......Maja klarar sig själv men borde inte behöva göra det. Jag blir aningen nedstämd och slutet gör mig riktigt nedstämd.

Boken har en uppriktighet som jag tror gör att många kommer att tänka, aha, kanske är det så jag haft/har det, kanske är det så jag är. Tyvärr dröjde det länge innan bokens agenda kom fram och kanske några ger upp eftersom spoilervarningarna gör att inget om det allvarliga ämnet kommer fram tidigare eller i bokens presentation. Men det här är en bok som borde läsas av de som studerar just detta "fenomen".


Av violen - 15 april 2011 19:30

  Tan, Shaun: Ankomsten ****    (Fackbok uHci)


Alma priset vann den här boken 2011. Den verkade speciell och därför lånade jag den. Och den är verkligen annorlunda, både vemodig och vacker och vilsam med sin nedtonade färgsättning. Ändå kände jag att det här är ju en vuxenbok, den borde kanske inte vinna ett barn och ungdomspris.

Men jag vet inte vad barn tycker om den iofs. Kanske gillar de de lite dova bilderna med mystiska djur och figurer....Själva handlingen rinner förbi med utmejslade bilder och jag kan känna en fläkt från andra världskriget........


Boken var mycket vacker och vältecknad men skrämmande på ett diffust sätt. Dock var teckningarna så utmejslade att som seriebok tilltalade den mig mycket.



Läst 2011

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se