Inlägg publicerade under kategorin Sjukdom

Av violen - 6 juni 2012 14:30

   Watt, Ben: Patient ****


Äntligen har den boken kommit i pocket. och jag fick ett exemplar i brevlådan, just som jag tänkt köpa den. Och nu har jag läst den.

Igenkänningsfaktorn är hög. Som den blir hos den som tyvärr vet vad många av fackuttrycken betyder, som varit yngst i salarna och som känner igen dagrummens och besökarnas nervositet.

Men den här boken är liksom mycket mer, den vill inte hämnas på sjukvården eller frånta den sjuke skulden för nånting. Det är en kärleksroman, en non-memento-mori, en hyllning till människans inneboende kraft och sjukvårdens strävan att inte ge upp. En osminkad sanning, kanske med fiktiva drag men dock en sanning.

Dessutom är den utan de vanliga frågorna, varför just jag? Den är accepterande helt enkelt.


En bok att läsa, som frisk, som sjuk, som intresserad av sin omvärld helt enkelt. Intresserad av detta hörn av verkligheten sett ur Watts temperament.


Läst 2012



Tack Modernista för exemplaret

Av violen - 10 april 2012 20:30

   Bergvall, Karin: En njure flyttar hemifrån ****  (Vp)



En njure flyttar hemifrån är inte bara en dagbok om organdonation från START till MÅL utan även ett inlägg i den allmänna debatten om bemötande i många olika sammanhang och hur vi slösar med både mänskliga resurser och våra skattepengar - i onödan! text från Adlibris


En intressant bok skriven av en njurdonator. Den innehåller inte så mycket om varför författaren donerar en njure till sin bror. Men desto mer om hur det egentligen går till för just donatorn. Väldigt lite om den sjukes vedermödor alltså, men väl om donatorns. Väntan, undersökningar, väntan, nya undersökningar, väntan. För lite information. Så, transplantationen. Och sen. Helt klart ett dåligt omhändertagande och en helt oacceptabelt lång väntan på ersättning.


Bokens författare är verkar befriad från tidigare sjukhuserfarenhet, vilket ju kan vara fallet när det är någon som inte står den sjuke nära i det vardagliga livet. Och därmed kan se allt helt objektivt utifrån. Att samla urin ett dygn kan kännas jättebesvärligt om man aldrig gjort det, medan en njursjuk oftast ser det som ett mindre problem. Förstoppning efter operation är en pina för alla opererade, men för en transplanterad är bra värden allt. Bara njuren funkar är det nya mantrat.

För donatorn är det inte så och det måste sjukvården förstå. Därför är boken i sin ärlighet så bra.


Som en donation skildras här ska det naturligtvis inte få gå till. Den som donerar gör något i hög grad unikt. Den ger en annan människa en möjlighet att få leva. Och eftersom sjukvården därmed även gör en besparing ska donatorn hållas åtminstone skadeslös. Det måste tillsättas personer som håller koll på det praktiska angående arbete, ersättning osv. vilket inte var fallet den här gången. En donator gör en mycket speciell insats och ska behandlas därefter.


Kanske att man som blivande donator ska läsa den här boken i informativt syfte, och ta lärdom och kolla upp vad som gäller på sitt sjukhus, ställa krav. För den kan ju annars stjälpa mer än hjälpa.

Boken är främst till för vården tycker jag. Men även andra som kommer i kontakt med njursjuka och transplantationer bör ha stor behållning av den. Ett mycket bra inlägg i debatten.


Läst 2012

Av violen - 6 mars 2012 14:45

   Grimsrud, Beate: En dåre fri ****


Äntligen har jag läst denna bok som så länge väntat i hyllan. Och den är verkligen läsvärd. Aldrig har jag kunnat förstå psykisk sjukdom bättre än när jag läser den. Beskrivningen av hur Eli hör, lever med och lyder sina röster har gett mig en helt ny insikt i vad en psykos är och kan vara. Och dessutom av det friska i det sjuka. Alla litteraturpriser, all uppmärksamhet, alla vänner, alla självuppoffrande vårdare.

Det är imponerande, lite för imponerande ibland. Dessutom, vad går behandlingen ut på, vad ska människor omkring kunna göra, det snabba slutet, innebär det en liten bit sjukdom i det friska? Jag inser att det är en helt annan bok som handlar om det. Det här är Elis bok, sedd inifrån henne. Och hon har heller inga svar, kanske inte ens frågorna. Hon har bara ett liv som hon faktiskt vill leva, och hon gör det.


Läst 2012

Av violen - 27 juli 2011 19:30



   Parrella, Valeria: Väntrum ****


"Ett barn som ingen vet om det håller på att födas eller håller på att dö".


Den för tidigt födda Irene ligger i sin kuvös. Lite fragmentariskt skildras livet kring kuvöserna. Maria, hennes mor, finns där men även i sitt vanliga liv, som lärare. 


Den här boken påminner om en bok som jag läste för flera år sen Rädslan i kroppen av Slavenka Drakulic.

Dubbla bottnar innebär att sjukhusmiljön och känslorna där inte riktigt får fäste utan det är den andra bottnen, i Parellas fall studievärlden, som känns nästan mer angelägen. Kanske för att den innehåller en verklighet som Parrella använder för att få fram ett politiskt budskap.

Dock skildrar Parrella moderskapet och den orimliga väntan bättre än Drakulic skildrar sin väntan och sin njurtransplantation.


Jag kände mig mycket berörd av Parrellas roman, den är som ett smycke i dödens väntrum. Vad jag vet har jag inte läst något i ämnet tidigare. Den stannar kvar.


Läst 2011

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se