Direktlänk till inlägg 2 juni 2013
Griffiths, Elly: En orolig grav ***
Som vanligt reserverade jag den här boken direkt den kom upp i bibblans katalog. Jag gillar ju verkligen Ruth och Nelson och Flint (som här bytte plats med Tingest som Djuret). Cathbad också och i viss mån Katie som kallar alla män pappa och det är nog hennes största uppgift än så länge.
Men problemet är nu att det här är den femte boken och i och med det så börjar gamla episoder att pocka på hänvisning....så mycket tid går åt till andra skelett än det som finns i den här boken.
(det jag skrivit om de andra böckerna kan läsas här och omslagen kan ses också, de är verkligen snygga tycker jag.)
Intrigen var som vanligt lite spretig och ibland snudd på overklig, men ändå helt ok. Och Cathbad fortsätter i periferin verkar det som. Allt kan hända och det händer säkert i nästa bok av Griffiths!
Läst 2013
Wägner, Elin: De blå silkesstrumporna **** Javisst, kvinnor har i alla tider fått kämpa för att få sin plats och vad göra när högsta ledningen motarbetar kvinnor (känns det igen). Skriven 1948 men ack med igenkänning. Hade det varit möjligt ...
Stig, Oline: Hägring *** Ett dyk ner i den nya värld som FB innebär. Historien känns fullt möjlig och sorglig. Novellix julkalender 2019 ...
Krusenstjerna, Agnes von: Förlorade sonens återkomst *** Att förlåta den förlorade sonen, som faktiskt gjort en dålig sak. Är det möjligt såvida inte den gör avbön på ett ordentligt sätt. Det här är inte bibelns sätt, där bara återkoms...
Skogstad, Susanne: Svartstilla **** Ett poetiskt uttryck blandat med prosa. Ett ämne som verkligen är aktuellt, i alla tider dessutom. Vem ska trösta mamman när hon blir ensam? När de barn som fått så mycket av hennes tid och kraft och omsor...
Lindberg, Stefan: Till havet **** Syskonrelationer i litteraturen är sällan förekommande men alltid välkomna. Här är det fyra systrar, och möjligheter att leva upp till systerskapets storhet, men det är som det är. Alla med syskon känner ige...
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se