Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2013

Av violen - 13 februari 2013 09:30

 el-Saadawi, Nawal: Törst ***


Kanske hade jag för höga förväntningar på författaren och därmed boken. Men jag har hållit på ett tag med dessa noveller och har svårt att minnas var och en för sig.Ändå är känslan som trots allt stannar kvar att de är gripande, avskyvärda, smärtsamt sanningsenliga (säkert) och skildrar kvinnors mod, utsatthet och vånda. Den novell jag minns är Bakom lyckta dörrar och den sista Ögon. Förtryck i motpol till varandra, men båda lika förfärliga.


Ibland skriver jag lite om varje novell direkt och det skulle jag ha gjort här. För varje novell är ett avslöjande, varje novell avslöjar något som strålar in mot en mitt där Kvinnorna står och väntar på att falla för fördomarnas, religionens, männens bila.

Boken hade varit värd mer möda från min sida känner jag.....


Läst 2013


Av violen - 12 februari 2013 13:00

    Nesbř, Jo: Pansarhjärta *** (mp3)


Ja nu har jag lyssnat på ytterligare en Nesbř. Och mordets tillvägagångssätt är ganska äckligt, vansinnigt och tekniskt obegripligt, och mördaren är ganska svårfunnen och boken är låååång.

När jag har läst nästa, (den sista) gör jag nog en slags sammanfattning och kollar vad jag minns från böckerna. Den här är i alla fall för lång för min smak och vad kommer jag spontant att minnas? Hur Hole blir mer och mer overklig och klarar allt kanske? Vi får se.



Läst 2013


Den här boken ingår i spänningsutmaning 2013 hos En bokcirkel för alla. Februariboken.

Av violen - 11 februari 2013 21:45

 

   Grjasnowa, Olga: Ryssar är såna som gillar björkar ****

En fördomsfull titel gör ingen bok. men den kanske väcker intresse. Och det känns redan från början att innehållet i boken är ovanligt och att författaren är ung. Är det jag som är fördomsfull nu? Kanske. Men den speglar konflikter från förr, från det Europa som i alla fall jag nyss börjat lära känna. Obegripligt men alla dessa konflikter i alla dessa länder, alla dessa skaror av folk som fördrivits och föraktats. Och som vi inte vet nånting om!

Nagorno-Karabach, visst känner jag igen namnet. Men nu vet jag att judar flydde till Tyskland därifrån, som huvudpersonen i boken gör. Och då börjar jag tänka, var är alla judar idag, det finns ett judehat fortfarande men hur?

Nya generationer ska uppleva och tolka och riva i gamla sår som visar sig vara som nya, oläkta som de är.

Första delen i boken kändes normal på nåt sätt men när huvudpersonen åker till Israel blir den lika orolig som hennes själ. Den är inte alls roligt och spännande som man kan tänka sig en skildring av 2000-talets världsmedborgarungdomar som åker till vilken miljö som helst för att leva livet som de måste göra.

Det känns som andra delen är en slags terapisession som inte leder nånvart. Det är inte bara huvudpersonens eget liv som ska läkas, utan ett politiskt/religiöst/självklart ställningstagande som ska bearbetas.

Huvudpersonen sörjer, en naturlig människosorg, men det tar så mycket kraft att på slutet säger hon:

Israel eller Palestina, för mig spelar det ingen roll. Jag har fått nog.


Det offentligt korrekta ger plats för det privata.


Det finns en gräns för vad en ung människa kan greppa, Grjasnowa gör ett gott försök. Boken spänner över så mycket att fortsättningen, Ryssar 2,0 borde skrivas om ett antal år. Var finns Maria då, har hon funnit en hembygd i sig själv, har det fått ta den tid som vårt snabba samhälle idag inte har råd med?

Jag hoppas det för jag gillar Maria på nåt sätt, hennes reaktioner känns..........normala!



Läst 2013

Av violen - 4 februari 2013 11:30


   Lundberg, Patrik: Gul utanpå ****



När jag läst den här boken känns det som att jag lärt känna en ung man. Det kunde ha varit vem som helst som dricker, lever ut sin sexualitet på det enkla eller svåra sättet, lyssnar på musik och känner svårt svårmod. Som känner sig vilsen och mobbad men som ändå bejakar sitt skrivande och verkligen blir den journalist han vill vara.


Det händer att jag läser sådana böcker men den här boken innehåller så mycket mer. Och därför ville jag genast läsa den när den kom. För här kommer en minoritet till tals, de synligt adopterade.


Brutalt ärligt skildrar Lundberg sitt liv som adopterad, som återvändare, som rotsökande och som kritiker till systemet.

Jag sträckläste faktiskt boken, den var spännande, pubertal kanske men texten visar absolut på en begåvning.

(Här ger Lundberg ett visst hopp om att han tänker skriva mer skönlitteratur. Do it!)


En läsvärd bok för alla som vill verka för förståelse för de adopterades situation. Lundberg är också en förebild, trots allt han varit och med om går han sin egen väg och gömmer sig inte. Ärligt och modigt! Mer sånt, även om det kan svida till i hjärtat hos en mamma med unga vuxna adopterade.





Läst 2013


Tack Rabén och Sjögren för rec ex



Av violen - 1 februari 2013 11:30

   Jansson, Tulsa: Du har svaren *** (D)


Intressant! Det här tror jag på, det filosofiska samtalet.

För varför är den psykiska ohälsan så stor nu för tiden. Naturligtvis finns det skäl till det, men ibland kanske det skulle hjälpa att träffa en filosof som vägleder en till ens egen inre kompass och helt enkelt säger, det du känner är rätt, det du har råkat ut för gör att du känner som du gör, det är helt naturligt. Och det finns andra som tänker så och som känner som du. OM du inte kände nånting vore du verkligen sjuk. Eller du tänker så, finns det andra sätt att tänka?


I den här boken tar Jansson upp teori och praktik. Hon beskriver fallstudier både med privatpersoner och i skolmiljö.

Här tänker jag att bara det faktum att en person blir sedd och lyssnad på, inte dumgörs utan får komma till tals, kan ha en läkande verkan. Kanske slappnar vi av i huvudet när vi tryggt kan förmedla oss, precis som vi slappnar av i kroppen i en trygg miljö?

Tankens kraft är oerhörd, det är min egen åsikt.


Mer av det goda samtalet och filosofiska praktiker. Äntligen kommer det hit till Sverige, jag såg att det finns universitet som nu anordnar kurser i ämnet, för första gången!


I samtal med en filosofisk praktiker blir du inte tröstad. Du blir utmanad att tänka själv, att bli ifrågasatt. Grundtanken är att den som söker svar själv bär dem inom oss. Baksidestext


Det finns tillfällen när vi söker tröst och tillfällen när vi vill hjälpa oss själva genom att inse att vi har makt över våra egna tankar. Vid det senare tillfället kan en praktisk filosof vara till hjälp. Kanske rör det sig om olika stadier i en ångest eller nedstämdhetssituation. Kanske en viss procent av de med psykdiagnos i själva verket har filosofiska grubblerier?

Det blir intressant att följa den här utveckligen!


Jag rekommenderar boken till alla som är nyfikna på sina tankar. Den är ganska oglättig och skulle kunna vara dubbelt så tjock, det är liksom skrap på ytan. Men det är en god början! Och framförallt, är den tunn blir den läst!


Läst 2013

Av violen - 30 januari 2013 19:15

 Grisjkovets, Jevgenij: Floder ***


Jag läste den här boken, jag läste om Sibirien och en barndom där, och om hur sibiriern är:


Varje sibirier vet att han är en sibirier. Det betyder att han har vissa speciella egenskaper och att han vet vilka det är. sid 120ff 


 Grisjkovets undersöker och inser vad Sibirien är för en sibirier, men han visar också på vad allas vår barndomsplats är för oss. Jag kände när jag läste boken, särskilt på slutet, en slags hemlängtan som jag inte kunde sätta ord på. På baksidestexten är det utformat såhär:


Romanens omisskännliga "sound" väcker läsarens egna minnen och känslan av att det enda man egentligen är är det som man själv har känt och upplevt.


Precis så kände jag också när jag läste, men eftersom jag aldrig/ytterst sällan läser baksidestexter fick jag ägna en del av min tankemöda att fundera på vad jag upplevde i läsningen. Precis som en bra bok ska möta läsaren.


Läst 2013

Av violen - 28 januari 2013 16:00

Noveller från Novellix


   Söderberg, Hjalmar: Med strömmen ***


En gammaldags novell, javisst. En liten bit av verkligheten sett genom ett temperament som varit fritt i sin ungdom och sen äktenskapets mjuka boja, mjuk eftersom hans hustru var som kvinnor skulle vara då (och nu också iofs...) nöjda med sin lott, småprata om oväsentligheter och inte alls matcha sin mans tankar, som visar sig vara alldeles för komplicerade.

Solen bränner i augusti och så går det som det går. Slutorden är sanningsenliga.


Ingen av Söderbergs bättre noveller eller? Men den flöt fram, lättläst, som om den gick med strömmen.


Läst 2013


Lyrans klassikerutmaning 2013


Av violen - 23 januari 2013 22:00


Noveller från Novellix


Küchen, Maria: Tiden ***



En novell som helt klart gifter sig med Barba Andrés, Augusti, oktober som jag skrivit om här.


Det var intressant att läsa nästan samma berättelse dels som roman, dels som novell. Romanen innehöll ett djup i karaktärerna som novellen såklart inte kunde ha. Men huvudkaraktärerna är desamma, de är i dåligt sällskap, fulla och gör det de egentligen inte (?) vill göra. Och sen ångrar de sig så vansinnigt. Romanen slutar si, novellen slutar så.

Men tydligen ska man känna nån form av förståelse. Tyvärr, det är mycket svårt. Men jag gillade ändå novellen, Küchen skriver alltid bra.


Läst 2013


  

Senaste inläggen

Presentation


Violens boksida -
reflektioner

Citatet

 Citatet

 

Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?

 

Franz Kafka

 

Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det. 

Kontakta mig

email:

h55n/at/yahoo.se

Följ

Sök i bloggen

Kultursidor

Länkar

Länkar2.0

Poddar

Länksamling/Förlag

Kategorier

LITTERÄRA PRISER

Läser - ska läsa - med mera

Redan läst sju böcker i Min egen litteraturprisutmaning!

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ  violensboksida, reflektioner.... med Blogkeen
Följ  violensboksida, reflektioner.... med Bloglovin'

Arkiv

RSS

Tidigare år

statistik

Författare

Kvinnolänkar/föreningar/osv

JUL

Medicinskt

Min gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se