Inlägg publicerade under kategorin Lästa böcker 2013
Nayeri, Dina: En tesked jord och hav ****
För att vara debutant skriver Nayeri nästan för perfekt. Så många ord, så lite upprepningar, så spännande inblickar i flickornas liv och en så spännande gåta. Fast jag blev så fångad av texten att jag nästan inte la märke till vad som stod där. Den flöt fram helt utan motstånd, lätt och trovärdig och tappade aldrig tempot. Skickligt!
Att flickorna är tvillingar gjorde mig nyfiken till att börja med, och det kan säkert ha varit ett bra grepp eftersom tvillingar både står varandra närmare än andra syskon och det ofta finns ett inslag av avundsjuka dem emellan. Här finns också en slags motvilja mot tvillingskapet, meningar som "sitt självförakt över att vara tvilling" sid 46 men allt oftare andra uttryck: "magin som finns i att vara tvilling" sid 58 "Alla vet att tvillingar är som en och samma person" sid 78 "Och, tvillingar, sa ni till oss den dagen, ser ni den perfekta symmetrin i mattans mönster? Att båda sidorna är exakt likadana? Hur skulle man någonsin kunna skilja de båda halvorna åt? Folk skulle alltid se att det var en del som saknades." sid 114
Men allteftersom visar det sig att sanningen är en annan och det finns annan kärlek och vänskap än den mellan tvillingar. I detta land, där inget är vad det synes vara, inget sägs rätt ut, får sorg, längtan och besvikelse ta den tid det tar.
En stark berättelse som skenbart handlar om två tvillingsystrar, men egentligen handlar om något helt annat, ett land, en kultur och en längtan att förstå. Som författaren också erkänner, "Den här berättelsen är min dröm om Iran" sid 445. Och det kanske är därför den är så otroligt inlevelsefull, den är en dröm i författarens sinne.
Jag gillade den verkligen, både intressant och gripande men trots sin inlevelse ändå skriven med distans.
Läst 2013
Tack Booked
Hållander, Marie: Tjänster i hemmet ***
Bakom varje kapitel; ett hem, en vårdtagare, en författare som försöker levandegöra situationen. Ja, jag skriver
försöker för den här boken lyckas inte riktigt beröra mig. Jag menar, stressen, jäktet, anonymiteten, var finns den?
Hållander försöker, hon vill mycket men kvar blir bara en slags yta. Hon når inte fram till de som framlever sin tid i hemmet, en slutstation innan ändstationen. Och hon når heller inte fram till den unga flickan som vårdar, som har det som jobb.
Ämnet kräver en respekt som inte förnimms fullt ut. Synd.
Läst 2013
Adler-Olsen, Jussi: Fasanjägarna ***
Riktigt spännande. Lite sorglig också. Men inbjöd helt klart till sträckläsning.
Jag har ju inget emot att slippa fundera på vem mördaren/mördarna är. Det är bara jobbigt tycker jag och ofta kommer jag inte på det heller. Nej det är nog det andra som tilltalar mig, allt omkring. Som i den här deckaren.
Jag läste ju först Flaskpost från P, (som ju fick Glasnyckeln och gavs ut på svenska innan de andra) och var väldigt frågande inför terapi och förlamade kollegor och Assad och Rose och andra som hemtamt rörde sig på sidorna. Sen läste jag Kvinnan i rummet och började förstå och nu, efter den här boken förstår jag ännu mer. Där ser man, att läsa i ordningsföljd är inte så dumt.
Även om den här deckaren var en av de bättre jag läst på sista tiden så är nog ändå Flaskpost från P den bästa av Adler-Olsen än så länge.
Läst 2013
spänningsutmaning april hos en bokcirkelforalla
Davis, Lydia: Samarbete med fluga ****
Är det här noveller? Eller bruksanvisningar? Eller undersökningar? Eller snabba korta tankegångar?
Boken har i alla fall likheter med Åtta procent av ingenting av Edgar Keret, som jag skrev om här. Särskilt omslaget.
Men jag tror att jag tycker bättre om Davis noveller. Särskilt de mer undersökande. Vi saknar dig sid 46, t.ex Jag har själv en liknande bunt med brev från mina klasskamrater när jag låg på sjukhus i den åldern i nån gömma. Kändes som att jag vill ta fram dem och fundera över dem.
Även Mrs D och hennes hembiträden sid 113. Den var både rolig och kortfattat upplysande.
Dessutom Helen och vi sid 176, som drar in Sverige i sammanhanget, se nedan.
Den som berörde mig mest var nog ändå
Plötsligt rädd
För att hon inte kunde skriva vad hon var: en ki, kin, vkn, vknai, kvina sid 247
Jag tänkte länge på den, och funderade över ordet kvinna. Skulle jag ha skrivit nåt liknande skulle jag till slut ha kommit fram till ordet människa. Eller vad menar Davis? Kvinna , man, människa, alla lika viktiga men ibland viktigare.
Men egentligen, jag undrar igen: Är det noveller? I så fall väldigt nyskapande. Och bara det gör Davis bok intressant.
Läst 2013
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sverige i boken:
Stamm, Peter: Sju år ****
Spännande. Det var den här boken. Lättsamt skriven men späckad av innehåll.
Inga krångliga ord, inga minnesvärda meningar. Avskalat kanske är ett bra ord.
Men innehållet höll ändå greppet hela tiden.
Stamm är schweizare, och det kanske är därför Sju år inte är lika dyster som
många andra tyskskrivande författares böcker. Den känns som en bok i sin egen rätt, kan
inte erinra mig om kriget är framträdande överhuvudtaget.
Livet beskrivs enkelt, lojt, förutsägbart. Typ vi träffades på universitetet och tja, vi har
samma arbetsintresse men blev inte lyckliga för det.
Sonja är det rätta frigjorda jämnställda idealet men Alexander är en mycket "vanlig" man som
vill ha sin kvinna för sig själv, att äga, bruka och erövra. Och den han finner är genom allt trogen, väntande,
generös. Inte med sig själv men det verkar inte spela någon roll.
Och till slut...vad händer? Vart vill han ta Iwona, om han nu gör det? Inte till Polen i alla fall.
En roman med inträngandets styrka och kyla, som avslöjar en man. För det är Alexander det handlar om. Ingen annan. Det är hans sätt att ta det han vill ha, och att sedan fegt låta andra fatta besluten.
Kanske har jag fel, kanske är det ändå krigets början och åsikter som fortfarande avspeglar sig generationer
senare? Erövra, utnyttja, lämna? Mycket rysligt i så fall. Har inget hänt egentligen?
Stamm är en utmärkt författare. Översätt mer av honom, snälla!
Han är dessutom nominerad till Man Booker International Prize 2013. Jag förstår varför efter att ha läst denna enda bok.
Läst 2013
Tardieu, Laurence: Eftersom ingenting varar ***
Det är en allvarlig bok det här. Den greppar allvarliga saker, döden, att överleva sina egna dagar till dess slut, kärleken. Det vilar ett ett stilla vemod över den här boken, en uppgivenhet inför livets obarmhärtighet.
Den handlar om barnet, javisst, det är alltid barnet, kan aldrig bli något annat. I barnet splittras de och i barnet försonas de.
Tardieu förmedlar en kärlek som gör ont, precis som den ska. Men den är inte statisk utan tar sig olika vägar tills den till slut andas fram ett ansikte, barnets. Alltings upphov, upphovet till att dessa båda människors liv blev som det blev.
En särplägrad roman, som sätter sig i pannan, mellan ögonen.
Läst 2013
Roos, Ingalill: Närhet och svek ****
En period läste jag flera såna här böcker. Men de var långa, omständliga och förklarade ingenting.
Det var då, nu finns det mer lättillgängliga författare som skriver. Roos skrev ju Energitjuvar för ett antal
år sedan och eftersom den boken plötsligt visade på en helt ny beskrivning av ett angeläget problem, så ville jag gärna läsa hennes nya också.
Och jag blev inte besviken. Lättläst, intressant, nya infallsvinklar och goda råd, det fann jag när jag läste. Bra fallbeskrivningar och många aha upplevelser. En känsla av att förstå, det är inte ditt fel, det är omgivningen som utnyttjar dig att lasta av sig på. Det du upplevt gång på gång, att du blir tystad, känner dig olustig, hindras att leva ut din egen värme och empati eftersom du genast dräneras. Och att aldrig få något tillbaka. Ja men, det är ju självklart att det går till på det här sättet! Och såhär kan jag ju göra! sånt förmedlar den här boken.
Jag rekommenderar boken till alla som upplevt besvikelser:
Det är smärtsamt att bli sviken men det viktigaste är att inte känna sig skyldig eller skämmas om någon annan sviker oss. baksidestext
Och som vill utvecklas!
Tack Gothia fortbildning för rec ex.
Läst 2013
Vázquez Diaz, René : Skygga väsen ****
Ja men jag älskar ju en sån här bok. Så många kloka tankar om böcker, kända eller okända. Det är svårt att ta fram och nämna någon enskild författare eller bok, men Vázquez Diaz skriver varierat. Om allt från Stjärnans ögonblick av Lispector till pornografi (intressant resonemang f.ö.), Strindberg, spanska poesi, döden och inte minst Fredrika Bremer som verkar vara något av Vázquez Diaz favorit.
Han nämner också Sjömannen som föll i onåd med havet.
Kan en bok skriven av en fascist säga oss något väsentligt om människans djupaste böjelser? Kan en våldsdyrkande författare ha någonting att säga om livet? sid 131
Ja, enligt Vázquez Diaz har boken många kvalitéer, trots att författaren verkar vara avskyvärd. En av de böcker jag blev nyfiken på!
Det är just det jag gillar med essäns sätt att vara. Någon skriver om sina erfarenheter, sina tankar, sina åsikter om en bok. Det är inte en recension, det är inte ett sammandrag som ska vara politiskt korrekt. Det är bara essäistens helt egna upplevelser. Och är essän bra blir åtminstone jag nyfiken. Jag vill läsa boken! Kanske är den bra, kanske inte. Men jag fick i alla fall ytterligare ett boktips!
Läst 2013
Böcker om böcker läsutmaning
Tack BTJ för intressant rec.ex
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se