Direktlänk till inlägg 21 december 2010
Ngugi, James: Floden mellan bergen ****
Författaren heter sen 1970 sitt kenyanska namn Ngugi Wa Thiong'o, och nämndes i Nobelprissammanhang i år (2010). Men när den här boken skrevs hette han Ngugi, James.
En bok, skriven på en till synes sparsmakad men ändå komplicerad prosa, det står mer än vad som synes om man läser ordentligt.
Den är 45 år gammal (1965) men väl värd att läsas idag, om inte annat för att den ger en insikt och kanske därmed en viss förståelse i omskärelsens historia. Eller kanske att den här boken som faktiskt till viss del ger en positiv bild av omskärelsen, som har gjort att motståndet mot detsamma har fördröjts? Men orkar man läsa hela boken till slut inser man att så inte är fallet, för det här är en bok om gamla traditioner som ska stötas med den nya kristna religionen:
För Waiyaki visste att alla de vitas seder inte var dåliga. Inte ens deras religion var i grunden dålig, En del som var gott och sant lyste fram i den. Men religionen, tron, behövde tvättas, renas från all smuts så att bara det eviga fanns kvar. Och det eviga som var sanningen måste försonas med folkets traditioner. Ett folks traditioner kunde inte suddas bort i en handvänding. Det skulle leda till upplösning. En sådan stam skulle inte ha några rötter, för ett folks rötter är i deras traditioner som går tillbaka till gamla tider, till själva ursprunget, Gikuyu och Mumbi. En religion som inte tog hänsyn till folks sätt att leva, en religion som inte erkände det som var vackert och sant i deras livsstil, den var oduglig. Den kunde inte tillfredsställa dem. Den kunde inte bli levande och upplevd, en källa till liv och vitalitet. Den kunde bara stympa människans själ och tvinga henne att fanatiskt hänga fast vid den trygghet som utlovades därför att hon annars skulle vara förlorad. Det var kanske det som var felet med Josua. Han hade ifört sig en religion som var dekorerad och påmålad med allt möjligt vitt. Han avsvor sig sitt förflutna och skar av förbindelsen med stammens livgivande traditioner. Och därför att han inte hade något fotfäste, något rikt och fast att stå på och växa i, måste han gripa fast i allt det som missionärerna lärde och sade om den utlovade framtiden. [...] Ja, i stillheten uppe på berget var det mycket som blev klart för Waiyaki. Omskärelse av kvinnor var viktig men inte som fysisk operation. Det viktiga var det som skedde i människans inre. Det behövdes tålamod och framförallt undervisning. Om de vitas religion fick människor att överge en viss sed men inte gav dem något annat lika värdefullt i stället, då blev de vilsna. 130f.
(Ett långt stycke, kanske inte helt korrekt med upphovsrättsliga regler sett, men jag kände att här är författarens programförklaring. Och jag vill ha det här nedskrivet helt enkelt. För jag har svårt att tro att boken går att köpa. Biblioteksexemplaret jag har doftar nämligen magasin lång väg........)
Som det även står på baksidan av denna bok:
Floden mellan bergen skildrar på ett gripande sätt det gamla Afrikas livsform och tänkesätt.
Européernas civilisation och kristendomen framställs som något på en gång hotande och befriande. Motsatsförhållandet får sina konsekvenser också för de unga älskande i boken.
Bibliophilas afrikautmaning
Läst 2010
Ambai: Flod **** noveller 10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...
2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...
Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...
Jansson, Tove: Ön *** Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har. Bra beskrivning. ...
Jansson, Tove: Katten **** En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga... Välskriven novell. ...
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se