Direktlänk till inlägg 8 januari 2011
Ugglas, Caroline of och Ukon: Hjälp, vem är jag? ***
Så här i backspegeln kan jag stundtals undra varför den här boken blev skriven överhuvudtaget? För att i nästa stund förstå precis varför. af Ugglas säger själv i efterordet:
"Jag har inte gjort den här boken för att upplysa andra om hur jobbig jag var som yngre utan för att ge hopp till alla som brottas med depressioner, tvångstankar eller har jobbiga ungdomar hemma. Det finns hopp". sid 301
Och visst, uppsåtet kan ju vara så ädelt, men boken klassificeras ju med Ijz (Särskilda tonkonstnärer) och Lz (Biografi: särskilda personer) så den uppfattas inte direkt som en självhjälpsbok av biblioteken i alla fall. Lite synd kan jag tycka.
Nåväl, jag tror inte att något liknande skrivits tidigare, i alla fall har inte jag läst det. Jag är förvånad över själva formen för terapin, eftersom Ukon liksom bara hänger med och tycker allt är ok. Men det är väl kanske det som är vitsen.
af Ugglas är ju en oerhört ärlig person och framträder här som brutalt uppriktig. Dessutom uttrycker hon sig på ett sätt som i alla fall jag tycker är helt enkelt underbart......hon vågar helt enkelt vara sig själv och visar på att hon, with a little help from sin man och sin familj och alla omkring har kommit en riktigt bra bit på väg till hur hon vill vara. Nämn trollen vid namn så spricker de sägs det ju, och jag tror att af Ugglas har uttalat trollnamn i många år, ganska ofta samma namn dessutom. Det jag kan känna här är att alla inte har det nätverkt som hon har/haft och att om samhället vore lite mer så skulle mycket vara vunnet.
Jag lärde mig mycket av boken, mest att det är så här terapi är, vilket inte skulle ha kommit fram om inte i stort sett allt varit med. Sen kan jag tycka att mer saker inte skulle ha varit med, men det drabbar ju inte mig iofs.
Boken var lättläst och faktiskt riktigt spännande. Jag gillade mest den åttonde sessionen som bl.a handlade om tro och skapande och brott. Där kände jag att dagens af Ugglas kom fram ordentligt och jag önskar att boken varit mer sådan och inte så mycket självbiografi. Det verkar också vara Ukons specialområde och det känns som att bokens katarsis är just precis där. Utan denna katarsis hade det inte blivit nån bok. Helt klart läsvärt!
Ambai: Flod **** noveller 10 noveller om Indien som redan har 25-30 år på nacken. Så det handlar om kvinnor som lever ett indiskt liv. Deras ålder spänner över en livstid. Ofta handlar det om mat, att planera, handla och tillaga den. Vilket ...
2024 Novellresan Ugglan & boken Novellresan Ugglan skriver: Under 2024 kommer jag att bege mig ut på en novellresa, och du får gärna följa med! Varje månad har sitt eget resmål, och jag tipsar om noveller du kan ...
Månadsläsning juni 2024 Castillo, Linda: Hennes sista andetag (d)Helle, Helle: Hus och hem ***Lidbeck, Agnes: Utrymmet emellan ***Keegan, Claire: I senaste laget **** novellStamm, Peter: Världens milda likgiltighet ***Herngren, Moa: Syskonfejden ***...
Jansson, Tove: Ön *** Längtan efter sin egen ö, som många tydligen har. Bra beskrivning. ...
Jansson, Tove: Katten **** En riktig katt jagar och har en personlighet som visar sig i ett envist oberoende... Men så finns det katter som är fogliga och opersonliga... Välskriven novell. ...
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se