Ekberg, Stefan: Stå på dig : annars gör någon annan det ***

Ja, jag erkänner att jag varit för snäll, låtit mig utnyttjas av sura, elaka, avundsjuka medmänniskor och borde ha läst den här boken i början på 60-talet. Den hade faktiskt en hel del nytt att komma med, kan jag säga som läst en hel del i den här genren.

Många år har ju vi uppmanats att vara empatiska, medkännande, snälla medmänniskor. Men tyvärr tror jag att den strategin tar endast på de redan godhjärtade. Alla andra anser troligen att det är för mesar och mesar kan man se ned på och utnyttja. Ännu mer när de uppmanas att vända andra kinden till.

Förlåtelse är inte att säga;"Det du gjorde mot mig är okej." Det är att säga; "Jag kommer inte att låta det du gjorde mot mig förstöra min lycka." sid 141

Vad det betyder vet bara du själv, anser jag. Men min lycka är att hålla på mig själv, att stå på mig, så att ingen annan kan gör det. Som bokens titel anger.

Ja faktiskt, en nyttig bok, kanske en att-äga bok rentav.

Läst 2016

  Ailhaud, Violette: Såningsmannen****

Denna den minst omfångsrika bok jag läst på länge, om nånsin tidigare, innehåller ett stort hopp, hoppet om liv. Dessa kvinnor utan män som beslutsamt, i ett slags systerskap, tar ett beslut under ed, för släktets fortbestånd, i solidaritet med livet.

Det kommer en man som äger böcker, är förnuftig, gör det han ska och ändå hyllar kärleken. Han värnar också om livet!

Här finns feministiska tankar och starka kvinnor. Men jag vill inte säga mer. Jag är glad att denna....skrift var rekommenderad men helt okänd för mig när jag läste den, upplevelsen blev så mycket rikare av det.

Läst 2016

   Kerangal, Maylis de: att hela de levande ****

När jag, efter vad som kändes som korta stunder med den här boken, tittade efter, var det inte många sidor kvar. Hur gick det till? Något gjorde läsningen så lätt och snabb. Jag sökte efter tekniken och insåg att citatet från Elle på bokens framsida är sant:

Maylis de Kerangal navigerar med lätthet mellan det storslagna och det intima - hennes stil är omtumlande.

Det är som en TVserie med parallella handlingar, donatorn, hans anhöriga, transplantationsteamet, den som väntar. Alla har vi risken/möjligheten att någon gång hamna i något av de facken. De olika scenerna fladdrar förbi, den borde göra sig utmärkt som film, den är redan film.

Det är vackert som ett Valentinhjärta, men det är också nästan som en slakt. Rutinen ger ett makabert innehåll till beskrivningen, inga änglar sjunger andaktsfullt när det Stora händer. Men det är ändå inte stötande, för så här är det, allt kött är hö och personen på bordet är bara kött, som nu ska fördelas för att ge liv. (Det kan låta okänsligt att säga så men det är för att förklara hur den jargong kan uppstå som finns i operationssalen)

(Jag kände faktiskt  stor tacksamhet till de som gör hantverket här, tar ut organ, sätter in organ. Och vad de som donerar gör för en annan människa, det går inte att greppa eller beskriva.)

Nu efteråt kan jag känna att jag missade en del vid första genomläsningen. Men eftersom jag är intresserad av hur transplantationer skildras i kulturen vill jag äga den här boken.

Har du tips om böcker om/med transplantation, skriv gärna en rad!

Läst 2016

   Modiano, Patrick: För att du inte ska gå vilse i kvarteret ****

Som vanligt, en bok av Modiano. Samma dunkelhet och minnesdiskussion, alltid en kvinna och samma våningar, liknande kvarter. I den här boken, som, som sagt, var sövande lik flera andra av Modiano, hade ändå något som stack ut; titeln.

För att du inte ska gå vilse i kvarteren var länge gåtfullt tills det visade sig att ett barn var med i historien. Då känner jag likheten med Ferlins dikt Du har tappat ditt ord. För som alltid letar någon efter någon. Papperslappen är borta men den som skrev den är en realitet, att minnas och bemästra.

Jag erkänner att jag skriver i gåtor, men boken bör läsas och då finner man förhoppningsvis ett slags svar.

Läst 2016

Läs även Carl Johan Malmbergs utmärkta recension här

-------------------------------------------------------------

Sverige i boken

Ibland fördes man på avvägar: "Astrand" ledde till Sverige, och flera personer med det namnet fanns i Göteborg. sid 61

   Doughty, Louise: Kvinna inför rätta  ***

Spännande! Därför var Doughtys bok mycket läsvärd väldigt länge. Jag trodde verkligen att den skulle vara något alldeles extra, med ett häpnadsväckande slut och långlivad i tanken. Tyvärr var det inte så. Men den var ändå bra. Lite feminist light och männen är lika andra män, antingen tar de för sig eller tar de för givet.

Men en man som beter sig som Mannen i den här boken, beter sig knappast som Mannen i den här boken slutligen gör Hans osjälviska drag är så obefintliga, att de plötsligt skulle kunna innehålla hämnd på detta sätt är bara...overkligt.

Doughty har använt berättelsen för att ta upp ett moraliskt dilemma (vilket hon ofta gör tydligen) och inte fokuserat på detaljerna

Men som sagt, den var medryckande och jag sträckläste den i stort sett.

Dessutom, cliffhangers är inte riktigt min grej, och de fanns i överflöd.

Läst 2016

Lästa böcker februari 2016

Saunders, George: Tionde december ***

Cortázar, Julio: Axolotl ****

Essbaum, J A: Hausfrau ****

Olofsson, Elin: Gånglåt ***

Lönnlöv, Sebastian: Varje dag är en vårdskandal ****

Hwang, Sun-Mi: Hönan som drömde om att flyga ***

Bäst: Essbaum, J A: Hausfrau **** ( jag vill kalla den här boken nostalginoir, fast skenbart handlade den om något helt annat. Annorlunda bok alltså)

Mindre bra Olofsson, Elin: Gånglåt *** ( En stark månad då den här också var bra, egentligen.)